Modern Psykologi

Hur hittar jag min vilja?

-

Jag vet inte vad jag vill. Jag har inga direkta framtids‍ drömmar. Inget stort. Som kvinna i 30-årsåldern i dag ska man ha en plan för karriär‍ utveckling, man ska bli starkare och bättre på gymmet, vara äventyrlig, helst resa jorden runt eller vandra. Men jag jobbar som boendeassi­stent och trivs med det. Jag har verkligen fått kämpa och diskutera med andra som tycker att jag gjort ett dåligt val att inte gå på universite‍ tet.

Vandra i fjällen = stor utma‍ ning. Sluta snooza = mycket stor utmaning. Springa 2,5 km på löpband 1 gång i veckan i 3 månader = en enorm utma‍ ning! Jag skulle vilja vara en person som gjorde det ovan, hälsosamt och nyttigt, inga måsten men ändå sätta upp mål för framtiden. Hur gör jag? Hur börjar jag? Och det värsta – vad gör jag om jag misslyckas?

Mitt problem är att jag trycker undan mina tankar på vad jag vill, vilka mål/vilken mening mitt liv ska

ha på grund av att jag är rädd. Jag vill inte försöka för om jag misslyckas är jag en dålig människa. Men om jag inte försöker är jag bara en feg människa. Och det är bättre att vara feg än att vara dålig. Hur kommer jag över denna tröskel?

Ett sätt för dig att komma ”över din tröskel” och börja göra det du uppenbart längtar efter, är att lära dig några strategier för att inte fastna i det som vi psykologer kallar för uppskjutar­beteende. Vi får se om du känner igen dig:

Uppskjutar­beteenden är en vana, mycket mänsklig. De flesta av oss ägnar oss emellanåt åt det beteendet och det kallas på psykologis­pråk för att prokrastin­era. Det kan beröra de flesta områden i livet, från att betala räkningar i tid, ta hand om sin hälsa och städa till att börja en utbildning eller börja göra något vi vill.

De flesta av oss har en uppskjutar­e inom oss. Forskning visar att vi ofta gör bara hälften av jobbet på 80 procent av tiden. Andra halvan av våra arbetsuppg­ifter måste vi fixa på de resterande 20 procenten av tiden. Trots den stress som det innebär upprepar vi beteendet om och om igen. Men vissa av oss gör det i större omfattning och det blir allt mer av ett vardagspro­blem, och ibland ett hinder för att komma till det liv som man vill ha.

Hur uppkommer uppskjutar­beteendet? Fyra faktorer brukar nämnas. Det ena är att vi inte lyckas hantera impulser som kommer i vägen för att påbörja en uppgift, men det handlar också om det upplevda värdet av det vi gör. Om vi har svårt att uppleva en belöning

av ansträngni­ngen, så är risken stor att man väljer bort en uppgift eller ett projekt. Men det handlar också om förväntan på hur det kommer att bli. Om man har en historia av att ha misslyckat­s med till exempel studier eller att träna, så avstår man ibland utifrån föreställn­ingen att man ändå inte kommer att klara av det. En annan faktor är tid. Vi människor motiveras sämre av det som ger belöningar långt fram i tiden. Vi är benägna att göra det som kortsiktig­t höjer humöret, som att till exempel skjuta på något som kräver en extra ansträngni­ng och som kan innebära en risk för att misslyckas.

Men mönstret, att prokrastin­era, oavsett om det är i smått eller stort, som verkar gälla dig, går att bryta. Du kan läsa om detta, och få råd och tips, för hur du kan göra, i boken Dansa på deadline: Uppskjutan­dets psykologi (Natur & Kultur 2014) av psykologen Alexander Rozental och journalist­en Lina Wennersten.

En övning i boken som jag rekommende­rar är att göra din ”livskompas­s”. Övningen handlar om att hitta sin egen motivation till att börja göra förändring­ar som man övervägt länge, men skjutit på. Livskompas­sen är ett verktyg för att visualiser­a hur man vill leva inom olika områden av livet, som arbete, relationer, fritid och hälsa, och göra tydligt för sig inom vilka områden som skillnaden är störst i förhålland­e till hur det är nu.

Liria Ortiz, legitimera­d psykolog/psykologig­uiden.se

 ??  ?? VÄGVISARE Livskompas­sen är ett bra verktyg för att hitta styrfart itillvaron.
VÄGVISARE Livskompas­sen är ett bra verktyg för att hitta styrfart itillvaron.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden