Kommer den ideella föreningsmodellen överleva?
Alla föreningar har en önskan att antalet aktivera medlemmar skall växa, även den sportsliga verksamheten med lag och ambitionsnivå. Att växa kvantitativt och kvalitativt kräver att en förening får tillgång till frivilliga bra ledare, som kan ta del av ansvaret för verksamheten på olika nivåer från styrelse, utskott, grupper och lag för att sprida föreningens budskap.
”Ideella föreningar fungerar inte som Nordic Wellness”
Alla skall ha råd att idrotta i en ideell förening, genom att föräldrar ställer upp som ledare och styrelsemedlemmar och bidrar med sin tid som resurs.
Det har blivit betydligt svårare att värva medlemmar till ledare inom föreningar, framför allt i innebandy är detta problem tydligt. I jämförelse så verkar det som att vem som helst kan tänka sig att ställa upp som ledare inom ishockey, fotboll eller handboll. När det kommer till innebandy är det betydligt svårare för att många ”inte kan innebandy”. Uppenbarligen kan man andra idrotter bättre, samma med att ta uppdrag som styrelsemedlem eller i utskott som herr, dam, ungdom, värdegrund med fler.
Ersättning alternativt anställa ledare till barn-, ungdomsoch juniorverksamhet innebär:
Obekväma arbetstider Spelarna skall hinna till träningarna på eftermiddagen
Ökade kostnader för föreningar
Medlemmar i lokala föreningar, och medborgare i Mölndal: Vill vi att ideella föreningar skall finnas kvar så är kravet att ni ställer upp och tar aktiv del i rekrytering till ledare och styrelser.
Mölndals stad tar sitt ansvar med att skapa förutsättningar till bättre miljö för inomhus- och utomhusidrott (sämst i Sverige?!). Stora oanvända ytor – läs parkering – kan nyttjas på ett bättre sätt.
Investera i resurser som underlättar föreningsutveckling med anställda ledare, fler som idrottar desto lägre kostnader inom andra områden. Nyttja tomma sporthallar på eftermiddagarna i samarbete mellan föreningar och fritidsgårdar.
Hur ser framtidens idrottsförening ut?