Covid-19 och rädsla. Så kan vi hantera oron.

Coronapandemin sprider inte bara virus. Så hanterar du den smittsamma oron.

ORON HAR ÖKAT I SAMBAND MED covid-19-pandemin märks hos nätläkaren Kry. Antalet psykologbesök ökade med 15 procent mellan februari och mars. Enligt chefspsykologen Jesper Enander beror det delvis på att människor föredrar videobesök framför fysiska besök i coronatider. Men det kommer också fler samtal från personer med tvångssyndrom och oro, vars psykiska besvär har förvärrats eller kommit tillbaka.

– De känner en stark oro för anhöriga eller för sig själva. Det kan handla om en rädsla för att bli smittad eller att smitta andra, för vad som händer och hur farligt viruset är, säger han.

Oron påverkar ofta patienternas vardag. En del tänker på coronaviruset hela tiden och söker konstant efter information. Andra isolerar sig mer än de behöver och vågar inte gå ut alls. Personer med tvångssyndrom kan också fastna i att göra sig rena på ett överdrivet sätt.

– När vi blir rädda påverkar det vår förmåga att bedöma risker. Även om du inte tillhör en riskgrupp, och de flesta verkar få milda symtom, kan det kännas som att risken att bli drabbad och allvarligt sjuk är större än vad den egentligen är, säger Jesper Enander.

Flera av Krys psykologiska behandlingar som går ut på att patienten ska aktivera sig, till exempel vid depression, påverkas. Då får psykologen tänka om och uppmuntra personen att höra av sig till vänner via telefon och komma igång med träning i hemmet.

Även den ideella organisationen Mind, som arbetar med att förebygga psykisk ohälsa, upplever ett högt tryck. Antalen stödsamtal till Självmordslinjen

var dubbelt så många i mars jämfört med samma period förra året. Det är inte många som pratar specifikt om corona, berättar generalsekreteraren Karin Schulz, men även hon menar att sannolikheten är stor att psykiska besvär ökar i en otrygg tid med färre sociala kontakter.

– Att inte ha samma tillgång till viktiga förebyggande åtgärder som rutiner, socialt umgänge och fysisk aktivitet ökar risken för depression, ångest och självmordstankar. Personer med psykisk ohälsa är också mer sårbara för förändringar, säger Karin Schulz.

Fler hör också av sig till Äldrelinjen, en stödtelefon för personer över 65 år. Mind har därför utökat öppettiderna och snabbutbildat flera hundra volontärer.

– Ensamheten är påtaglig bland de äldre, eftersom de inte kan ta sig ut. De känner sig isolerade, uttråkade, oroliga för att bli allvarligt sjuka och upplever meningslöshet, säger Karin Schulz.

På Capio vårdcentral Ringen i Stockholm får psykologen Lina Nilsson och hennes kolleger däremot färre besök. En anledning kan vara att läkarna i första hand fokuserar på somatiskt sjuka patienter. Det psykosociala får vänta om det inte är akut. Vårdcentralen har

också gått över till videobesök, och en del patienter som ogillar det har avbokat sina tider. Men Lina Nilsson tror att psykologerna får mycket att göra när krisens akuta fas är över.

– Folk kommer att söka på grund av konsekvenser av sjukdomen, som arbetslöshet, ekonomiska förluster och depression.

Om du har familjemedlemmar som är allvarligt sjuka eller har avlidit till följd av corona är det viktigt att tillåta sig att vara ledsen, säger Lina Nilsson.

– Känn de känslor som kommer. Sök stöd hos familj och vänner, säger hon.

CORONAKRISEN PÅVERKAR också den psykiska hälsan hos personal som arbetar inom hälso- och sjukvården. Det visar en kinesisk studie där 1 257 personer som arbetar inom hälso- och sjukvården i Kina har ingått. Mer än 70 procent visade symtom på uppgivenhet, hälften hade tecken på depression och drygt fyra av tio visade ångestsymtom. Sämst mådde sjuksköterskor, kvinnor, personal som arbetat i den värst drabbade staden Wuhan och de som jobbat direkt med diagnostisering och behandling av covid-19.

Psykologen och katastrofforskaren Filip Arnberg har, tillsammans med kolleger, sedan 2018 studerat moralisk stress hos sjukvårdspersonal i krissituationer. De har intervjuat personer från bland annat Läkare utan gränser som varit på utlandsuppdrag, exempelvis under ebolaepidemin. Personalen ställdes ofta inför svåra etiska beslut på grund av begränsade resurser. En del mådde dåligt när de kom hem igen. Olika