Var­för sam­lar vi på skräp

Ordning & Reda i hemmet - - In­ne­håll -

Sa­ker kom­mer i många for­mer och fär­ger, och de finns över­allt. Men har du nå­gon­sin stan­nat upp och tänkt var­för vi har så många sa­ker? De fles­ta av oss, även de som le­ver enk­la liv, gil­lar att kö­pa och äga sa­ker: hus, bi­lar, sou­ve­ni­rer, klä­der, mö­bler, smyc­ken el­ler sam­ling­ar av tall­ri­kar, fri­mär­ken el­ler pors­lins­doc­kor.

Nyt­ta Vis­sa sa­ker gör det möj­ligt för oss att ut­fö­ra en  upp­gift mer ef­fek­tivt, och vå­ra hem är ful­la av verk­tyg. Till ex­em­pel hjäl­per snö­skyf­feln oss att skot­ta snö från upp­far­ten, vil­ket i sin tur ger oss kon­troll över om­giv­ning­en. Vi kän­ner att vi har makt över nå­got vi verk­li­gen in­te kon­trol­ler­ar, näm­li­gen vä­dret. Så det är nyt­tigt att ha en snö­skyf­fel och det ger oss en käns­la av kon­troll.

Iden­ti­tet Någ­ra av vå­ra sa­ker hjäl­per oss att iden­ti­fi­e­ra  vil­ka vi är. T-shirts med lo­go­ty­per in­di­ke­rar ome­del­bart vil­ka mär­ken vi gil­lar, vil­ka grup­per vi till­hör, el­ler vil­ka frå­gor vi stö­der. Ge­nom att äga vis­sa sa­ker sig­na­le­rar vi nå­got om vår per­son­lig­het och för­må­ga. Om man­nen i hu­set bred­vid har den bäs­ta och den se­nas­te tek­nik­pry­len kan jag an­ta att han har koll på tek­nik och att sa­ker­na på nå­got sätt be­ri­kar hans liv. Han är för­mod­li­gen en per­son som kan hjäl­pa mig att åter­stäl­la mitt lö­sen­ord på min rou­ter. Hans iden­ti­tet blir tyd­li­ga­re för oss ef­ter­som han äger de här sa­ker­na, pre­cis som att när vi be­sö­ker ett hem för förs­ta gång­en och mär­ker att bok­hyl­lor­na är ful­la av bio­gra­fi­er om ame­ri­kans­ka pre­si­den­ter. Då an­tar vi att äga­ren är in­tres­se­rad av ame­ri­kansk hi­sto­ria el­ler po­li­tik. Böc­ker­na hjäl­per per­so­nen att be­hål­la sin iden­ti­tet och sitt eget för­flu­tna, ef­ter­som han har sam­lat på des­sa böc­ker och läst dem i många år.

Trygg­het och kom­fort Vis­sa av vå­ra sa­ker ger oss en  käns­la av sä­ker­het. Pre­cis som ett barn nju­ter av en snut­te­filt för att lug­na sig, fyl­ler vi vå­ra hem med lug­nan­de sa­ker – sa­ker som gör att vi trivs. Vi kan väl­ja en mö­bel fram­för en an­nan ef­ter­som det är sam­met och när vi sit­ter ner sjun­ker vi ner i en my­sig ko­kong. Även det ic­ke-ma­te­ri­el­la, som en spe­ci­ell lukt el­ler smak, har för­må­gan att ta oss till­ba­ka i ti­den till ett här­ligt min­ne som får oss att kän­na oss tryg­ga och lug­na.

DI­NA KÄNS­LOR FÖR SA­KER

Sa­ker som män­ni­skor kö­per el­ler för­vär­var – pas­sivt el­ler av­sikt­ligt – väc­ker oli­ka käns­lor be­ro­en­de på per­son­lig­hets­typ. Krea­ti­va män­ni­skor häv­dar of­ta att nyc­keln till att hål­la ener­gin på topp är att ha red­ska­pen fram­me. Bu­ket­ter med tyg­blom­mor el­ler ett ka­lej­do­skop med färg­star­ka möns­ter kan in­spi­re­ra dem. De fö­re­drar att ha sa­ker stå­en­de fram­me för in­spi­ra­ti­o­nens skull och när de in­te kan se si­na sa­ker glöm­mer de att de är där.

