Krokslätts fabriker skapade en stadsdel

År 1875 startade fabrikör Fredrik Wilhelm Lundgren ett väveri ute på landsbygden i Krokslätt. År 1877 hade Krokslätts fabrik 62 anställda, men de skulle snart bli fler.

Krokslätts fabriker skulle ge upphov till en egen stadsdel, lika stor som en av rikets medelstora städer, med arbetarbostäder (Byggena och Gustavsberg), tjänstemannavillor, affärer och blomstrande föreningsliv. År 1875 grundades även Göteborgs Jästfabrik, det andra storföretaget i Krokslätt.

Väveriets äldsta fabriksbyggnader låg mellan Göteborgsvägen och Mölndalsån. Många varor forslades med pråmar på Mölndalsån, och då var detta läge förmånligt. Under 1900-talets första årtionde fortsatte utbyggnaden, denna gång på andra sidan, det vill säga väster om Göteborgsvägen. En kontorsbyggnad i gult tegel (Göteborgsvägen 97) uppfördes 1904. Samma år byggdes en väverilänga i rött tegel strax innanför kontorsbyggnaden och år 1907 byggdes spinneriet, det vill säga byggnadskroppen med tornet. Denna byggnad har senare blivit förlängd. 1911– 1914 tillkom appreturverket för färgning och beredning av garner och tyger.

Krokslätts fabriker blev en fullt utbyggd textilfabrik, där alla slags arbeten utfördes. Bomullen spanns till garn i spinneriet. I väveriet vävdes garnet till vävnader. I appreturen färgades garn eller vävnad, eller bereddes på annat sätt. Man tillverkade även sytråd och förbandsartiklar. År 1945 grundades AB Melka, koncernens konfektionsföretag. År 1915 övertog man samtliga aktier i Mölnlycke Väfveri AB i Mölnlycke, och år 1930 slogs de båda företagen samman.

Företagsnamnet blev Mölnlycke Väfveri AB med påföljd att namnet Mölnlycke stod att läsa på tornet i Krokslätts fabriker, vilket var missvisande och underligt. Efter sammanslagningen var Mölnlycke Väfveri AB Sveriges största textilkoncern.

Denna koncern fick som alla andra känning av textilkrisen. Under 1960-talet avvecklades verksamheten i Krokslätt.

Den sista metern väv, nämligen nylontaft, slutvävdes fredagen den 10 december 1971. Man hade dock kvar lager i Krokslätt, men även detta avvecklades under åren 1973–1974.

De förnämliga och vackra fabriksbyggnaderna stod kvar och blev industri- och verksamhetshotell. Krokslätts fabriker blev byggnadsminne 1991.

BILD: KNUT KJELLMAN Gamla Folkets Hus i Krokslätt byggdes av Krokslätts fabriker. Politisk, facklig och religiös verksamhet fick till att börja med inte förekomma där, men byggnaden blev en högborg för idrotten.