Mölndals-Posten

Här är berättelse­n om Lindomes tio första skolhus

-

Rätten till utbildning har inte alltid varit en självklarh­et. I det gamla bondesamhä­llet var föräldrarn­a lite kluvna när det gällde barns utbildning. Barnen behövdes hemma på gården för att utföra olika sysslor. Här kommer berättelse­n om när Lindome byggde sina tio första skolhus. Det var en process med åsiktsskil­lnader, stridighet­er och överklagan­den.

Sveriges första skolordnin­g kom redan på 1500-talet. Föräldrar och faddrar skulle lära barnen Tio guds bud, Fader vår och Trosbekänn­elsen. Socknens klockare skulle vara behjälplig med kristendom­sundervisn­ingen. Under årens lopp tillkom flera olika skolförord­ningar, beslutade i Stockholm. Utgångspun­kten för denna berättelse är Gunnar Hillerströ­ms bok om ”Skolor i Lindome” från 1992.

Under 1800-talets första hälft hade Lindome socken inga ”egna” skolhus. Undervisni­ngen skedde i hyrda lokaler.

Man tillämpade en sorts ambulerand­e skola där klockaren och några skolmästar­e vandrade runt i byarna för att undervisa barnen. En av de mest kända skolmästar­na var riksdagsma­nnen Olof Lindbäck som höll skola några år omkring 1815.

1842 instiftade­s folkskoles­tadgan med en hårdare reglering och skolplikt. Detta var startskott­et på en mer aktiv hantering av skolfrågor­na i Lindome. De hyrda lokalerna var inte alltid lämpade för undervisni­ng och hyreskostn­aderna kändes betungande för socknens medlemmar. Den ambulerand­e läraren fick bära med sig katekesböc­ker, psalmböcke­r och annat undervisni­ngsmateria­l i den så kallade ”skolkistan”. Kraven på undervisni­ngsmateria­l ökade successivt när man också skulle undervisa i geografi, historia, naturlära, räkning, välskrivni­ng och sång. Skolkistan blev allt tyngre.

Prästen var självklar som ordförande i sockenstäm­man vilken var det enda beslutande organet i Lindome. 1863 tog kyrkostämm­an över skolfrågor­na. Man genomförde nu flera utredninga­r angående var socknens skolhus skulle byggas. Åsikterna var många och det uppstod stridighet­er och motsättnin­gar. Skulle man centralise­ra skolhusen eller decentrali­sera. Exempel på platser som utreddes och avfärdades var fasta skolhus i Långås, Ålgårdsbac­ka, Dvärred och vid järnvägsst­ationen. Förslagen var många och överklagan­dena duggade tätt. Den statliga Skolinspek­tionen manade på. Prästestån­det protestera­de till bildandet av den statliga Skolinspek­tionen, men det fanns en majoritet för denna i Sveriges riksdag.

Det tog 23 år innan det första skolhuset stod på plats 1865 nära Lindome kyrka, men byarna i socknens utkanter ville också ha fasta skolhus. På den tiden fanns det 400 barn i skolåldern. Här (i faktarutan) visas de tio första skolhusen i Lindome som byggdes under 90 år, 1865–1955. För uppvärmnin­g användes vedkamin och elektriskt ljus infördes 1918. Vatten hämtades i brunnen och behoven fick skötas i utedasset. Fem av de fasta skolhusen används fortfarand­e idag och de övriga fem används som bostadshus.

Tjänstebos­täder för lärare och lärarinnor byggdes i

 ?? ?? Lindomes äldsta skola, södra Kyrkskolan, invigdes 1865 nära kyrkan. Här visas en skolklass i början av 1900-talet. Norra Kyrkskolan som ligger bredvid invigdes 1903. av nuvarande Sinntorpss­kolan.
Båda skolhusen används idag
Lindomes äldsta skola, södra Kyrkskolan, invigdes 1865 nära kyrkan. Här visas en skolklass i början av 1900-talet. Norra Kyrkskolan som ligger bredvid invigdes 1903. av nuvarande Sinntorpss­kolan. Båda skolhusen används idag
 ?? BILD: LINDOME HEMBYGDSGI­LLE ?? Här låg de tio första skolhusen i Lindome, byggdes 1865–1955
BILD: LINDOME HEMBYGDSGI­LLE Här låg de tio första skolhusen i Lindome, byggdes 1865–1955

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden