HUR SKEPPEN VAR UPPBYGGDA

Pirater! - - Sjöröveriets Guldålder -

Ett far­tyg var det vik­ti­gas­te en pi­rat kun­de äga, in­te ba­ra som trans­port­me­del, ut­an ock­så för att det gav möj­lig­het till ett liv i fri­het.

Hur vik­tigt ett far­tyg än var för att ta sig fram på ha­vet, så be­tyd­de det så myc­ket mer för be­sätt­ning­en; för många var det de­ras hem. Pi­ra­ter kun­de bo och ar­be­ta i må­na­der, ibland år, om­bord på ett far­tyg, och det var vik­tigt att det var så väl ut­rus­tat som det kun­de va­ra. Det skul­le kun­na trans­por­te­ra all pro­vi­ant, last och ut­rust­ning un­der långa re­sor och det skul­le kun­na kla­ra av de hår­das­te vä­der­för­hål­lan­den.

Var­je oli­ka typ av pi­rat­far­tyg ha­de oli­ka slags egen­ska­per och kun­de där­för an­vän­das till oli­ka sa­ker. Brig­gar (ett två­mas­tat se­gel­far­tyg), till ex­em­pel, var mer po­pu­lä­ra un­der sjörö­veri­ets guld­ål­der än and­ra far­tyg, ef­tersom de var snab­ba och enk­la att na­vi­ge­ra, även om de var li­te be­svär­li­ga att ma­nö­vre­ra vid hår­da vin­dar. Fre­gat­ter var ock­så po­pu­lä­ra som krigs­far­tyg. De var spe­ci­fikt bygg­da för strid, och fanns i många oli­ka stor­le­kar, men var of­tast stör­re än en brigg och kun­de ha si­na ka­no­ner stå­en­de up­pe på däck, vil­ket var att fö­re­dra un­der in­ten­si­va stri­der.

I all­män­het kan man sä­ga att ju stör­re far­ty­gen var, och ju stör­re be­sätt­ning och mer pro­vi­ant de ha­de med sig, desto lång­sam­ma­re gick de. Spe­ci­ellt om de ock­så ha­de en tung last med sig. Pi­rat­far­tyg fär­da­des där­för of­ta i flott­styr­kor, och an­vän­de sig av tak­ti­ken att lå­ta ett snab­ba­re, och of­ta mind­re, far­tyg när­ma sig fi­en­den först, och se­dan kun­de ett stör­re, tyng­re och mer be­väp­nat far­tyg kom­ma ef­ter och an­fal­la. Även om det­ta var en fif­fig stra­te­gisk ma­nö­ver var det många han­dels­far­tyg som gav upp di­rekt vid åsy­nen av pi­ra­ter, allt för att slip­pa stri­da till havs.

Ad­ven­tu­re Gal­ley var ett spe­ci­ellt ökänt far­tyg, an­fört av Wil­li­am Kidd från bör­jan av hans ka­par­kar­riär till slu­tet av 1600-ta­let. Far­ty­get var en hy­brid som kom­bi­ne­ra­de rå­se­gel med åror, vil­ket var ovan­ligt på då­ti­dens far­tyg.

Det ha­de om­ar­be­tats från en fre­gatt till ett så­dant här krigs­far­tyg för att för­sö­ka gö­ra det en­kelt att ma­nö­vre­ra i bå­de stor­mi­ga och lug­na för­hål­lan­den, och för att öka dess snabb­het i all­män­het.

Drygt två år ef­ter dess sjö­sätt­ning, och då Kidd snabbt gi­vit sig hän till pi­rat­li­vet, lyc­ka­des det till slut ka­pa två in­dis­ka far­tyg. Trots dess in­no­va­ti­va ut­form­ning bör­ja­de det dock fal­la sam­man snart där­ef­ter, skro­vet bör­ja­de rutt­na och läc­ka. En­ligt vad Kidd och hans be­sätt­ning be­rät­ta­de, sänk­tes far­ty­get till slut ut­an­för Ma­da­gas­kars kust 1698, tre år ef­ter sjö­sätt­ning­en. Pi­ra­ter­na flyt­ta­de snabbt om­bord på en av de­ras se­nas­te kap­ning­ar, Qu­e­dah Mer­chant. Vra­ket av Ad­ven­tu­re Gal­ley har ing­en nå­gon­sin kun­nat lo­ka­li­se­ra och un­der­sö­ka.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.