Mitt i Östermalm

Vanligaste klagomålet: Svårt få tid på vårdcentra­len

- Ingrid Johansson

Patienten kom inte fram till sin vårdcentra­l på telefon. Då gick hen dit för att boka tid, men se det gick inte. Det är ett av alla klagomål som kommit in till Patientnäm­nden.

STOCKHOLM

En annan som hade tid hos sin läkare fick veta att denne slutat, och att man inte kunde erbjuda någon ny läkare att lista sig på eller någon ny tid.

Det framgår av en rapport från Patientnäm­nden, som sammanstäl­lt klagomål och synpunkter på primärvård­en 2023, totalt 2441 stycken, varav merparten gäller vårdcentra­ler.

Flest klagomål gäller långa väntetider.

”Anhöriga till en äldre kvinna försökte att boka tid under flera veckor men det gick inte och personalen sade varje gång att de skulle ringa en specifik dag men när de gjorde det fick de till svar att de skulle ringa veckan därpå” är ytterligar­e ett exempel ur rapporten.

Många brister

Andra klagomål gäller bristen på fast läkarkonta­kt och

att remisser varit felaktiga, eller helt enkelt inte gått iväg, och patienter som skrivits ut från sjukhus och ska följas upp men fått vänta länge på en tid.

Det är ingen rolig läsning, Christine Lorne (C), primärvård­sregionråd?

– Nej, och jag är tyvärr inte förvånad. Vi har aldrig gett vårdcentra­lerna de resurser som behövs. Men detta ger ju inte en helhetsbil­d och många vårdcentra­ler fungerar väldigt bra.

Tanken är att vårdcentra­lerna ska vara navet i vården, basen som gör att den dyrare akutvården och specialist­vården inte behöver nyttjas lika mycket.

– Vi kommer nu att anta en handlingsp­lan för att alla ska kunna ha en fast läkarkonta­kt. Målet är 1 100 listade patienter per läkare. För att nå dit utökas antalet utbildning­stjänster för specialist­er i allmänmedi­cin kraftigt, säger Christine Lorne.

Pengafråga

Men då behöver vårdcentra­lerna ha råd att anställa dem också.

– Det saknas pengar överallt i vården. Vårdcentra­lerna fick sju procent mer i år, 460 miljoner kronor, men det äts ju upp av inflations­krisen. Mer pengar måste till, säger hon.

 ?? FOTO: EIRA DESAX ?? Idag får vårdcentra­lerna runt 19 procent av vårdbudget­en, men målet är 25 procent, enligt Christine Lorne (C), ordförande i primärvård­snämnden.
FOTO: EIRA DESAX Idag får vårdcentra­lerna runt 19 procent av vårdbudget­en, men målet är 25 procent, enligt Christine Lorne (C), ordförande i primärvård­snämnden.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden