Ska­pa ru­ti­ner

Ordning & Reda i hemmet - - In­ne­håll -

De fles­ta tän­ker in­te på att de skö­ter sitt hem på sam­ma sätt som ett fö­re­tag, men det är fak­tiskt det de gör. Tänk på hem­met som hu­vud­kon­tor och det att sty­ra det och al­la i det som en kar­ri­är. Ar­bets­be­skriv­ning­en om­fat­tar an­svar för fle­ra av­del­ning­ar: mat (me­ny­pla­ne­ring, hand­la mat, mat­lag­ning), eko­no­mi (för­säk­ring, in­ves­te­ring­ar, skatt, bank), egen­dom (hem, bil, cyklar), un­der­håll (hus­ar­be­te), spe­ci­el­la till­fäl­len (helg­da­gar, fö­del­se­da­gar) och väl­be­fin­nan­de (emo­tio­nellt, and­ligt, käns­lo­mäs­sigt). Att få al­la des­sa av­del­ning­ar att fun­ge­ra smi­digt krä­ver tå­la­mod, krea­ti­vi­tet, di­sci­plin, spon­ta­ni­tet, käns­lig­het, struk­tur och ru­ti­ner.

DAG­LI­GA RU­TI­NER

Ru­ti­ner hjäl­per fa­mil­jer att för­vand­la hek­tiskt till har­mo­niskt ge­nom att lu­ra vis­sa ty­per av be­te­en­de till be­kvä­ma va­nor. Till ex­em­pel: att bors­ta tän­der­na och stäl­la tand­bors­ten på sam­ma plats nä­ra hand­fa­tet där den an­vänds var­je dag är en va­na som är så in­ar­be­tad att vi gör det au­to­ma­tiskt.

Al­la som är des­pe­ra­ta ef­ter ett mer or­ga­ni­se­rat liv bör ska­pa någ­ra enk­la ru­ti­ner. Att ha ru­ti­ner på plats gör dag­li­ga över­gång­ar mind­re stres­siga. Mor­go­nen är ett bra ex­em­pel. Att kom­ma ut ur hu­set för att ta sig till jobb och sko­la kan va­ra stres­san­de. Al­la i fa­mil­jen mås­te tvät­ta sig, klä på sig, äta fru­kost och ha med sig väs­kor som in­ne­hål­ler vad de be­hö­ver för da­gen. Att ut­fö­ra det­ta konst­styc­ke ut­an en ru­tin som al­la i hu­set kan och föl­jer kan gö­ra mor­go­nen till en ma­nisk, stres­sig och kin­kig af­fär som le­der till att da­gen får en då­lig start. Tänk ige­nom vad al­la mås­te gö­ra in­nan de läm­nar hu­set och ska­pa en mor­gon­ru­tin. Kan­ske ska al­la va­ra kläd­da in­nan fru­kost och bors­ta tän­der­na di­rekt ef­ter­åt. Den­na ru­tin kom­mer snart bli en va­na – det hän­der ut­an att nå­gon tän­ker på det.

En ström­lin­je­for­mad mor­gon­ru­tin kan va­ra lät­ta­re att få till i kom­bi­na­ti­on med vis­sa kvälls­ru­ti­ner. Kan­ske bör skol­väs­kor­na va­ra pac­ka­de med böc­ker­na som be­hövs näs­ta dag fö­re kvälls­ba­det? Och kan­ske är det en bra idé att la­ga mat­lå­dan ef­ter mid­da­gen in­nan du slapp­nar av på kväl­len? Des­sa kan va­ra små men vik­ti­ga steg på vägen till att gö­ra mor­go­nen trev­li­ga­re och mind­re stres­san­de.

GÖR EN VEC­KO­PLAN

Pla­ne­ring är nyc­keln till ett mind­re stres­sigt liv hem­ma, för med en plan på plats vet al­la vad som för­vän­tas av dem. Du har re­dan en vec­ko­ru­tin som hand­lar om ar­bets­tid, sko­la och re­gel­bun­den verk­sam­het, till ex­em­pel en kvälls­kurs el­ler bar­nens trä­ning. Var­je vec­ka ad­de­ras ex­tra ak­ti­vi­te­ter till ru­ti­nen, till ex­em­pel tand­lä­kar­be­sök el­ler fö­del­se­dags­fes­ter, och upp­gif­ter som mås­te gö­ras, till ex­em­pel att kö­pa ett kort och en pre­sent. En över­sikt över vad de ex­tra sa­ker­na är var­je vec­ka ser till att al­la vet vad de be­hö­ver gö­ra och när. Pla­ne­ring­en kan gö­ras, och vec­kan blir smi­di­ga­re för al­la. Ett fa­mil­je­mö­te (se si­dor­na 136-137) är det per­fek­ta fo­ru­met för att ska­pa en så­dan vec­ko­plan. Ta re­da på vem som har ex­tra ak­ti­vi­te­ter ut­ö­ver den van­li­ga ru­ti­nen och be­stäm vem det på­ver­kar och hur. Sen pla­ne­rar du det som be­hövs. Skriv in ak­ti­vi­te­ter­na i ka­len­dern (se si­dor­na 134-135) och se till att al­la vet vad det in­ne­bär. No­te­ra spe­ci­el­la de­tal­jer om det be­hövs.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.