Olof Kol­te

” VI BE­HÖ­VER FÖR­ÄND­RA FÖR­UT­SÄTT­NING­AR­NA FÖR HUR VI HAR ORGANISERAT VÅR VARDAG I GRUN­DEN”

Plaza Deco - - I Framkant -

Vem är Olof Kol­te?

– De­sig­ner med egen prak­tik i Malmö, lä­ra­re och fors­ka­re i de­sign med fo­kus på hant­verk och håll­bar ut­veck­ling på Lunds Uni­ver­si­tet, In­du­stri­de­sign­sko­lan, LTH.

Hur bör­ja­de du?

– Jag ar­be­ta­de ett år på Svens­ka Fläkt­fa­bri­ken i Mex­i­co Ci­ty 1989. Mi­na ar­bets­upp­gif­ter var att ut­veck­la da­tor­pro­gram för kost­nads­be­räk­ning av mål­nings­ut­rust­ning. Ar­be­tet var väl­digt te­o­re­tiskt och jag vill prö­va på att byg­ga nå­got i fa­bri­ken. Jag lyc­ka­des över­ta­la pro­duk­tions­che­fen att jag be­höv­de en svets­kurs för att för­stå hur ut­rust­ning­en sam­man­fo­ga­des för att kla­ra av pro­gram­ut­veck­ling­en. Var­je mor­gon mel­lan sju och nio, in­nan kon­tors­tid, svet­sa­de jag. Jag bör­ja­de fun­de­ra på vad jag kun­de svet­sa och gjor­de många högst tvek­sam­ma pro­duk­ter, en ta­vel­ram som väg­de 18 kg till ex­em­pel, men det blev star­ten till att jag bör­ja­de ut­veck­la eg­na pro­duk­ter hem­ma i Sve­ri­ge igen.

Hur har du ut­veck­lats se­dan dess?

– Jag ar­be­ta­de se­dan som in­gen­jör i bygg­bran­schen och ut­veck­la­de pa­ral­lellt eg­na pro­duk­ter. Jag sa upp mig och bör­ja­de stu­de­ra ar­ki­tek­tur på Konsta­ka­de­min i Kö­pen­hamn 1995– 1996 och Möbel­de­sign på RCA, Royal Col­lege of Art i Lon­don 1996– 1998.

Hur ly­der den mest re­le­van­ta be­skriv­ning­en av dig i dag?

– Ef­ter att i bör­jan ha dri­vits mest av ett in­tres­se för hant­ver­ket och hur fö­re­mål an­vänds och ser ut, har jag på se­na­re år mer och mer in­tres­se­rat mig för för­ut­sätt­ning­ar­na för det mänsk­li­ga pro­jek­tet här på jor­den.

– Ju mer man sät­ter sig in i hur det mänsk­li­ga pro­jek­tet har ut­veck­lats över tid och bör­jar för­stå hur vi ham­na­de i en si­tu­a­tion där vi öde­läg­ger den här pla­ne­ten i blind tro på glo­ba­li­se­ring­ens för­träff­lig­het, ju mer spän­nan­de är det att för­sö­ka fö­re­stäl­la sig hur ett håll­bart sam­häl­le skul­le kun­na se ut och vil­ka pro­duk­ter och tjäns­ter som skul­le kun­na be­hö­vas där.

Vad brin­ner du för?

– En lång­sik­tigt håll­bar ut­veck­ling. Vi be­hö­ver för­änd­ra för­ut­sätt­ning­ar­na för hur vi har organiserat vår vardag i grun­den. Vår kul­tu­rel­la mo­dell, det vi tar för gi­vet, mås­te för­änd­ras i rikt­ning bort från glo­ba­la lin­jä­ra re­surs­flö­den mot lo­ka­la och cyklis­ka re­surs­flö­den. Te­o­re­tiskt är det in­te svårt att för­änd­ra, det krävs ing­en ny tek­nik el­ler ve­ten­skap­li­ga ge­nom­brott, pro­ble­met är vi själ­va som vant oss vid en livs­stil som ing­en vill bac­ka ifrån.

Vil­ka häm­tar du fram­för allt in­spi­ra­tion ifrån – och vad är bäst just nu?

