Positiv manipulering
Priming nämns ofta som ett knep att påverka människor i reklam eller politik. Vad betyder det mer exakt? Finns det mer positiva använd ningsområden än att mani pulera folk? – Marta
Tänk på en apa. Tänk nu på en frukt. Tänkte du på en banan? Då har jag lyckats använda priming på dig. När vi tänker på ett begrepp (apa) så aktiveras inte bara våra tankar om detta begrepp, utan också närliggande begrepp i vårt minne (banan). Priming innebär med andra ord att man aktiverar begrepp i minnet, där begreppen är ordnade som associationskedjor. Ett aktiverat begrepp kan därför påverka hur vi tolkar ny information, och därmed riktningen på tankarna.
Vilket begrepp som aktiveras beror på hur ofta begreppsparen associerats med varandra. Ju fler gånger
paren förekommer tillsammans, desto starkare association utvecklas mellan dem (så kallad klassisk betingning).
Priming med ord kallas semantisk priming. När man försöker påverka beteende kallas det beteende- priming
(eller social priming). Bete endepriming har använts för att försöka förbättra stu denters resultat genom att aktivera positiva stereotyper. I ”professor- priming- studien” från 1998 fick de som tänkte på en typisk professor bättre provresultat än de som tänkt på en fotbollshuligan. Problemet är att forskning om beteendepriming har varit dåligt genomförd. När studien återupprepades 2018 hittades inga skillnader mellan studenter som fått primingen ”professor” jämfört med ”huligan”.
Priming- effekter är sällan långvariga, och det är svårt att påverka beteende. Mottagarna för priming- försök kommer heller inte göra något de inte vill (tro mig, reklambranschen har redan försökt!). Priming påverkar alltså våra tankar, men det är tveksamt om det påverkar vårt beteende.
Peter M. Dahlgren, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, medförfattare till boken
Påverkan och manipulation
(Studentlitteratur 2013)