Blir kvinnor och män mer olika i jämställda länder?

Kvinnor och män är mer olika i länder med hög jämställdhet, visar forskning. Men varför skapar jämställdhets paradoxen sådan debatt?

TROTS ATT VI människor med våra känslor, tankar och beteenden är komplexa varelser, har forskare länge försökt ringa in några egenskaper som vi alla uppvisar mer eller mindre av – och som säger något om oss som personer. En del hävdar också – men här är alla inte överens – att vår personlighet har stor betydelse för olika livsval, som till exempel varför vi väljer ett visst yrke.

I höstas publicerades två studier som bägge pekar åt samma håll – män och kvinnor tenderar att vara mer olika i jämställda länder, som till exempel Sverige, än i länder där kvinnor har sämre ställning, rättigheter och möjligheter.

I en av studierna svarade 130 000 personer i 22 länder på en mängd frågor om sig själva i en enkät. Deras personlighet ringades in beroende på poäng i femfaktormodellen för personlighet. I the big five står fem parametrar i fokus: känslosamhet, extraversion, öppenhet, välvillighet och samvetsgrannhet.

– Vår studie visar att det verkar som att könsskillnader i personlighet är större i jämställda länder och att sambandet är förvånansvärt starkt, säger Erik Mac Giolla, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet. Han står bakom studien Sex differences in personality are larger in gender equal countries: Replicating and extending a surprising finding, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Psychology.

På andra och tredje plats, med störst könsskillnader, kommer två av de tre länder som toppar jämställdhetsligan – Norge och Sverige. Finland räknas också som mycket jämställt, men där tenderar kvinnor och män att ha mer lika personlighet. Störst könsskillnader syns däremot i Nederländerna, som dock inte är det mest jämställda landet. Det är alltså inte i alla länder som det här verkar stämma. Och variationen inom könen är stora. Erik Mac Giolla betonar att könsskillnader bara gäller på gruppnivå. Många män och kvinnor i Sverige har svarat likartat på personlighetstestet – överlappet är 63 procent.

UNGEFÄR SAMTIDIGT SOM den svenska studien publicerades kom även en tysk-amerikansk undersökning i tidskriften

Science. Bakom rapporten, med titeln Relationship of gender differences in preferences to economic development

and gender equality, står ekonomerna Armin Falk, vid Bonns universitet, och Johannes Hermle, vid University of California. De har studerat könsskillnader i ”preferenser”. Till skillnad från personlighetsdrag anses preferenser inte vara lika varaktiga över tid. I Science- studien hade 80 000 personer från 76 länder världen över svarat på frågor utifrån de sex preferenserna: villighet att ta risker, tålamod, altruism, positiv och negativ ömsesidighet samt tillit.

Precis som i den andra studien tenderar kvinnor och män att svara mer lika varandra i Finland, trots att det i studien var det mest jämställda landet. Norge var inte med. Det näst mest jämställda landet i studien är Sverige, som kommer på fjärde plats vad gäller störst könsskillnader. Störst skillnader mellan könen var

” Näst mest jämställt är Sverige, som kommer på fjärde plats för köns skillnader.”

” Studien lider av problemet att begrepp har olika betydelser i olika länder.”

det dock i Kanada, följt av USA och Storbritannien, som inte kvalar in på några toppositioner avseende jämställdhet. Efter att ha analyserat svaren drog forskarna ändå slutsatsen att hög jämställdhet ger större könsskillnader i preferenser. har fasci

DET HÄR FENOMENET nerat forskare – och andra – i decennier, så till den grad att det fått ett namn: ”jämställdhetsparadoxen”. När förra årets mest omskrivna psykolog, den kanadensiske författaren och Youtube-fenomenet Jordan B. Peterson, besökte tv-programmet Skavlan, tog han upp Science- studien. Peterson drog slutsatsen att ”om man minimerar de kulturella skillnaderna så maximeras de biologiska”. Och så blandade han ihop parametrarna ”personlighet” och ”preferenser” när han hänvisade till rönen i

Science. Då tog det skruv i debatten. I Dagens Nyheter skrev Karin Bojs: ”Peterson fick sitta i svensk tv på veckans bästa sändningstid och hävda – oemotsagd av Skavlan och valhänt motsagd av Annie Lööf – att jämställdhetspolitiken i Skandinavien driver på könsskillnader i ’personlighet’. Men studien i Science visar inte på några orsakssamband. Den säger inte vad som är hönan och ägget. Den visar bara att samband existerar.” I Aftonbladet skrev debattören Nima Sanandaji: ”Paradoxen beror på att den traditionella socialdemokratiska politiken hämmar kvinnors karriärer – genom offentliga monopol i kvinnodominerade yrken och höga skattekilar som gör det svårt att köpa hushållsnära tjänster, för att nämna två mekanismer.”

Även i sociala medier gick debatten varm och delade upp lägren mellan å ena sidan de som hade biologiska förklaringar till paradoxen och de som såg sociala normer bakom densamma. Liksom de som såg eller inte såg ett problem i paradoxen. Flera reagerade negativt på den svenska studiens metod, som till skillnad från

Science- forskarnas deltagare inte hade valts ut för att de var representativa för befolkningen, utan byggde på en vanlig webbenkät där studiedeltagarna rekryterades genom att den spreds på nätet.

AGNETA HERLITZ, PROFESSOR

i psykologi vid Karolinska institutet, forskar om könsskillnader i kognition, hur vi uppfattar och bearbetar information. Hon säger att man behöver vara vaksam när det gäller hur man väljer ut sina studiedeltagare, eftersom resultaten kan påverkas av att männen och kvinnorna representerar olika delar av befolkningen. Fast hon tycker ändå att det är bra att den här typen av forskning kommer fram i ljuset, även om hon anser att Peterson var onödigt provokativ i Skavlan.

