ERIK STÄLLER EN VÄLDANS MASSA FRÅGOR. HAN ÄR EN VETGIRIG KILLE”

2023-10-10 - Per Bjurman

Sedan vidtog en lång, mörk sommar av grubbel och självrannsakan.

Så ett brett småländskt leende som lyser upp alla rum kan verkligen behövas.

– Absolut. Jag tror det kan få jättestor betydelse. Han blir ett lyft, fortsätter en entusiastisk Rakell.

– Inte bara nu, utan också längre fram. Säsongen är lång, vi spelar väldigt många matcher, det går upp och ner. Då är det väldigt bra att det finns en kille i laget som ständigt sprider den där positiva energin.

Skellefteå-bördige backen Marcus Pettersson, huvudansvarig för spridningen av blågula uttryck i lokal media (fast han ville egentligen lansera landsmannen som ”go gubbe”…), håller med.

– Det blåser helt andra vindar än det gjorde när förra säsongen tog slut och det beror i hög grad på Erik. Han har faktiskt redan satt prägel på laget med sin energi och jag tror också vi kommer ha stor nytta av honom under hela säsongen. På det sättet med, alltså utanför isen. På isen är det ju givet att han kommer bidra med väldigt mycket, säger han.

”Kul att ha förväntningar”

Även Crosby ler hoppfullt. Vreden från i våras har lagt sig och ersatts av försiktig optimism.

– Det är tidigt ännu, så de är svårt att säga var vi står som lag, men vi har haft en väldigt bra känsla i gruppen under de första dagarna av campen. Att se så många nya ansikten, som Eriks, är motiverande för oss som varit här ett tag. Jag tror det kan bli riktigt bra, säger ikonen under en av de provisoriska presskonferenser som alltid utbryter vid hans plats i den spa-liknande omklädningskabyssen.

Att det blir bra tror Erik också. Det är därför han står med en tecknad pingvin tryckt över skjortbröstet hundratals mil från sitt förra hem, på rakt motsatt sida av kontinenten. Tillvaron i Silicon Valley var ljuvlig, familjen trivdes, men San Jose-hajarna befinner sig i lindan av en ingående ombyggnation och kommer vara dåliga i flera år. Den tanken kunde 33-åringen från Landsbro helt enkelt inte förlika sig med. Som nämndes här ovan: Parallellt med det allmänna gemytet pulserar en glödande tävlingsinstinkt i det Karlssonska hjärtat.

– Ja, sådan instinkt tror jag alla som spelar i den här ligan har, oavsett om man råkar vara jag eller en ung kille på väg uppåt. Det är viktigt, man kommer inte hit utan en brinnande vilja att vinna. Just därför blev det svintråkigt ifjol, när vi bara förlorade hela tiden. Då är det mycket svårare att hålla humöret uppe och vara glad och positiv också, förklarar han.

– Det var i och för sig en erfarenhet det med, man lär sig mycket av allt man är med om. Men det ska bli mycket roligare att starta en säsong med höga förväntningar.

Jaså, kraven skrämmer inte?

– Nej, tvärtom. Det är kul att ha förväntningar på sig, jag gillar verkligen den utmaningen. Vi vet att det blir otroligt tufft, det är aldrig lätt att få ut max av potentialen i ett lag och motståndarna håller otroligt hög klass. Men det finns verkligen kapacitet här och jag tror på våra chanser.

Erfarenhet finns det också, milt uttryckt. Penguins kärna har kommit upp i åren nu. Jevgenij Malkin är 37 och Crosby och Letang 36 – medan Erik själv alltså fyllde 33 i slutet av maj. Men det är inget som oroar den nye pingvinen.

– Nej, so what? Vad blir det för medelålder… 35 nånting, va? När jag kom in i den här ligan skrev man inte på sitt första riktigt schyssta kontrakt förrän man var 35, fortsätter han.

– Om det säger något är det att de här killarna vet vad som måste göras. De har vunnit förr och förstår precis hur mycket som krävs. Hockeyn har visserligen förändrats litegrann de senaste åren, men jag är övertygad om att rutinen kommer hjälpa oss att åstadkomma det vi vill åstadkomma.

Så hur långt kan ni gå?

– Hela vägen.

Den uppfattningen verkar fler dela, nu när besvikelsen från i våras klingat av. Det går verkligen att ana hur optimismen åter bubblar mellan plåtväggarna i UPMC Lemieux Sports Complex, som anläggningen i Cranberry officiellt heter. Men så har det verkligen hänt mycket under den längsta sommaren klubben upplevt på arton år också. Erik är inte den enda förstärkning Dubas lyckats addera – samtidigt som han gjort sig av med problematiska kontrakt och underpresterande Hextall-favoriter. Reilly Smith, nybliven mästare med Vegas Golden Knights, har anslutit. Liksom stabile Devilsbacken Ryan Graves, danske veteranen Lars Eller och hårdföre, ivrigt tacklande krigaren Noel Acciari.

