Därför slår social distansiering så hårt mot vår hälsa.
När alltfler nu isolerar sig på grund av karantänsregler och social distansering uppstår ett nytt hot mot folkhälsan. Hur coronaviruset fungerar har forskningen ännu inte knäckt. Men ensamhetens pris på människans hälsa är välkänt: människor som inte känner sig tillhöriga med andra löper större risk att bli förkylda, drabbas av depression, utveckla hjärt- och kärlsjukdomar, har sämre kognitiva funktioner och lever kortare.
Forskningens bild av det beteende som ska rädda mänskligheten från viruset kan alltså sammanfattas med två ord: ensamhet suger.
Omdömet syftar på långvarig social isolering och sätter ljuset på vilken umgängeshungrig varelse människan är. ”Epidemier är priset människan betalar för sin nedärvt sociala natur”, sa den amerikanske beteendevetaren Chris Segrin i en intervju på Association of psychological sciences webbplats i april. Chris Segrin påpekade att covid-19-pandemin, som i allt större utsträckning kräver av människor att hålla sig ifrån varandra på platser där vi normalt sammanför oss med andra, får oss att uppleva vilsenhet inombords. En stor del av vad som gör upplevelsen av ett idrottsevenemang, en konsert, en film på en biograf eller att äta på restaurang är just närvaron av andra.
Det är den branta minskningen från en invand nivå på sociala kontakter till en närmast obefintlig som skapar de ensamhetskänslor som är så stressframkallande, påpekar Chris Segrin. Ensamheten gnager hål på den kroppsliga och psykiska hälsan. Effekterna på hjärtat och blodcirkulationen märks snabbt och blir starkare ju längre tid vi är isolerade. Immunförsvaret försämras på grund av störningar i invanda beteenden och rutiner.
EN PUSSELBIT TILL vad som orsakar detta förfall upptäckte neuroforskare vid MIT år 2016. Man sa sig ha hittat ensamhetens fysiska hemort i hjärnan. Den bestod av ett kluster celler i en region långt bak i skallen som kallas dorsal raphe nucleus och som
forskarna döpte till Drn-neuroner. För första gången kunde vetenskapen koppla ihop känslan av ensamhet med en grupp celler.
Vad gjorde dessa celler? Jo, de eldade på vår längtan efter umgänge efter en tids isolering. Forskarna hade studerat små möss, och sett att när de var tillsammans i en grupp var deras Dnr-neuroner inaktiva. Men när en mus separerades från gruppen, isolerades under ett dygn och därefter återförenades med sina kompisar, släppte Dnr-neuronerna i deras bakre hjärndelar loss och började dansa. När forskarna i kontrollsyfte hämmade dessa neuroner
med kemikalier, såg man att de socialt isolerade gnagarna, när de kom tillbaka till sina musvänner, var betydligt mindre sugna på att umgås med dem som förr. Huruvida dessa neuroner faktisk upptäcker ensamhet eller orsakar känslan av att vara ensam återstår att undersöka. Men resultaten, slog forskarna fast, visade att kontakt med andra är nödvändig för att göra oss lyckliga.
DET VANLIGASTE ANTAGANDET om varför ensamhet så ofta leder till försämrad hälsa lyfter fram de evolutionära rötterna: När Homo sapiens utvecklades hängde vår överlevnad på att vi välkomnades av gruppen. På att vi fick delta i gruppens gemensamma aktiviteter. I dagens värld har det blivit svårare att få denna längtan uppfylld.
Vi befinner oss med andra ord i en rävsax. Ett virus härjar över planeten och får oss att vidta de åtgärder som de kunniga säger att vi måste vidta för att skydda oss. Men åtgärderna ruvar alltså också på ett allvarligt hot mot vår hälsa. Om en kortvarig harmlös social isolering blir långvarig måste folk anpassa sig, säger Chris Segrin. Av hänsyn till vår psykiska hälsa måste vi fortsätta att umgås, men under en tid förändra vårt invanda sätt att umgås. För alla som inte är hemmastadda i ny kommunikationsteknik öppnar sig nu ett bra tillfälle att bli det, säger Chris Segrin.
– Tillämpa fysisk distansering, inte social distansering. Termen social distansering har en olycklig konnotation och är faktiskt inte en korrekt beskrivning av vad folkhälsomyndigheter försöker uppnå. Meningsfulla sociala kontakter kan ske i frånvaro av fysisk kontakt, säger Chris Segrin.
Mats Holm är reporter på nyhetsmagasinet Fokus där en tidigare version av den här artikeln har publicerats.