– Så här ser ju data ut och en rimlig tolkning är att samhället påverkar könsskillnaderna. Men vi ska komma ihåg att det är små skillnader det handlar om, framför allt i Science

studien, säger hon. Men en som ifrågasätter om de största skillnaderna mellan könen verkligen finns i de länder som brukar rankas som de mest jämställda är Eva Magnusson, professor i psykologi vid Umeå universitet.

– Forskningen går inte utan vidare att tolka så. Det kan vara så att kvinnor i vissa ”traditionella” länder mest jämför sig med andra kvinnor – och män mest med andra män. Medan både kvinnor och män i mer ”moderna” länder jämför sig med både kvinnor och män, vilket författarna i Science

studien själva påpekar, säger hon.

Eva Magnusson anser att studien i Science ändå är väl genomförd ”utifrån förutsättningarna”. Men att den också lider av ett vanligt problem vid tvärkulturella jämförelser – nämligen att ord och begrepp ofta har olika betydelser i olika länder.

Hur jämställt ett land är bygger i båda studierna på

global gender gap index, som mäter jämställdhet inom ekonomi, politik, utbildning och hälsa. Eva Magnusson menar att det måttet säger mycket men visar ändå inte om vi till exempel har samma förutsättningar när vi växer upp.

– Kraven på unga flickors och kvinnors kroppar och utseende är hårda. Flickor och unga kvinnor lever ständigt med att behöva vara på sin vakt mot sexuella och andra trakasserier från pojkar och män. Mot den bakgrunden är det inte oväntat att det som återkommer som vanligare hos kvinnor är sådant som att vara mindre benägen att ta risker, vara mer orolig eller att vara

mindre benägen att hämnas, säger Eva Magnusson.

som liksom

ERIK MAC GIOLLA, Science- författarna inte heller har undersökt orsakssambandet i sin studie om personlighetsskillnader, har ändå ett par teorier, som liknar Jordan B. Petersons:

– Med mindre press utifrån så finns mer utrymme för de biologiska skillnaderna att ta plats. Det skulle också kunna vara så att det handlar mer om identitet än biologiska skillnader, till exempel att ens könsrelaterade identitet blir mer viktig i de jämställda länderna. Att det uppstår debatt tror jag beror på att det här går emot samhällsandan. I socialdemokratiska, jämställda länder vill vi att alla ska vara lika. Men nu verkar det inte vara så att människor blir mer lika, säger han.

Han menar att hans resultat skulle kunna förklara varför en så liten andel kvinnor i Sverige, mellan 20 och 25 procent, studerar matematik, naturvetenskap och teknikämnen, medan runt 40 procent studerar Stem-ämnen i Algeriet, ett land med lägre jämställdhet. Siffrorna framgår av en brittisk studie som publicerats tidigare under fjolåret i tidskriften

Psychological Science.

Emma Renström, forskare i socialpsykologi vid Göteborgs universitet och kollega med Erik Mac Giolla, håller med om att jämställdhetsparadoxen verkar existera, men ser andra förklaringar till att könsskillnaderna i val av utbildning och yrke är så skeva i Sverige:

– Könsidentitet är djupt rotad hos människor. Om vi agerar i enlighet med den könsroll som vi blir tillskrivna kommer vi att få positiv feed- back och tvärtom. Det gäller i Sverige lika mycket som på andra ställen. För pojkar och flickor i gymnasieåldern är till exempel tillhörighet med andra studenter en faktor som påverkar val av utbildning. Många väljer sammanhang före intresse visar forskning, säger hon.

Forskningen som hon refererar till är genomförd av Una Tellhed vid institutionen för psykologi vid Lunds universitet. En studie som hon publicerat i Sex roles: A journal of research år 2017, visar också att det verkar finnas ett samband mellan flickornas tro på den egna kompetensen och deras intresse – eller ointresse – för matematik och teknikämnen.

inte att

AGNETA HERLITZ TROR könsskillnader i personlighet har så stor betydelse för könssegregeringen i yrkeslivet – i alla fall inte så stor som de inom kognition, som hon studerat.

– Vi vet att det finns könsskillnader i kognition där kvinnor generellt är bättre på vissa saker medan män är bättre på andra. När de ekonomiska levnadsförhållandena är goda och vi inte behöver basera våra val på ekonomiska överväganden, kan vi kanske göra mer fria val. Då finns en möjlighet att våra intressen och kognitiva förutsättningar får styra mer, säger hon.

Att debatten fattar eld tror hon beror på att en del kan uppleva de här resultaten som deterministiska och nedslående. Om man tror att skillnader som har en miljömässig grund är lätta att ändra på och könsskillnader med biologisk grund är skrivna i sten, kan det verka som att världen är mindre påverkansbar än man trodde.

– Men, riktigt så är det ju inte. Vi äter ju nyttigt och motionerar för att påverka vår risk för att insjukna i sjukdomar som har en genetisk grund. Att vi fortfarande har rasism och sexism illustrerar hur svårt det är att ändra sociala konstruktioner, säger hon.

Personligen tycker Agneta Herlitz inte att det är skillnaden mellan män och kvinnor som är problemet, utan hur vi värderar våra förmågor.

– Samhällets försök att minska könssegregeringen i yrkeslivet borde rikta sig mot män också, och inte bara riktas som ett krav på att kvinnor ska in i olika branscher, säger hon. I Modern Psykologi & Hälsa 2018 skrev Maja Lundbäck om vetenskapen om hur du motionerar bäst.