RYSK INFANTERIST

PRO­FIL

Napoleon (Sweden) - - Innehåll - HEINE WANG

UN­DER NA­PO­LE­ON­KRI­GEN

Na­po­le­ons in­va­sion av Ryss­land den 24 ju­ni 1812 blev ödes­di­ger för Eu­ro­pas härs­ka­re. Na­po­le­on ha­de be­seg­rat si­na fi­en­der ge­nom en rad fält­tåg och ha­de ba­ra en fi­en­de kvar i väst – Eng­land.

Ryss­land fort­sat­te sin han­del med frans­män­nens är­ke­fi­en­de och var in­te vil­ligt att lå­ta sig dik­te­ras av den frans­ke kej­sa­ren. Na­po­le­on vil­le mar­ke­ra sin po­si­tion och rik­ta­de sin upp­märk­sam­het ös­terut. Den 24 ju­ni kor­sa­de den förs­ta vå­gen av Gran­de Ar­mée grän­sen in i det enor­ma rys­ka ri­ket (sla­get vid Borodino). Den rys­ke tsa­ren drog styr­kor­na ös­terut bå­de för att dra frans­män­nen och de­ras al­li­e­ra­de från de eg­na för­sörj­nings­lin­jer­na och skaf­fa sig tid att byg­ga upp den rys­ka hä­ren. Na­po­le­ons sol­da­ter skul­le snart få mö­ta Ryss­lands två vik­ti­gas­te för­sva­ra­re: den rys­ka in­fan­te­ris­ten och den hår­da vin­tern. 128 år se­na­re fick en an­nan an­gri­pa­re er­fa­ra det­sam­ma.

Be­grep­pet ”ye­ger”, som är in­spi­re­rat av tys­kan, om­ta­las i eng­el­ska käl­lor som ”jae­ger”, el­ler jä­ga­re på svens­ka. Den här be­teck­ning­en an­vänds för så kal­lat lätt infanteri. Det här in­fan­te­ri­et kun­de an­vän­das bå­de som tra­di­tio­nellt lin­je­in­fan­te­ri i tä­ta for­ma­tio­ner på slag­fäl­tet el­ler för att ope­re­ra ut­an­för eg­na lin­jer för att or­sa­ka fram­ryc­kan­de fi­en­der sto­ra för­lus­ter ge­nom in­di­vi­du­ell skott­loss­ning. De kun­de ock­så or­sa­ka fi­en­den vik­tig ska­da ge­nom att be­skju­ta fi­en­dens of­fi­ce­ra­re el­ler ar­til­le­ris­ter. Den rys­ka hä­ren ha­de jä­garkå­rer re­dan un­der Ka­ta­ri­na den sto­ra (1762–1796). Det var emel­ler­tid un­der hen­nes son, tsar Paul I (1796–1801), som jä­gar­re­ge­men­te­na fick det ut­se­en­de de ha­de un­der Na­po­le­on­kri­gen.

Un­der tsar Alex­an­der I fick jä­gar­re­ge­ment­ena num­re­ring, till skill­nad från det öv­ri­ga in­fan­te­ri­et som i hu­vud­sak ha­de geo­gra­fis­ka namn. Jä­gar­re­ge­men­te 1–19 eta­ble­ra­des 1797, och upp till num­mer 32 eta­ble­ra­des un­der 1803–1806. År 1810 änd­ra­des tio lin­je­in­fan­te­ri­re­ge­men­ten till jä­gar­re­ge­men­ten med eta­ble­ring av yt­ter­li­ga­re fy­ra nya. Vid den frans­ka in­va­sio­nen 1812 var det he­la 50 jä­gar­re­ge­men­ten som i te­o­rin be­stod av to­talt cir­ka 100 000 man. Häribland fanns ett gar­de­jä­gar­re­ge­men­te och Fin­lands gar­de­jä­gar­re­ge­men­te. Dess­ut­om fanns det ett kom­pa­ni jä­ga­re i den rys­ka/tys­ka le­gi­o­nen. Des­sa re­kry­te­ra­des bland krigs­fång­ar.

Ef­ter fle­ra ne­der­lag i den ti­di­ga fa­sen av Na­po­le­on­kri­gen änd­ra­de rys­sar­na sin or­ga­ni­sa­tion och ut­for­ma­de di­vi­si­o­ner ef­ter fransk mo­dell. Jä­gar­re­ge­men­te­na ingick (par­vis) i den här struk­tu­ren och bil­da­de en tred­je bri­gad i di­vi­sio­nen, till­sam­mans med ar­til­le­ri och and­ra stö­den­he­ter.

Rysk infanterist och of­fi­cer 1812.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.