Valet 2022 Mölndalsborna berättar hur de tänkte kring årets val
Höger eller vänster? Svårt eller lätt? Åsikterna gick isär bland de tiotusentals Mölndalsbor som vandrade till valurnorna på söndagen. – Jag bestämde mig i dag, berättar Lotta Johansson.
Mölndals-Posten träffar henne och Jörgen Eyram utanför Kvarnbyskolan, där de båda har lämnat in sina röster. Det är faktiskt andra gången de kommer hit – vid första försöket var det så långa köer att de vände tillbaka.
– Jag röstade åt höger. Det var svårt och jag bestämde mig inte förrän i dag, berättar Lotta, som tycker att det är viktigt att partierna tänker nytt i sina samarbetsformer framöver.
– Jag tror att det behövs bredare samarbeten, säger hon.
Jörgen Eyram tvekade inte lika länge inför sitt val och säger lite diplomatiskt att han och Lotta Johansson tycker ungefär lika.
– Vi var överens, säger han leende. Från samma vallokal kommer även Daniel Markovic ut. Han berättar att han har ett ganska avslappnat förhållningssätt till valdagen – någon särskilt högtidlig känsla upplever han inte.
– Du ser själv, jag går i joggingbyxor, säger han och skrattar.
Daniel Markovic hade en klar uppfattning om vilket parti han skulle lägga sina röster på.
– Jag röstade höger, det är tradition för mig.
Anders Blomgren, ordförande i valdistriktet Kvarnby norra, tycker att det har flutit på bra med röstmottagandet under söndagen. Kvarnbyborna brukar ha bra koll på läget, säger han.
Men han blev lite svettig när förtidsrösterna anlände till lokalen.
– Antalet röster som kom stämde inte överens med antalet röster på kvittot. Det var ett litet smolk, säger han och konstaterar att även om det inte rörde sig om så många röster kommer det ändå att rapporteras vidare för utredning.
Utanför röstlokalen på Hällesåkersskolan bildades det snabbt köer så fort som man öppnat för dagen. Som värst var det kring lunchtid – då var väntetiden uppemot en timme för den som ville avlägga sin röst.
– Vi fick gå ut med stolar till några av de lite äldre röstarna, säger valdistriktets vice ordförande Louise Krångh.
Hon har varit röstmottagare vid ett flertal tillfällen tidigare, och aldrig varit med om den här sortens tryck. Dessutom var det, som hon beskriver det, hiskliga mängder förtidsröster att hantera, vilket gjorde valarbetarnas tillvaro ännu stressigare.
– Alla har hunnit ta lunch och så, men vi fick korta våra raster för att hinna med.
Anledningen till köerna tror hon är det nya röstförfarandet, som innebär att vallokalsbesökarna först ensamma går bakom en skärm för att välja valsedlar, för att sedan ta sig vidare till någon av röstningsbåsen.
– Jag såg några som gick i väg när köerna blev långa, och jag hoppas verkligen att de kommer tillbaka lite senare när det har stillat sig något, säger Louise Krångh.
Lindomebon Linnéa Löfdahl är 20 år gammal, och får därmed rösta för första gången i dag. Hon ser det som en plikt – och en väldigt viktig sådan dessutom.
– Den största frågan för mig har varit klimatet. Men jag behövde inte tänka över mitt val så mycket. Jag röstar ideologiskt.
Hon, pappa Per Löfdahl och mamma Karin-Maria Löfdahl behövde vänta 45 minuter för att komma in i vallokalen. Men det var ingen fara på taket tycker de.
– Nej, vi fick ju strålande sol. Det var bara skönt, säger Per Löfdahl.
– Jag såg till att ta med mig en bra bok. Så jag kunde hålla mig sysselsatt, säger Karin-Maria.
Även förtidsröstningen håller öppet under söndagen – ologiskt kan tyckas med tanke på att det faktiskt är själva valdagen. Värden Anette Stenberg Landelius konstaterar att många blir förvånade över den saken och att köerna har varit ganska korta.
– Flera har valt att komma hit för att det varit för långa köer i deras vanliga vallokaler. Vi har haft folk från Balltorp och Åby, och ja, från både när och fjärran, säger hon.
Utanför röstningslokalen sitter Frans Franek och pustar ut efter att ha röstat.
– Jag har varit ganska ointresserad av den här valrörelsen eftersom jag tycker att det inte är någon större skillnad mellan partierna. Vi har ett tufft år framför oss med inflation och höjda elpriser och jag tycker att det känns som att alla har ungefär samma svar.
Uppför trappan kommer Ann-Chatrine Myhrdén, som beskriver sig som en socialdemokrat ”av födsel och ohejdad vana”. Hon har klätt upp sig lite extra, dagen till ära.
– Men det var lite högtidligare förr, jag minns hur mina föräldrar kom finklädda för att rösta. Nu är det ju inte alls på samma sätt, säger hon.
” Vi har ett tufft år framför oss med inflation och höjda elpriser och jag tycker att det känns som att alla har ungefär samma svar. Frans Franek