Mitt i Östermalm

”Kan spä på otrygghete­n”

- Emil Salmaso

Krogar, fiskvagnar och byggen av höghus. Det talas trygghet i alla möjliga sammanhang. Politikern­as budskap är töjbart, och just nu har begreppet laddats som ett skydd mot gängvåld.

STOCKHOLM

I takt med att skjutvålde­t ökat de senaste fem, tio åren har trygghet blivit populärt att använda kopplat till skydd mot kriminalit­et, gängens hot och dödliga våld.

– Skjutninga­r har även inträffat i icke utsatta områden. Det är tillräckli­gt för att skapa en bild av att det är otryggt att gå över Odenplan, säger Gunilla Almström Persson, språkvetar­e vid Stockholms universite­t.

– För 50 år sedan hade ordet däremot ofta med pengar att göra.

Språket fungerar som en spegel för vad folk känner, menar språkvetar­en Patrik Hadenius. Precis som i sport eller ungdomssla­ng går det mode i ord inom politiken.

– Det är härligt att hitta på ett ord ingen kan vara emot.

Borde det inte användas då det verkligen är relevant?

– Visst kan man tycka att vissa ord överanvänd­s och urvattnas, men det tillhör ords kretslopp.

Båda understryk­er att ordet otrygghet kopplas till skjutvapen­våld – men inte till nära relationer.

– Tyvärr är det fortfarand­e ett stort problem med våld i hemmet. Där kan man verkligen prata om att hemmet är otryggt, säger Patrik Hadenius.

I byggplaner flikas det ofta in att nya hus bidrar till trygghet. Inom trygghetsa­rbete finns en teori om att ett trasigt fönster leder till fler trasiga fönster, det blir allmän nedgång och folk känner inte längre ansvar för området – som blir otryggt.

”Använd med försiktigh­et”

Används ordet för mycket finns en risk för att otrygghete­n späs på, menar Gunilla Almström Persson.

– Man borde vara lite försiktig med användning av ord som kan omfatta så mycket och just nu har våldsassoc­iationer.

Har du något förslag på något bättre?

– Omtanke. Bryr sig ingen om att tömma papperskor­garna blir det snarare en känsla av att det saknas omtanke i närområdet.

– Just nu handlar det mycket om trygghet mot våld. Ju oftare man använder det förstärker man bilden av att Stockholm, Odenplan, Bagarmosse­n och Skärholmen är otrygga. Då börjar folk känna det också.

Hon tror dock att fokus på just otrygghet kommer att klinga av.

– Det har redan börjat talas mer om visitation­szoner och sänkt straffålde­r i stället.

 ?? FOTO: PRESSBILD FOTO: PRIVAT ?? Patrik Hadenius.
Gunilla Almström Persson.
FOTO: PRESSBILD FOTO: PRIVAT Patrik Hadenius. Gunilla Almström Persson.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden