Negativ och positiv frihet
Ett sätt att närma sig begrep pet frihet är att se den som ett tillstånd från eller till något. Man brukar också använda begreppen negativ och positiv frihet. Negativ frihet är exem pelvis frihet från fattigdom, förtryck och förnedring av oli ka slag. Eller frihet från sociala mediers tvångströjor om hur vi ska leva och se ut. Och förstås frihet från psykiskt lidande och svåra livsomständigheter.
I den positiva friheten har vi full möjlighet att välja och ut forma vårt eget liv, och tillgång till allt vi behöver – mat, rent vatten och ren luft, sjukvård etcetera – och ekonomiska förutsättningar för att kunna skaffa oss det. Vi har rätten att säga det vi vill och att röra oss fritt. Den positiva friheten till vårt inre innebär möjligheten, eller tillåtelsen man ger sig själv, att känna, tycka och tänka fritt och vara den person som man är och identifierar sig som.
Ett annat sätt att se på friheten är dess plats – i våra yttre omständigheter eller i vår inre mentala värld. Hänger de inte ihop? Att vara fattig och leva under förtryck måste väl begränsa även tankar och känslor? Det förefaller själv klart att den yttre friheten är förutsättning för den inre, men så enkelt är det inte.
Den yttre friheten är social, samhällelig och politisk. Vi har yttre frihet när vi tillåts vara ekonomiskt självständiga, lever i en demokrati med åsiktsfrihet och jämlikhet. Likaså när vi slipper tvingas till tystnad eller likriktning genom någon idé, grupp eller individ. Den yttre friheten är också social – att ha rätten att umgås, älska, leva och arbeta tillsammans med vem vi vill. Vi är med andra ord fria när vi kan välja hur vi ska leva, både i det individuella och som samhällsmedborgare. De flesta tänker nog också på sin frihet som kopplad till huma nistiska värderingar som hand lar om att inte begränsa andras frihet; min frihet är kopplad till din – live and let live.
I ett fritt, demokratiskt och jämställt samhälle betonar man frågor om individens val möjligheter. Det framstår som självklart att upplevelsen av välbefinnande är kopplad till friheten att välja och att forma sitt liv utifrån egna önskemål. Men kopplingen är inte själv klar. Frihet är nämligen inte detsamma som valfrihet.
Barry Schwartz, en ameri kansk professor i psykologi och social teori, har skrivit en bok om detta. I Valfrihetens tyranni menar han att vår val frihet aldrig har varit så stor. Vi förväntas välja snart sagt allt i våra liv – från tandkrämssort till yrke, partner och pensions förvaltare. Hans budskap är att denna enorma valfrihet, som borde göra livet lättare för oss, snarare blir en börda som ökar vår känsla av ofrihet. Vi blir förvirrade, osäkra och låsta i obeslutsamhet.
Men det är inte bara va ror och konsumtion det här handlar om. Vi måste också välja vad vi ska tycka om alla intryck, hur vi ska förhålla oss till och agera på det som i varje stund omger oss. Våra hjärnor bombarderas kontinuerligt av sinnesintryck och den har ett slitsamt jobb med att i varje stund ta in, sortera, förstå och bearbeta intrycken och sedan placera oss i valbåset inför nästa steg, nämligen hur vi ska agera på alltihop.
På gott och ont är hjärnan ett utsatt men plastiskt och flexibelt organ, som i takt med de förändringar människan skapar gör sig mottaglig för allt. Med sin höga grad av an passningsförmåga hjälper den oss att hantera omgivningens kaos. Men visst kan man undra vad trycket från den yttre till varon gör med oss människor inombords.