– Al­la eldsjä­lar som för­står fram­ti­dens ut­ma­ning­ar och dri­ver pro­jekt som ifrå­ga­sät­ter det mo­der­na pro­jek­tet och ge­nom sin verk­sam­het be­vi­sar att ett bätt­re sam­häl­le in­te ba­ra är möj­ligt ut­an att det är be­tyd­ligt bätt­re än da­gens, med stor­ska­li­ga lin­jä­ra verk­sam­he­ter.

Vad är det bäs­ta du g jort hit­tills?

– Trä­boc­kar­na Wood Trest­les som jag ut­veck­la­de som ett ut­ställ­nings­kon­cept till de­signstu­den­ter­na på LTH och som har bli­vit en pro­dukt till­ver­kad av Va­ralövs Tunn­fa­brik ge­nom Mats An­ders­son. Boc­kar­na kom­mer att lan­se­ras un­der 2018. De är helt i trä och le­ve­re­ras i kar­tong för eget mon­tage med skruv. Yt­be­hand­ling­en är så­pa och he­la pro­duk­ten kan åter­fö­ras ( re­pat­rie­ras med ett fint ord) till sko­gen el­ler el­das upp och as­kan kan se­dan re­pat­rie­ras till sko­gen och krets­lop­pet är slu­tet.

Vad skul­le du gär­na vil­ja upp­nå?

– Jag hop­pas nå ut med mi­na tan­kar om hur vi skall för­änd­ra sam­häl­let i grun­den. Jag ut­veck­la­de prin­ci­per för hur vi bör pla­ne­ra sam­häl­let un­der ett forsk­nings­pro­jekt om kon­se­kven­ser­na av kli­mat­för­änd­ring­ar­na som jag del­tog i och som jag kal­la­de Cyklis­ka Pla­ne­rings­prin­ci­per. Det är en kort gra- fisk sam­man­ställ­ning över vad vi bör av­veck­la och vad vi bör sat­sa på istäl­let om vi vill hej­da kli­mat­för­änd­ring­en och ge vå­ra barn en chans till ett bra liv i fram­ti­den.

Vil­ka eg­na nyheter ser du mest fram emot 2018?

– Jag ser fram emot att star­ta upp ett nytt konst­när­ligt ut­veck­lings­pro­jekt där jag skall ut­veck­la och byg­ga fram­ti­dens trans­port­me­del för kust­nä­ra fis­ke och sjö­fart till­sam­mans med Ny­hamns Lä­ges Båt­byg­ge­ri.

Vil­ka and­ras nyheter ser du mest fram emot 2018?

– Jag ser fram emot den nya om­gång­en av Ut­valt som jag hop­pas blir en ma­ni­fes­ta­tion av var­dags­före­mål med hög hant­verks­ni­vå och al­la stu­dent­pro­jekt som pre­sen­te­ras till vå­ren. Hur vill du be­skri­va Malmö som ( de­sign) stad i dag, och hur har den ut­veck­lats?

– När jag bör­ja­de pro­du­ce­ra möb­ler i egen re­gi 1989 sam­ar­be­ta­de jag med Da­vid De­sign som då var ett nytän­kan­de fö­re­tag som ti­digt in­såg vär­det av att fånga upp idéer från lo­kalt verk­sam­ma de­sig­ners. Se­dan dess har ju fle­ra de­sign­ut­bild­ning­ar star­tats i re­gi­o­nen och många de­sig­ners väl­jer att stan­na kvar och ar­be­ta i Malmö, vil­ket gör att Malmö är myc­ket mer spän­nan­de som de­signstad nu. Ini­ti­a­tiv som Må­na­dens Form­gi­va­re, Den Nya Kar­tan, SPOK och Ut­valt är spän­nan­de ex­em­pel.

Präg­lar sta­den/ plat­sen din de­sign på nå­got sätt?

– Ja, i Malmö kan man ju le­va ett bra liv ut­an att det be­hö­ver kos­ta så myc­ket. Man be­hö­ver in­te ha bil och det går att hit­ta en lo­kal som in­te är så dyr, vil­ket ökar fri­he­ten och sän­ker kra­ven på att he­la ti­den ” le­ve­re­ra”, för att ci­te­ra Sa­ra Granér, och där­med ha tid för mer ef­ter­tan­ke som ju är en brist­va­ra i dag och kanske en för­ut­sätt­ning för att kun­na tän­ka an­norlun­da.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.