And­ra är mest pro­duk­ti­va med en tom tav­la. De är ”ny­start”-ty­per som bör­jar och slu­tar si­na da­gar ge­nom att ren­sa allt från skriv­bor­det el­ler ord­na sa­ker i ra­ka lin­jer. De går ef­ter sy­ste­met ”var sak har sin plats” och äls­kar check­lis­tor. De li­tar på be­prö­va­de me­to­der i mot­sats till det stän­di­ga be­ho­vet av för­ny­el­se. Oav­sett vil­ken per­son­lig­het du är har du all­tid ett sys­tem för att hål­la ord­ning på sa­ker

och som ger dig en iden­ti­tet och käns­la av trygg­het och kom­fort. Men in­nan du gör det mås­te du för­stå skill­na­den mel­lan des­sa sa­ker och rö­ran.

VAD ÄR SKRÄP?

Många tyc­ker att det är svårt att be­skri­va skräp. Vi kän­ner igen det när vi ser det och vi kan näs­tan all­tid ge kon­kre­ta ex­em­pel, men att de­fi­ni­e­ra det är kom­pli­ce­rat. Jag gil­lar att be­skri­va skrä­pet med hjälp av de här ka­te­go­ri­er­na. Sa­ker som in­går i des­sa ka­te­go­ri­er kan be­skri­vas som skräp:

Oan­vänt Gam­la dis­ket­ter.

Oöns­kat Den långa Nep­tun­fi­gu­ren i ke­ra­mik som mos­ter

Gun­da må­la­de på ke­ra­mik­kur­sen.

Oäls­kat Dus­sin­tals pen­nor göm­da i lå­dor­na, en gam­mal brud­tär­ne­klän­ning, gra­tis shop­ping­väs­ka.

Obe­slu­tat Brev från väl­gö­ren­hets­or­ga­ni­sa­ti­o­ner, in­bjud­ning­ar.

Ofär­digt Ett star­tat hob­by­pro­jekt, en skjor­ta som vän­tar på att få en knapp isydd.

När du vär­de­rar di­na sa­ker en­ligt oka­te­go­ri­er­na bör­jar du se vad som är bra att ha och vad som är onö­digt.

VAR KOM­MER SKRÄ­PET IFRÅN?

Skrä­pet kom­mer in i vå­ra liv på många sätt och i många for­mer. Det ty­pis­ka är att vi kö­per det.

Det var en bra af­fär Fak­tum är att det är lät­ta­re än nå­gon sin att skaf­fa sa­ker. Al­la stä­der har an­tin­gen en out­let el­ler en 10-kro­nors­bu­tik. Vi kö­per sa­ker vi in­te be­hö­ver ef­ter­som det ver­kar va­ra ett fynd. När bu­ti­ker­na in­te är öpp­na kan vi hand­la on­li­ne 24 tim­mar om dyg­net sju da­gar i vec­kan. Och vi be­hö­ver in­te kon­tan­ter! Att an­vän­da kre­dit­kort för att kö­pa sa­ker på nä­tet tar bort den ne­ga­ti­va käns­lan av att ”spen­de­ra” och för­stär­ker istäl­let den po­si­ti­va käns­lan av att ”ta emot”. Som en ex­tra mo­ti­va­ti­on er­bju­der många webb­plat­ser gra­tis frakt och gör det myc­ket svå­ra­re för oss att kon­trol­le­ra im­pul­ser­na.

Den var bra att ha en gång När du köp­te det där löp ban­det ha­de du de­fi­ni­tivt pla­ner på att an­vän­da det var­je dag. Nu står det och sam­lar damm och har hö­gar av klä­der och böc­ker på sig. Du tror för­mod­li­gen – fel­ak­tigt – att du kom­mer an­vän­da det igen.

Det var en gå­va Vi är­ver of­ta sa­ker av väl­me­nan­de släk ting­ar som an­tar att vi är gla­da att ha ett mat­bord som är ”för stort för vårt hus” el­ler en ful vas ef­ter­som den ”mås­te stan­na

i fa­mil­jen”. Vi an­ser att det är ovän­ligt el­ler otå­ligt att tac­ka nej, så i vårt hem blir det en oöns­kad och ful sak, men den stan­nar kvar.

Det var gra­tis Kon­fe­ren­ser och se­mi­na­ri­er är ut­märk­ta  stäl­len att skaf­fa sig skräp på. Vem kan mot­stå gra­tis sol­skydds­kräm, en vat­ten­flas­ka el­ler en pen­na? Kas­ta på någ­ra vi­sit­kort och färg­gla­da bro­schy­rer och du har re­cep­tet på ett rö­rigt skriv­bord.

Kos­me­ti­ka fö­re­tag för­ser oss med mas­sor av skräp, sär­skilt fö­re mors dag och jul. Vis­sa mär­ken er­bju­der en pre­sent när du hand­lar, till ex­em­pel en li­ten ne­ces­sär med sa­ker som de fles­ta kvin­nor in­te kom­mer att an­vän­da. Des­sa sa­ker blir snabbt bad­rums­skräp.

Ba­ra för att nå­got är gra­tis be­ty­der det in­te att vi kom­mer att an­vän­da det. Hur som helst, när du er­bjuds nå­got gra­tis kan det va­ra svårt att sä­ga nej.

Jag fick det skic­kat till mig så det kan va­ra bra att ha

Skräp be­hö­ver in­te va­ra fy­siskt. Da­gens mo­der­na livs­stil krä­ver att vi han­te­rar ofram­kal­la­de bil­der, oänd­li­ga e-post­sling­or, do­ku­ment som du mås­te skri­va ut och en strid ström av text­med­de­lan­den som på­min­ner oss om att den ga­lna re­an ba­ra är tre kvar­ter bort och att bil­verk­sta­den, fri­sö­ren och tand­lä­ka­ren vän­tar på oss.

Vi spa­rar e-post, da­ta­pro­gram som vi an­vän­der en gång och ald­rig mer, och mas­sor av fi­ler vi är räd­da för att ta bort. Om vi an­vän­der ka­te­go­ri­er­na från för­ra si­dan i vårt di­gi­ta­la liv ser vi ex­akt hur myc­ket skräp den är på da­torn. Men vi bär in­te he­la skul­den för den­na typ av ka­os, mark­nads­fö­ra­rna har gjort si­na läx­or. På upp­drag av oli­ka fö­re­tag sam­lar de in­for­ma­ti­on om vå­ra pre­fe­ren­ser så att fö­re­tag kan skic­ka med­de­lan­den som fö­re­slår att de hjäl­per oss att spa­ra peng­ar el­ler få oss att må bätt­re. Vad de verk­li­gen vill ha är att få oss att spen­de­ra mer peng­ar på si­na pro­duk­ter.

JAG KAN IN­TE GÖ­RA MIG AV MED DET EF­TER­SOM …

Vi har re­dan upp­täckt att sa­ker från oli­ka käl­lor sam­las i hem­met. Men när vi in­te an­vän­der dem, öns­kar dem el­ler gil­lar dem – var­för be­hål­ler vi dem?

Jag har skuld­käns­lor Al­la som har slö­sat bort peng­ar  på nå­got de in­te har an­vänt så myc­ket som de trod­de att de bor­de – till ex­em­pel juice­ma­ski­nen som är för job­big att dis­ka – får då­ligt sam­ve­te för att ha spen­de­rat så myc­ket peng­ar. Skuld­käns­lor­na hind­rar dig att ge bort sa­ken och då blir den till skräp.

Jag kän­ner mig skyl­dig Spa­rar du en pre­sent från en  bra vän för att in­te gö­ra hen il­la? Kan­ske har du ärvt en sak från en fa­mil­je­med­lem och spa­rat den för att ge den vi­da­re till di­na barn, som för­mod­li­gen in­te hel­ler vill ha den.

Jag kom­mer att an­vän­da den en dag Om du har ett  näs­tan oan­vänt löp­band som sam­lar damm och tror att du kom­mer an­vän­da det så små­ning­om är du kanske över­dri­vet hopp­full. Om du spa­rar på små stor­le­kar (klä­der du kun­de ha för tio år se­dan) är du för op­ti­mis­tisk om att de kom­mer att pas­sa igen. Men san­ning­en är att om den stor­le­ken pas­sar igen kom­mer du nog vil­ja kö­pa nya klä­der.

Jag får kan­ske an­vänd­ning för det en dag Att tro  att vi nå­gon­sin kom­mer att be­hö­va pap­per för att be­vi­sa nå­gon­ting – kvit­ton, för­säk­rings­pap­per, skat­te­sal­don – gör att vi spa­rar på al­la ty­per av pap­per, ”just in ca­se”.