– Ja, när man sitter här i omklädningsrummet och tittar runt är det slående hur många bra hockeyspelare man ser. Rätt otroligt egentligen, säger Rakell och ler förnöjsamt.

Under en sådan visuell inventering kan man dock vara säker på att det ändå är Erik Karlssons åsyn blicken till slut fastnar vid. Det är allra främst hans förvandling från haj till pingvin som får pulsen att stiga i återstoden av fjolårets lätt tilltufsade Pens-trupp. Han är en galet bra hockeyspelare och trots att de ännu så länge bara sett honom under ett antal tidiga träningspass har han gjort intryck på lagkamraterna med sina färdigheter.

– Ja, man märker ju direkt att han håller väldigt hög klass. Det visste jag förstås redan sedan tidigare, jag har följt Erik nära både under uppväxten hemma i Sverige och sedan jag själv kom hit till Nordamerika. Men det blir tydligare när man är med honom på isen och ser hur han tänker och tar beslut och behandlar pucken och rör sig. Det är imponerande, säger Marcus Pettersson.

”The Dragon”, som Pettersson helt legendariskt kallas i Pittsburgh, har kunnat studera nye kompisens briljans särskilt ingående, för det är i första hand med honom Karlsson bildat backpar under campen – och de förväntas också utgöra helsvensk tandem på blålinjen när grundserien brakar igång.

– Det vet man i och för sig inte, mycket hinner hända innan dess, vi får se hur coacherna vill ha det. Men det har varit roligt och inspirerande att spela med honom, fortsätter bjässen från Västerbotten.

– Han är bra även på att kommunicera, har det visat sig. Han pratar mycket och ställer mycket frågor om vad vi ska göra och hur vi ska göra det. Det är kul, man lär sig mycket bara av att tala med honom.

Pratar ni svenska sådana gånger?

– Mja. Om vi sitter i båset och det bara är vi som samtalar gör vi väl det, men ute på isen blir det mest engelska. Det är ju bra om de andra i laget också förstår vad det är vi tänker göra, hehe.

”Jag har bra lokalsinne”

Mike Sullivan, Penguins coach sedan nio år tillbaka, har också noterat den nye svenskens frågvishet.

– Jag har alltid uppskattat det Erik gjort som hockeyspelare, men nu när jag lärt känna honom uppskattar jag honom ännu mer, framför allt för hans driv. Han vill verkligen vinna Stanley Cup. Det är viktigt för oss, för det är alltid en prioritet i vårt omklädningsrum, säger det massiva granitblocket från Massachusetts och fortsätter:

– Något annat jag lärt mig om Erik är att han ställer en väldans massa frågor (brett flin). Han är en vetgirig kille. Vi i coachstaben skämtar en del om det, men vi uppskattar verkligen det också. Det vittnar om att han är engagerad och vill lära sig om vad vi gör och varför. Vår kapten är likadan. Jag har alltid beundrat den sidan hos Sidney.

Erik skrattar när han får nye chefens yttrande refererat för sig.

– Ja, vill man veta saker måste man ju fråga. Mycket är nytt här och jag tycker det är roligt att veta varför de gör vissa grejor, jag vill lära mig. Särskilt viktigt känns det i den här omgivningen, där de haft så mycket framgång. Samtidigt finns det kanske saker jag tycker man kan göra ännu bättre.

Den typen av dialog vill jag ha.

Han baxar av sig sin Penguins-T-shirt och gör sig redo för hemfärd till det hus alldeles i närheten av träningshallen där han och familjen – hustrun Melinda, dottern Harlow Rain, 4 år, och sonen Stellan, 16 månader – just börjat finna sig till rätta.

– Hela flyttlasset från San Jose kom för några dagar sedan, det har varit ett jäkla kaos med kartonger och lådor. Men nu börjar det bli lite bättre ordning. Det tar sig.

Trivs ni?

– Ja, det tar väl sin lilla tid innan man kommit in i alla rutiner och allt går mer automatiskt, men det är ingen överraskning, vi visste att vi måste genom den fasen precis i starten. Vi kommer att få det jättebra här, alla människor jag träffat, till exempel i mataffären, är extremt trevliga och vänliga och landskapet gillar jag verkligen. Jag visste inte att det är så grönt och kuperat och fint häromkring.

Barnen då?

– De förstår väl inte så mycket av att vi flyttat, men det har gått bra. De har sina leksaker och är glada för det, hehe.

Och själv, hittar du här i trakten ännu?

– Ja, i alla fall här ute. Det kanske blir lite svettigare när jag ska in till stan för matcher. Men jag har bra lokalsinne. Jag är ju van att köra i Göteborg och där måste man han lokalsinne. Svänger man fel går det ju inte vända förrän man kommit till Kungälv.

Lokalsinne har Erik Karlsson i sanning på isen också och därför finns en god chans att hela Pittsburgh framåt våren kommer vara en go och glad stad.

