Nu får fulsnygga huset inte röras
”Fantastisk byggnad med häftig arkitektur.”
Det har kallats ett av Stockholms fulaste hus.
Men smaken är som baken – nu får byggnaden ett mycket ovanligt skydd.
KUNGSHOLMEN
Åsikterna om det 64 år gamla huset i korsningen mellan Mariebergsgatan och Sankt Göransgatan går isär. Är det ett av landets främsta exempel på modernistisk betongarkitektur – eller ett ocharmigt och grått betongmonster?
– Det är verkligen en vattendelare. Vissa tycker att det är jättehäftigt, andra anser att det är förfärligt, säger Marina Arnshav vid länsstyrelsen i Stockholm.
– Jag tycker att det är en fantastisk byggnad med häftig arkitektur. Och invändigt är det sanslöst fint i entréhallen.
Le Corbusier
Den elva våningar höga byggnaden invigdes i början av 1960-talet. Enligt länsstyrelsen är den med sitt starka arkitektoniska uttryck en av efterkrigstidens mest karaktäristiska byggnader i Stockholm. Därför byggnadsminnesförklarar nu myndigheten huset.
– Det berättar om efterkrigstidens planerings- och arkitekturideal. Det har hyllats för sin arkitektur sedan det invigdes, men har också röstats fram som en av Stockholms fulaste byggnader, säger Marina Arnshav.
Byggnaden som ritades av arkitekterna Léonie och Charles-Eduard Geisendorf är inspirerad av Le Corbusier, modernismens förgrundsgestalt.
1960 samlades här Stockholms yrkesskolor för kvinnor under ett tak. I huset fanns bland annat husmorsskola samt kurser för flygvärdinnor, skolmåltidspersonal och sömmerskor.
På 70-talet blev skolan ett gymnasium för att därefter byggas om till ett studentboende 2017.
Att fastigheten blir ett byggnadsminne beror på de höga arkitektoniska värdena och att den berättar om modernismens byggande under mitten av 1900-talet. Men också för att yrkesskolan var en stor satsning för kvinnliga studenter.
En lucka
Redan innan skolan byggdes var den internationellt omskriven, och hyllades stort när den senare uppfördes.
– I Stockholm är det en av de häftigaste byggnaderna från den här tiden.
Minnesmärkningen gör nu främst att exteriören måste bevaras. Men även inomhus ska underhåll göras varsamt så att de kulturhistoriska värdena inte minskar.
Den här typen av byggnader från efterkrigstiden är underrepresenterade bland byggnadsminnen i Sverige. Men det kan ändras.
– Det är en lucka i vårt bestånd som vi försöker att rätta till.
Invändigt är det sanslöst fint i entréhallen.