Betygskriterier är bra – men vad ska lärare och elever säga?
Elevernas betyg har sedan 2011 bestämts med hjälp av kunskapskrav. Men från och med detta läsår har staten ändrat reglerna och ersatt de platta och suddiga kunskapskraven med betygskriterier.
Detta är riktigt bra! Men det finns ett problem.
Ska vi berätta för elever och föräldrar att de gamla kunskapskraven bara varit ett gyckelspel? Och hur kommer lärarna att reagera? Platons grottliknelse illustrerar problemet.
Tänk dig en stor grupp lärare i en underjordisk grotta. Tänk dig vidare att de från och med sin lärarexamen levt fastkedjade där, så att bojorna gjort dem oförmögna att alls kunna vrida på huvudet och att de därför endast kunnat se rakt fram mot grottans inre vägg.
Bakom lärarna finns en mur. En bit bortom muren brinner det en eld. Mellan elden och muren passerar mängder av pedagogikforskare som i en strid ström håller upp verklighetens ytterst komplicerade och mångdimensionella kunskapsformer över murens kant. På grottans inre vägg avtecknar sig dessa kunskapsformer, men nu bara som platta och suddiga skuggbilder.
När så lärarna har samtalat med varandra och med sina elever om vad de sett, är det väl alls inte konstigt om de utgått från att skuggorna varit verkliga företeelser?
Tänk dig nu att staten tar bort de platta och suddiga kunskapskraven och ersätter dem med betygskriterier, hur tror du att lärarna skulle reagera om de samtidigt fick reda på att de endast har varit med om ett gyckelspel och att skuggorna aldrig har motsvarat verkliga kunskapsformer? Och hur kommer elever och föräldrar att reagera?
Gunnar Hyltegren