Så påverkar tidsomställning

Apropå debatten om sommar- och vintertid: Är inte tidsomställningen när vi flyger i östlig eller västlig riktning ett större hälso problem? – Gunnar Ericsson

Omställningen till och från sommartid är problematisk därför att den drabbar hela befolkningen – i vissa studier har omställningen på populationsnivå till exempel kopplats till något fler bilolyckor och hjärtinfarkter. Omställningen till sommartid motsvarar en resa i östlig riktning, då man måste gå upp tidigare. En sådan tidsomställning är mer besvärlig då vår dygnsrytm enklare anpassar sig till en senare snarare än tidigare sömn än vad vi är vana vid.

Påtagliga hälsoproblem, ”jetlag”, kan uppstå vid en snabb omställning motsvarande minst två tidszoner. Till besvären hör bland annat trötthet, sömnsvårigheter och mag-tarmbesvär. De är oftast övergående, då längre flygresor för många är kortvariga, enskilda händelser. Men inom exempelvis vård- och flygbranscherna utsätts många anställda för dessa fenomen på kronisk basis, med veckovis stora tidsomställningar, ofta motsvarande åtta eller fler tidszoner. Sådant skiftarbete försämrar till exempel akut vår reaktionsförmåga och ämnesomsättning. På sikt ökar skiftarbete risken för bland annat

fetma, typ 2-diabetes, hjärtkärlsjukdomar och försämrad hjärnhälsa. Varje vecka utsätter sig många därtill för en tidsomställning motsvarande en eller flera tidszoner, genom att gå upp och lägga sig på olika tider på helg och vardag. Detta benämns ”social jetlag” och har också kopplats till ökad risk för bland annat fetma och typ 2-diabetes.

Jonathan Cedernaes, läkare och forskare i neuro vetenskap med fokus på störd dygnsrytm, Uppsala universitet