NÄR DU VET ATT DET ÄR SKRÄP

Den­na typ av skräp kom­mer kry­pan­de. Från bör­jan tror vi att vi kom­mer att an­vän­da de sa­ker vi hål­ler fast vid. Kanske kom­mer de att för­hind­ra ut­gif­ter el­ler bli an­vänd­ba­ra i fram­ti­den. Men när du änt­li­gen in­ser att du verk­li­gen in­te be­hö­ver dem, in­te an­vän­der dem, in­te tyc­ker om dem el­ler in­te vet vad du ska gö­ra med dem, över­väg en rens­ning. Tro­ligt­vis kom­mer det att få en po­si­tiv ef­fekt på he­la ditt liv.

FY­SISKA EF­FEK­TER AV SKRÄP

Oor­ga­ni­se­ra­de och fyll­da rum ökar san­no­lik­he­ten för att de som bor där ut­veck­lar al­ler­gi­er mot damm och mö­gel. Rö­ri­ga bo­stä­der är ock­så ett pa­ra­dis för mi­kro­ber och bak­te­ri­er, och ris­ken för brand och ska­dor ökar när sa­ker sam­las på hög och stap­las i trap­por el­ler i när­he­ten av eld­sta­den, ka­mi­nen el­ler and­ra vär­me­käl­lor. Att in­te kun­na gö­ra sig av med sa­ker ska­par ock­så onö­di­ga var­dag­li­ga hin­der: du är på väg till trä­ning­en, men ”jag kan in­te hit­ta skor­na”! El­ler på väg till en ar­bets­in­ter­vju, men ”var är mi­na nyc­klar?”

KÄNS­LO­MÄS­SIGA EF­FEK­TER AV SKRÄP

Brist på or­ga­ni­sa­ti­on le­der till stress och ner­vo­si­tet. Hem­met, som egent­li­gen bor­de va­ra en lugn och av­kopp­lan­de plats, är för trångt och ut­om kon­troll. De som har myc­ket skräp släp­per of­ta på el­ler slu­tar helt med städ­ning­en – allt blir för över­väl­di­gan­de och de vet helt en­kelt in­te var el­ler hur de ska bör­ja. Ett oor­ga­ni­se­rat hem kan till och med för­hind­ra folk från att bju­da in vän­ner, fa­milj och gran­nar att be­sö­ka, el­ler än­nu vär­re, in­te lå­ta hant­ver­ka­re gå in ef­ter­som de är för ge­ne­ra­de.

EKO­NO­MISKA EF­FEK­TER AV SKÄP

Att ha det rö­rigt kan bli dyrt. Pap­pers­ar­be­te el­ler brist på så­dant är van­ligt: för­fal­lna räk­ning­ar, oöpp­na­de brev och glöm­da rest­skat­ter kan lig­ga på ett bord i hal­len el­ler kö­ket i fle­ra må­na­der. Att mis­sa för­fal­lo­da­gar le­der till av­gif­ter och in­kas­so­krav.

Nå­got så van­ligt som ett rö­rigt kyl­skåp kan kos­ta äga­ren tu­sen­tals kro­nor om året, ef­ter­som den oät­na ma­ten, ut­gång­en mat och rutt­na grön­sa­ker mås­te kas­tas bort.

Att ha mer sa­ker än ut­rym­me kan snabbt bli dyrt när du mås­te hy­ra lag­rings­ut­rym­me – ut­gif­ter­na tic­kar iväg. Me­del­pri­set för ett la­ger är 1 000 kr per må­nad.

Där­för är det vik­tigt att se till att de till­gång­ar som har en plats i hem­met är vär­da att be­hål­la. Ta re­da på hur myc­ket det skul­le kos­ta att kö­pa nya sa­ker istäl­let för att spa­ra dem.

Mi­ni­la­ger är un­der­bart som till­fäl­li­ga lös­ning­ar – till ex­em­pel om du re­no­ve­rar och mås­te ha ut allt ur hu­set un­der två vec­kor el­ler för en stu­dent som be­hö­ver för­va­ra mö­bler­na un­der en som­mar – men att hy­ra i många år är in­te en bra in­ves­te­ring.

Ef­fek­ter av skräp

Ett oor­ga­ni­se­rat hem har en ne­ga­tiv in­ver­kan på al­la as­pek­ter av män­ni­skors väl­be­fin­nan­de, från fy­sisk och psy­kisk häl­sa till eko­no­min.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.