Olof Kolte

” VI BEHÖVER FÖRÄNDRA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR HUR VI HAR ORGANISERAT VÅR VARDAG I GRUNDEN”

Vem är Olof Kolte?

– Designer med egen praktik i Malmö, lärare och forskare i design med fokus på hantverk och hållbar utveckling på Lunds Universitet, Industridesignskolan, LTH.

Hur började du?

– Jag arbetade ett år på Svenska Fläktfabriken i Mexico City 1989. Mina arbetsuppgifter var att utveckla datorprogram för kostnadsberäkning av målningsutrustning. Arbetet var väldigt teoretiskt och jag vill pröva på att bygga något i fabriken. Jag lyckades övertala produktionschefen att jag behövde en svetskurs för att förstå hur utrustningen sammanfogades för att klara av programutvecklingen. Varje morgon mellan sju och nio, innan kontorstid, svetsade jag. Jag började fundera på vad jag kunde svetsa och gjorde många högst tveksamma produkter, en tavelram som vägde 18 kg till exempel, men det blev starten till att jag började utveckla egna produkter hemma i Sverige igen.

Hur har du utvecklats sedan dess?

– Jag arbetade sedan som ingenjör i byggbranschen och utvecklade parallellt egna produkter. Jag sa upp mig och började studera arkitektur på Konstakademin i Köpenhamn 1995– 1996 och Möbeldesign på RCA, Royal College of Art i London 1996– 1998.

Hur lyder den mest relevanta beskrivningen av dig i dag?

– Efter att i början ha drivits mest av ett intresse för hantverket och hur föremål används och ser ut, har jag på senare år mer och mer intresserat mig för förutsättningarna för det mänskliga projektet här på jorden.

– Ju mer man sätter sig in i hur det mänskliga projektet har utvecklats över tid och börjar förstå hur vi hamnade i en situation där vi ödelägger den här planeten i blind tro på globaliseringens förträfflighet, ju mer spännande är det att försöka föreställa sig hur ett hållbart samhälle skulle kunna se ut och vilka produkter och tjänster som skulle kunna behövas där.

Vad brinner du för?

– En långsiktigt hållbar utveckling. Vi behöver förändra förutsättningarna för hur vi har organiserat vår vardag i grunden. Vår kulturella modell, det vi tar för givet, måste förändras i riktning bort från globala linjära resursflöden mot lokala och cykliska resursflöden. Teoretiskt är det inte svårt att förändra, det krävs ingen ny teknik eller vetenskapliga genombrott, problemet är vi själva som vant oss vid en livsstil som ingen vill backa ifrån.

Vilka hämtar du framför allt inspiration ifrån – och vad är bäst just nu?

– Alla eldsjälar som förstår framtidens utmaningar och driver projekt som ifrågasätter det moderna projektet och genom sin verksamhet bevisar att ett bättre samhälle inte bara är möjligt utan att det är betydligt bättre än dagens, med storskaliga linjära verksamheter.

Vad är det bästa du g jort hittills?

– Träbockarna Wood Trestles som jag utvecklade som ett utställningskoncept till designstudenterna på LTH och som har blivit en produkt tillverkad av Varalövs Tunnfabrik genom Mats Andersson. Bockarna kommer att lanseras under 2018. De är helt i trä och levereras i kartong för eget montage med skruv. Ytbehandlingen är såpa och hela produkten kan återföras ( repatrieras med ett fint ord) till skogen eller eldas upp och askan kan sedan repatrieras till skogen och kretsloppet är slutet.

Vad skulle du gärna vilja uppnå?

– Jag hoppas nå ut med mina tankar om hur vi skall förändra samhället i grunden. Jag utvecklade principer för hur vi bör planera samhället under ett forskningsprojekt om konsekvenserna av klimatförändringarna som jag deltog i och som jag kallade Cykliska Planeringsprinciper. Det är en kort gra- fisk sammanställning över vad vi bör avveckla och vad vi bör satsa på istället om vi vill hejda klimatförändringen och ge våra barn en chans till ett bra liv i framtiden.

Vilka egna nyheter ser du mest fram emot 2018?

– Jag ser fram emot att starta upp ett nytt konstnärligt utvecklingsprojekt där jag skall utveckla och bygga framtidens transportmedel för kustnära fiske och sjöfart tillsammans med Nyhamns Läges Båtbyggeri.

Vilka andras nyheter ser du mest fram emot 2018?

– Jag ser fram emot den nya omgången av Utvalt som jag hoppas blir en manifestation av vardagsföremål med hög hantverksnivå och alla studentprojekt som presenteras till våren. Hur vill du beskriva Malmö som ( design) stad i dag, och hur har den utvecklats?

– När jag började producera möbler i egen regi 1989 samarbetade jag med David Design som då var ett nytänkande företag som tidigt insåg värdet av att fånga upp idéer från lokalt verksamma designers. Sedan dess har ju flera designutbildningar startats i regionen och många designers väljer att stanna kvar och arbeta i Malmö, vilket gör att Malmö är mycket mer spännande som designstad nu. Initiativ som Månadens Formgivare, Den Nya Kartan, SPOK och Utvalt är spännande exempel.

Präglar staden/ platsen din design på något sätt?

– Ja, i Malmö kan man ju leva ett bra liv utan att det behöver kosta så mycket. Man behöver inte ha bil och det går att hitta en lokal som inte är så dyr, vilket ökar friheten och sänker kraven på att hela tiden ” leverera”, för att citera Sara Granér, och därmed ha tid för mer eftertanke som ju är en bristvara i dag och kanske en förutsättning för att kunna tänka annorlunda.