Nytt landmärke – 100 meter hög silo
Därför måste den växa på höjden
Ropsten kan få ett nytt landmärke. Här vill Heidelberg Materials bygga en 100 meter hög silo för lagring av cement.
Nästa vecka är det informationsmöte om planerna på en ny depå.
ROPSTEN
Den 13 maj vecka hålls ett samrådsmöte och öppet hus på Hjorthagens kulturhus om den nya cementdepån i Värtahamnen.
Bakgrunden är Heidelberg Materials planer på att flytta sin verksamhet från Lövholmen vid Liljeholmen, till Energihamnen söder om Ropsten.
Där vill bolaget etablera en cementdepå med tillhörande hamnverksamhet.
”Den tydligaste fördelen med en flytt är att vi får ett havsläge vilket ger större möjligheter för fartygstrafiken. Utöver det ser vi en liknande verksamhet som vi idag bedriver på Lövholmen”, skriver Emma Sjöberg, kommunikationschef på Heidelberg Materials,
i ett mejl till Mitt i.
Depån kommer att synas på långt håll. Förutsatt att detaljplanen ändras så att den tillåter detta kommer silon bli cirka 100 meter hög.
Ny detaljplan
– Den nya tomten i Energihamnen är ytmässigt väsentligt mindre än området på Lövholmen. För att kunna ta emot och hantera de volymer av cement som efterfrågas av Stockholmsmarknaden behöver vi använda höjden som lagringsutrymme, skriver Emma Sjöberg.
Depån är tänkt att bli en del av det industrikluster som går under namnet Energihamnen. Där arbetar staden med en ny detaljplan.
– Det är en lämplig plats med bra infrastruktur, det finns hamn och man kommer snabbt ut på både järnväg och det regionala vägnätet, säger Staffan Lorentz vid exploateringskontoret i Stockholms stad.
Anledningen till att Heidelberg Materials flyttar sin verksamhet är att staden vill bygga bostäder vid Lövholmen.
Är inte Norra Djurgårdsstaden också ett stadsutvecklingsområde?
– Tanken med Norra Djurgårdsstaden är att man i vissa delar flyttar industriverksamheter och koncentrerar dessa, och frigör mark för bostäder på andra håll. Energihamnen är utpekad i stadens översiktsplan som ett område för industri och hamnverksamhet, precis som det varit tidigare. Många bostäder och arbetsplatser i Stockholm drar nytta av att det här finns produktion av el, bränsle, fjärrvärme, fjärrkyla och betong.
Staffan Lorentz betonar att den nya detaljplanen inte innebär att industriområdet kommer att växa.
– Det är inte så att det kommer att gå tunga transporter genom Gasverksområdet.