Kahnberg ångrar att han inte lade av tidigare
Magnus Kahnberg, 41, har fått vänja sig vid att livet aldrig blir som det var innan smällarna mot huvudet. Hjärnskakningarna har gett honom men för livet och testat både honom själv och familjen.
Nu kan en lösning vara nära. Att bli förtidspensionär.
– Det har tagit en lång tid att acceptera att det är som det är, säger han.
Två smällar skulle förändra allt för Magnus Kahnberg. Den första från Sebastian Karlsson i november 2011 tog hårt men skulle inte vara den värsta. För när nästa tuffa smäll mot huvudet kom tre år senare skulle karriären vara över.
Han gjorde ett försök att ta sig tillbaka. Men det blev inte mycket mer än så.
Sju år senare är det fortfarande en tuff daglig kamp för Magnus Kahnberg.
En kamp som varit så tuff att han nu snart kan bli förtidspensionär.
– Jag gör ingenting nuförtiden faktiskt, säger han och fortsätter:
– Jag har försökt arbetsträna till och från i många år men så fort vi stegrar det tar det stopp. Nu håller vi på att utreda allting för att permanent sjukskriva mig. Det är som det är. Det är inte mycket jag kan göra.
Hur mår du i allt det här?
– Jag mår bra mentalt i alla fall vilket är skönt. Det har tagit en jäkla lång tid att komma till insikt hur det står till med mig. Det har också tagit en lång tid att acceptera att det är som det är. Jag har tillåtit mig själv att acceptera att det är som det är och i allt det jobbiga mår jag ändå bättre.
Arbetsträningen har legat på en låg nivå under de senaste åren. Det har varit en dag i veckan där Magnus tillbringat ett par timmar på ett hunddagis. När det stegrades till två dagar i veckan tog det stopp igen.
Något som gjort att hans läkare och Försäkringskassan börjat utreda om han ska sluta arbetsträna.
– Jag har kämpat på så länge och försökt, men det kommer alltid en jäkla dipp. Det är rätt jobbigt att varje gång ta sig upp från den dippen. Jag känner ändå att jag har gjort det så många gånger och att vi testat allt vi kan. Det fungerar ändå inte och då kanske det är bättre att ta ett steg tillbaka, säger han och fortsätter:
– Det är en lång process och vi får se vart det tar vägen. Nu är jag hundra procent sjukskriven som det är, men på eget bevåg gör jag ändå min hjärnträning. Jag försöker även hålla igång med lite träning och mentalt mår jag ändå bra. Det är en jäkla vinst om jag nu kan säga så.
Problemen efter smällarna mot huvudet finns fortfarande kvar och kommer så att göra. Problemen blir dessutom lite värre varje år när kylan kommer då spänningarna i nacken ökar.
Något som leder till mer stress.
– Vardagen är som den är men så fort det blir lite mer stress då slår det hårt på mig. Varje gång vi har försökt stegra det kommer symptomen direkt med yrsel