Ester Jakobsson i Kållered föll offer för lungsoten
Livet i början av 1900-talet kunde vara tufft. Här är berättelsen om Ester, som växte upp med fosterföräldrar i Kållered och som dog ung.
Ester Cecilia föddes 1896 i Lundby socken på Hisingen. Hennes pappa var asfaltläggare. Modern dog tidigt av lungsot och lämnade mannen med flera minderåriga barn. Enligt vad som berättats tog pappan då sitt liv genom att hoppa från Hisingsbron. Barnen placerades då ut i fosterhem.
Esters fosterföräldrar blev Maria och Anton Gustafsson.
Maria var från gården Lilla Vommedal i Kållered och Anton var född i Romelanda. Han arbetade på ett sågverk som låg i Lundby. Det ägdes av Erik Bengtsson, som också var född i Lilla Vommedal.
Erik lär ha bestämt att Anton skulle gifta sig med hans brorsdotter Maria, som dock var 15 år äldre. Anton var född 1873 och Maria 1858. Makarna Gustafsson bodde i Lundby med sin fosterdotter i några år efter giftermålet 1898.
Maria kom efter några år att ärva föräldrahemmet, gården Lilla Vommedal i Kållered (nuvarande adress Streteredsvägen 25), och makarna flyttade dit med fosterdottern. Anton blev en mycket duktig jordbrukare och satte gården i bra skick.
Ester gick i Liveredsskolan i Kållered och även i söndagsskolan i Missionshuset. Hon var mycket älskad av sina fosterföräldrar och kom att betyda allt för dem.
Ester höll också kontakt med sina syskon och mammans släktingar i Bohuslän. Två av hennes syskon emigrerade, men brodern Oscar bodde i Göteborgstrakten. Han reste runt i Europa och skickade vykort till Ester. Flera av resorna gjorde han med sin kamrat Ivar Oljelund från Stockholm. Oscar Jakobsson blev konstnär, mest känd är han dock för sin seriefigur ”Adamsson”. Den spred sig ända till USA, där den publicerades i flera tidningar.
Oscar var i några år sommarboende i Kållered och umgicks med sin syster Ester. Han gifte sig och fick två döttrar. En dotter, Siv Jakobsson, blev på 1950-talet skicklig keramiker på företaget SYCO i Uddevalla. Hon blev framför allt känd för sina påsktuppar.
Sveriges serieakademi delar varje år på Bokmässan ut ett pris till en serietecknare. Priset kallas ”Adamsson”.
Esters uppväxt i Lilla Vommedal var mycket lycklig och hon blev verkligen omhuldad av sina fosterföräldrar. Hon kom att bli medlem och aktiv i Kållereds missionsförsamling och fick många goda vänner i Kållered.
Men i 20-årsåldern fick hon TBC eller som man sa då, lungsot. Möjligen ett arv från modern. Ester vistades vid flera tillfällen på sanatoriet i Sävsjö. Kållereds hembygdsförening har några brev som Ester skrev till sina fosterföräldrar. Det är då Ester som försöker trösta dem och som säger att hon känner sig bättre och snart kommer hem. Men 9 maj 1926 avled hon i en ålder av 29 år.
Anton och Maria sörjde djupt och skrev i dödsannonsen: ”Vår kära Ester lämnades oss i dag, outsägligt sörjd och saknad av oss, syskon, övriga släktingar och en stor vänkrets. Hennes trosvisshet in i döden var förlossningen genom Jesu blod. Ef. 1:7.”
Vid graven på Kållereds kyrkogård, som fortfarande finns kvar, framförde kamrater från Kållereds missionsförsamling en sång ur Förbundssånger (något bearbetad). Första och sjätte strofen lyder:
”Han bar dig hem från smärtan och kvalen Hem till det land, där ingen gråt är mer Från skuggorna till ljusa bröllopssalen Till sol som aldrig mer går ner -Tack gud för Ester, vad hon var i livet
Från dig hon mottog vad hon åter gav Ock därför står det ock i hjärtan skrivet När skriften bleknat uppå hennes grav”
Men på gravstenen står det endast: Anton Gustafssons familjegrav, Lilla Vommedal. hembygdsgille samt Mölndals stadsmuseum. Vad vill du läsa om? Mejla redaktion @molndalsposten.se!