Rymddräktens anatomi

Outfiten som gör det möjligt för astronauterna att överleva extrema förhållanden.

En rymddräkt är en astronauts livsuppehållande system. Den ger astronauten syre, håller värmen och skyddar från skadlig strålning. Den möjliggör kommunikation med andra astronauter, med rymdstationen och med jorden, övervakar astronautens hälsa och skyddar mot extrema temperaturer. En av de viktigaste delarna på rymddräkten är ryggsäcken, eller Primary Life Support System (PLSS). Det livsuppehållande systemet är så mycket mer än bara en syrgasbehållare – det gör att trycket är rätt för att undvika syrebrist (som annars lätt uppstår då mängden syre i blodomloppet), det tar bort skadlig koldioxid och kyler ner rymddräkten genom att pumpa runt vatten i dess ytskikt. Förutom medicinsk övervakning och kommunikationsutrustning.

Det livsuppehållande systemet PLSS är ett slutet kretslopp där allt återvinns. Inuti dräkten bär astronauten en åtsmitande ventilationsdräkt (Liquid Cooling and Ventilation Garment) som avlägsnar kropssvärme och svett. Syre, koldioxid och vattenånga fångas upp och återförs till PLSS. Där reagerar koldioxiden med litiumhydroxid, vilket skapar litiumkarbonat och vatten. Vattenångan kondenserar och lagras medan syret återvinns i dräkten för att göra det lätt för astronauten att andas. Ibland kallas rymddräkter för individuella rymdfarkoster. Om en astronaut är ute i rymden på så kallad rymdpromenad (även känt som en EVA – extravehicular activity) och driver iväg ut i rymden kan den moderna rymddräkten från NASA ta dem tillbaka till rymdstationen med hjälp av små, manövrerbara jetmotorer. De kallas SAFER (Simplified Aid for EVA Rescue).

Bygg en rymddräkt Rymddräkten görs inte i ett stycke utan är uppbyggd av olika delar som sätts ihop: överkropp, ärmar och lägre torso monteras tillsammans. Dags för toa När man är ute på rymdpromenad kan man inte gå på toaletten, så rymddräkten...

ESA-astronauten Alexander Gerst testar sin rymddräkt på NASA:s Johnson Space Center i Houston, Texas.