”Han vill verkligen vinna Stanley Cup. Det är viktigt för oss, för det är alltid en prioritet i vårt omklädningsrum”

KONTRAK’BETTADE’BETTADEPÅSIGSJÄLV’–GAVNYTT PÅ SIG SJÄLV’ – GAV NYTT KONTRAKT VÄRT CIRKA 700 MILJONER: ” DET LÖNADE SIG”

Jesper Bratt, 25, är inte bara vass på isen – utan även vid förhandlingsbordet.

Tack vare sin djärva taktik kunde han i somras skriva under ett monsterkontrakt värt 700 miljoner kronor.

– Jag vågade hålla mig kall och verkligen tro på min egen förmåga, säger New Jersey Devilsstjärnan.

Sommaren 2022, när hans dåvarande avtal hade löpt ut, satt Jesper Bratt och förhandlade med Devils representanter.

Stockholmaren kom från sin överlägset bästa NHLsäsong, där han svarat för 73 poäng på 76 matcher, ett dubbelt så bra facit som sitt föregående ”pers”. New Jersey ville såklart behålla den rivige forwarden och presenterade flera mångåriga kontraktsförslag – men inget som ekonomiskt föll Bratts läger i smaken.

Trots T att det, redan då, handlade om hundratals miljoner kronor.

– Devils kände väl att jag bara b hade gjort EN riktigt bra säsong, att ”okej, var det bara en slump?”, säger svensken om hur tongångarna gick från motpartens m håll.

– Så kände inte vi. Det här var v ju ingen slump, utan något jag j har tränat och jobbat mot så sjukt länge. Kontakten fortsatte och vi pratade om att skriva åtta år, sex år eller att göra någonting kortare. Och till slut kände vi båda att det får bli en ettårsdeal, och så tar vi chansen att förhandla igen om ett år.

Ett vågspel från Bratts sida, eftersom NHL-hockeyn är en cynisk bransch, där resultat ses som en färskvara och skador kan ödelägga karriärer.

Men snacka om att det blev en ren jackpott att ”betta på sig själv”, som han uttrycker det.

”Känner mig hemma”

När 25-åringen i somras signerade ett nytt avtal med New Jersey höjde han sin årslön från 5,45 miljoner dollar till strax under 7,9 miljoner dollar – på ett åttaårskontrakt. Det totala värdet fram till 2031 motsvarar omkring 700 miljoner kronor.

– Ja, det lönade sig! Vi kom i mål, säger Bratt stolt.

Den förre AIK-spelaren slog till med 73 poäng igen förra säsongen – varav över 30 mål för första gången i karriären – och visade att succén året dessförinnan mycket riktigt inte var någon slump.

Kan du beskriva känslan när du skrev på?

– Det var jätteroligt. Jag ringde hem till mamma och pappa direkt, och de blev såklart jätteglada över att veta att jag skulle få stanna i Jersey. Det är ändå där jag vill vara, där jag har varit i sex år och går in på sjunde säsongen nu. Jag känner mig hemma där, säger Bratt och fortsätter:

– Jag har fått vara med på hela resan att bygga upp det här laget, och förhoppningsvis leder det till en Stanley Cup i framtiden.

”Mästarutmanare? Absolut!”

Ja, New Jersey Devils – med unga stjärnor som Jack Hughes, Nico Hischier och Timo Meier, utöver Bratt själv – har verkligen lyft sig och slutade förra säsongen på tredje plats i hela NHL. I slutspelet vann man sedan en stenhård, sju matcher lång serie mot ärkerivalen New York Rangers, innan det tog tvärstopp mot Carolina Hurricanes i nästa runda (1–4).

– Det var som att vinna Stanley Cup när vi vann ”game seven” mot Rangers. Och att gå från den känslomässiga berg- och-dalbanan till att 30 timmar senare spela mot Carolina, i en helt ny serie, mot ett helt annat spelsystem, helt andra spelartyper… det blev jäkligt tufft, säger Bratt, som hoppas att Devils är mer förberedda nästa gång det vankas slutspel.

– Jag tror att det är den viktigaste lärdomen vi tar med oss till den här säsongen, att vi måste skärpa oss och vara mer redo inför nästa serie, som vi förhoppningsvis går till.

Känner du att ni är en Stanley Cuputmanare på allvar?

– Absolut, den respekten tycker jag att vi har fått nu – och den förtjänar vi, slår Bratt fast.

– Men det kommer också att bli tuffare i år. Nu vet alla vilken nivå vi kan spela på, så då kommer motståndarna att tajta till det lite extra. Det är upp till oss att svara på den utmaningen.

En helt annan fråga kvarstår dock, apropå det nya jättekontraktet, och det är förstås om han har unnat sig något speciellt efter påskriften.

Inte till sig själv, lyder svaret, men till sin lillebror – Hockeyettan-backen Filip Bratt, 21.

– Brorsan skrev på för Borås nyss. Han hade ingen bil, så jag hjälpte till med det, säger Jesper.