Stoj och skratt när barn med funktionsnedsättningar fick ro
Mölndals roddklubb bjöd i förra veckan in ett tjugotal barn som går Parasportförbundets idrottsskola. Skratt fyllde lokalerna när de olika roddmaskinerna testades på.
På torsdagen i förra veckan skrattades det mycket hos Mölndals roddklubb vid Rådasjön. Anledningen: Ett tjugotal glada barn från Västra Götalands Parasportförbund hade kommit dit för säsongsavslutning på den så kallade idrottsskolan, där de vid 20 tillfällen får prova på någon rolig sport. Bland annat har barnen bowlat, dansat zumba och tränat karate under veckorna som gått.
– En del kan briljera i saker som man kanske inte tänkte att det var möjligt, eller ens skulle tycka var roligt. De här dagarna bjuder på många överraskningar, säger Stina Vikström, idrottskonsulent på Parasportförbundet.
Tyvärr blåste det för mycket för att det skulle bli tal om att sjösätta några båtar, men med roddmaskinerna inomhus och varmkorv utomhus blev det ändå en lyckad tillställning.
– Någon enstaka blev förstås besviken. Men det är olika. Jag vet en här som inte alls tycker om båtar, till exempel.
Ledaren Oscar Gyllensten, som håller i trådarna i dag för Mölndals roddklubbs räkning, är mycket nöjd med träffen.
– Det har varit med himla härliga ungar. Att de är glada tycker jag är huvudsaken. De flesta skrattar och tycker att det är jätteroligt, säger han.
Varför gör ni det här?
– Vi har alltid sagt att vi är en klubb för alla. Och det har vi verkligen varit, för vi har lika mycket tjejer som killar och vi har medlemmar i alla åldrar. Men fram till nyligen har vi inte haft möjlighet att kunna ta emot personer med funktionsnedsättningar. Det känner vi att vi också vill göra. Vi vill integrera dem i vår vanliga verksamhet. Därför har vi på sistone gjort ett antal anpassningar i våra lokaler och köpt in lämplig utrustning, säger han.
Klubbens riktiga nestor, Dondald Haggren (84 år), har sett fram emot dagen.
– Man ser ju på dem hur de lever upp. En del av dem har det här i sig lite grann va, och kan tänka sig att det skulle vara skoj att tävla i det och så. Det är roligt att se. Först kanske det känns lite ovant och motigt med årtagen, men sen ser man att rörelsen kommer naturligt, säger han.
Nio och ett halvt år gamla Stina
Lundström från Kaverös i Västra Frölunda har kommit hit med mamma Therése och pappa André. Det som lockar fram mest skratt hos henne i dag är utan tvekan den roddmaskin som har en liten skärm framtill, där man ser olika fiskar röra sig horisontellt. Hon och bästisen Majken tävlar mot varandra och drar för allt vad armarna håller.
Stina är väldigt glad efter det fnittriga äventyret. Rodd är roligt, tycker hon – men hennes favoritsport är något helt annat.
– Man spelar innebandy fast med bilar och handkontroller, säger hon.
Det hon talar om är sporten elinnebandy, förklarar föräldrarna, där deltagarna sitter inne i gocartliknande fordon under spelets gång.
– Det brukar de tycka är fantastiskt roligt, säger mamma Therése.
Familjen ger säsongsavslutningen vid Rådasjön ett högt betyg, trots avsaknaden av eldrivna bilar.
– Vi brukar gå på alla de här parasporttorsdagarna. Det är väldigt
"Först kanske det känns lite ovant och motigt med årtagen, men sen ser man att rörelsen kommer naturligt Dondald Haggren
roligt. Klubbarna vi besöker anstränger sig verkligen för att alla barn ska kunna vara med. Det är också skönt att hitta ett sammanhang där man inte är den enda med en funktionsnedsättning. Allt blir på lika villkor på något sätt, säger Therése Lundström.