RYSK INFANTERIST
PROFIL
UNDER NAPOLEONKRIGEN
Napoleons invasion av Ryssland den 24 juni 1812 blev ödesdiger för Europas härskare. Napoleon hade besegrat sina fiender genom en rad fälttåg och hade bara en fiende kvar i väst – England.
Ryssland fortsatte sin handel med fransmännens ärkefiende och var inte villigt att låta sig dikteras av den franske kejsaren. Napoleon ville markera sin position och riktade sin uppmärksamhet österut. Den 24 juni korsade den första vågen av Grande Armée gränsen in i det enorma ryska riket (slaget vid Borodino). Den ryske tsaren drog styrkorna österut både för att dra fransmännen och deras allierade från de egna försörjningslinjerna och skaffa sig tid att bygga upp den ryska hären. Napoleons soldater skulle snart få möta Rysslands två viktigaste försvarare: den ryska infanteristen och den hårda vintern. 128 år senare fick en annan angripare erfara detsamma.
Begreppet ”yeger”, som är inspirerat av tyskan, omtalas i engelska källor som ”jaeger”, eller jägare på svenska. Den här beteckningen används för så kallat lätt infanteri. Det här infanteriet kunde användas både som traditionellt linjeinfanteri i täta formationer på slagfältet eller för att operera utanför egna linjer för att orsaka framryckande fiender stora förluster genom individuell skottlossning. De kunde också orsaka fienden viktig skada genom att beskjuta fiendens officerare eller artillerister. Den ryska hären hade jägarkårer redan under Katarina den stora (1762–1796). Det var emellertid under hennes son, tsar Paul I (1796–1801), som jägarregementena fick det utseende de hade under Napoleonkrigen.
Under tsar Alexander I fick jägarregementena numrering, till skillnad från det övriga infanteriet som i huvudsak hade geografiska namn. Jägarregemente 1–19 etablerades 1797, och upp till nummer 32 etablerades under 1803–1806. År 1810 ändrades tio linjeinfanteriregementen till jägarregementen med etablering av ytterligare fyra nya. Vid den franska invasionen 1812 var det hela 50 jägarregementen som i teorin bestod av totalt cirka 100 000 man. Häribland fanns ett gardejägarregemente och Finlands gardejägarregemente. Dessutom fanns det ett kompani jägare i den ryska/tyska legionen. Dessa rekryterades bland krigsfångar.
Efter flera nederlag i den tidiga fasen av Napoleonkrigen ändrade ryssarna sin organisation och utformade divisioner efter fransk modell. Jägarregementena ingick (parvis) i den här strukturen och bildade en tredje brigad i divisionen, tillsammans med artilleri och andra stödenheter.