I ett kusligt tyst London under strikt lockdown remitteras en kvinna till ett universitetssjukhus med underliga symtom. Hon är i övrigt frisk, men plötsligt sviktar minnet och motoriken, och hon har svårt att ta till sig information och handskas med tekni

NÄR JAG ringde henne ett par dagar senare så hade hon inget minne av att ens ha träffat mig, säger Ross Paterson, klinisk neurolog och forskare vid University college London’s queen square institute of neurology. Det visade sig att kvinnan precis haft en misstänkt covid19-infektion, som hon själv behandlat i hemmet. Virusinfektioner kan ge neurologiska bieffekter, men enligt Ross Paterson var hennes höga grad av förvirring ”helt oproportionerlig” för någon som håller på att tillfriskna från en luftvägssjukdom.

MAN HAR DOKUMENTERAT hundratals fall av neurologiska och psykiatriska komplikationer hos personer som har haft covid-19

hjärnskador. Nästan 60 procent uppfyllde kraven för en psykiatrisk diagnos som psykos eller neurokognitiv störning. Chockerande nog var nästan hälften av patienterna med förändrad mental status under 60 år.

MEN HUR KAN man veta att dessa symtom verkligen är orsakade av covid-19? Barbara Sahakian, professor i klinisk neuropsykologi vid Cambridge university, säger att resultaten är ”extremt oroande” och att vi behöver mer forskning på personer som är yngre än 60 år för att vara helt säkra.

– Om man redan har underliggande hjärt- och kärlsjukdomarså har man större risk för att få hjärninfarkt, säger hon.

– Men hos yngre individer förväntar vi oss inte att se sådana problem.

Michael Zandi, neurolog vid The national hospital of neurology and neurosurgery och docent i neurologi vid University college London queen square institute of neurology, medverkade också i studien av de 43 neurologiska fallen i London. Han säger att det är svårt att vara helt säker på om viruset verkligen orsakat symtomen, men att neurologiska skador definitivt har ökat under coronaviruspandemin. Hans team brukade se fall av aggressiv hjärninflammation cirka varannan månad, men när covid-19 härjade som värst var det två eller tre fall i veckan.

För allvarliga sjukdomar som hjärninfarkt och hjärninflammation finns det dessutom ett mönster som tyder på att de verkligen är orsakade av covid-19, berättar han. Till exempel vet vi att blodet kan bli extremt tjockt och klibbigt av covid-19, vilket kan orsaka blodproppar.

– Men det finns en större grupp människor där ute som har lidit av domningar, minnesproblem (många patienter kallar det brain fog) och ångest, säger Michael Zandi.

– I dessa fall vet vi inte riktigt vad som

vet ju att många förlorar sitt luktsinne när de insjuknar. Hittills har man dock inte hittat replikerande virus i hjärnan vid obduktioner, men forskare har visat att det kan sprida sig i nervcellsodlingar i labbet. En annan teori är att det rör sig om en immunreaktion i nervsystemet som orsakar hjärnskador – antikroppar skulle kunna passera barriären mellan blodet och hjärnan och orsaka en sekundär immunreaktion. De flesta forskare tror mest på den senare förklaringen för dem med allvarliga symtom, men menar att viruset också kan infektera hjärnan direkt.

– Tidpunkten verkar rätt för det, förklarar Ross Paterson, och säger att många utvecklar neurologiska problem först några dagar efter sin primära lungsjukdom. Dessutom blir många bättre när de får mediciner som hämmar immunsystemet.

OAVSETT HUR HJÄRNAN påverkas av viruset så finns risken att det kan fortsätta göra det under en längre period. Influensaepidemier har sedan 1580-talet förknippats med utbrott av hjärnsjukdomar, säger Michael Zandi. Europeisk sömnsjuka, till exempel, en typ av encefalit som orsakar letargi, alltså onormal psykisk trötthet, fördröjd motorik, feber, huvudvärk och ibland till och med koma, drabbade nästan fem miljoner personer mellan 1915 och 1926. Upp till 40 procent dog och många överlevande fick Parkinsons sjukdom. Epidemin tros ha orsakats av någon form av virus. En kandidat är spanska sjukan, men detta har inte kunnat bevisats.

– Europeisk sömnsjuka inträffade typiskt månader eller år efter virussjukdom, så faran med covid-19 är kanske inte över än, berättar Michael Zandi.

– Vi vill inte oroa någon, men vi behöver följa upp de som varit sjuka och se vad som händer.

Och det är en klok inställning enligt alla forskare jag talat med.

– Jag tycker absolut inte man ska måla fan på väggen, men det är bra att ha lite koll på om något dyker upp i efterförloppet, säger Henrik Zetterberg.

I Modern Psykologi 10/2019 skrev Miriam Frankel om mobbningens psykologi.