Här är skolplanerna som kan skrotas
3 500 platser ska bort
Paviljonger som avvecklas och nybyggen som skjuts på framtiden – eller skrotas helt. Här är stadens strategi för att minska antalet skolplatser med 3 500 när barnkullarna blir mindre.
STOCKHOLM
I början av året kunde Mitt i berätta att antalet grundskolebarn i Stockholm väntas minska kraftigt. På fyra år har stadens prognoser störtdykt och till år 2032 väntas antalet barn i grundskolan vara 8 000 färre än i dag.
– Vi behöver anpassa kostymen efter elevantalet så vi inte lägger för mycket av skolpengen på lokaler, säger Thomas Eriksson, enhetschef vid utbildningsförvaltningens lokalenhet.
I årets lokalförsörjningsplan presenteras en rad förslag. 9 800 skolplatser ska avvecklas. Sammanlagt räknar staden med att det blir 3500 färre skolplatser till 2032.
En stor del av minskningen sker i paviljonger med tillfälliga bygglov.
– I första hand tittar vi på att avveckla tillfälliga lokaler. Vi försöker värna om att man behåller permanenta utbildningslokaler och söker andra vägar för att minska lokalkostnaderna i grundskolan.
I vissa stadsdelar är det dock svårare.
– Södermalm har väldigt begränsat med tillfälliga lokaler. Där behöver man eventuellt titta på att avveckla de som är permanenta. Men att släppta taget helt om dem är något man gör i sista hand.
Nybyggen skrotas
En annan konsekvens av de vikande prognoserna är att staden skrotar flera nybyggnadsprojekt. Alviks strand i Bromma, Södertäljevägen i Hägersten och Hammarbyskogen är några platser där man väntas dra tillbaka markreservationer.
De planerade skolorna vid Bromstens IP och Mariehäll har också skrotats, delvis på grund av svåra tekniska förhållanden och konkurrens med idrottsändamål. Indirekt har det ändå koppling till det vikande elevunderlaget, enligt Thomas Eriksson.
– I och med att det frigörs plats på andra ställen blir det möjligt att skippa komplicerade projekt.
Andra nybyggnadsprojekt skjuts längre fram i tiden. Nybohovsskolan i Hägersten, Bergholmsbacken i Skarpnäck och Loudden 2 i Norra innerstaden har alla flyttats fram till efter år 2045.
Att antalet barn väntas minska mer än antalet skolplatser innebär att den så kallade fyllnadsgraden minskar från 88 till 85 procent. På sikt hoppas staden att nå en fyllnadsgrad på 90 procent, vilket skulle innebära att var tionde skolplats var ledig.
– Det är en utmaning att vrida om planeringen och det återstår att se om vi når 90 procent. Men vi har begränsat kostnadsökningen och hoppas även på en effekt från sänkta räntenivåer, säger Thomas Eriksson.