Petra Lil­ja

” DE­SIGN ÄR JU EN VÄL­DIGT PRAKTISK VERK­SAM­HET, VIL­KET JAG GIL­LAR, MEN DET RÄC­KER IN­TE FÖR MIG LÄNG­RE”

Plaza Deco - - I Framkant -

Vem är Petra Lil­ja?

– Petra Lil­ja är de­sig­nern som le­tar al­ter­na­ti­va vägar för att un­der­sö­ka de­sig­nerns roll i sam­häl­let och sam­ti­den. Som ut­bil­dad in­du­stri­de­sig­ner job­bar hon brett in­om de­sign­fäl­tet med egen stu­dio samt som de­sign­lek­tor in­om aka­de­min. Hon har dri­vit eget gal­le­ri och job­bar fri­lans som cu­ra­tor.

Hur bör­ja­de du?

– Jag tog min mas­terex­a­men i de­sign vid Pratt In­sti­tu­te i New York där jag bod­de i fy­ra år, spe­la­de i band och ha­de mitt förs­ta de­sign­jobb in­om mö­bel och tex­til hos svens­ka de­sig­nern An­ki Spets. Jag star­ta­de eget när jag kom hem till Malmö och har lyc­kats ba­lan­se­ra upp­drag med mer ex­pe­ri­men­tel­la eg­na pro­jekt se­dan dess.

Hur har du ut­veck­lats se­dan dess?

– De­sign är ju en väl­digt praktisk verk­sam­het, vil­ket jag gil­lar, men det räc­ker in­te för mig läng­re. Jag be­hö­ver för­ank­ra och po­si­tio­ne­ra det jag gör i en tur­bu­lent värld där in­te minst de­sign­värl­dens på­ver­kan och kon­se­kven­ser får mig att ifrå­ga­sät­ta ” bu­si­ness as usu­al”. Jag har på oli­ka sätt un­der se­na­re år bör­jat un­der­sö­ka hur vi kan ap­pli­ce­ra de­sign­kun­skap på att ska­pa mer håll­ba­ra fram­ti­der. Det­ta gör jag dels i min egen verk­sam­het ge­nom att in­te gö­ra pry­lar alls (!) för det mesta, med un­dan­tag av till­fäl­li­ga se­ri­er av uni­ka ob­jekt fram­tag­na i sam­ar­be­te med lo­ka­la hant­ver­ka­re, dels in­om aka­de­min där jag ut­veck­lar de­sign­pro­gram­met De­sign + Change och un­der­vi­sar den nya ge­ne­ra­tio­nens de­sig­ners.

Hur ly­der den mest re­le­van­ta be­skriv­ning­en av dig i dag?

– Outtrött­ligt ny­fi­ken de­sig­ner som väg­rar an­pas­sa sig till det kon­ven­tio­nel­la.

Vad brin­ner du för?

– Jag brin­ner för sam­ar­be­ten! Det mest spän­nan­de hän­der i mö­tet med and­ra och det är ett bra sätt att kom­ma utanför sin egen lå­da, va­re sig det hand­lar om kun­skap el­ler este­tis­ka pre­fe­ren­ser.

Vad häm­tar du fram­för allt in­spi­ra­tion ifrån – och vad är bäst just nu?

– All kul­tu­rell verk­sam­het med ett spän­nan­de nar­ra­tiv som re­la­te­rar till mi­na in­tres­sen är in­spi­re­ran­de. Jag tyck­te ex­em­pel­vis myc­ket om ut­ställ­ning­en Im­prints på Malmö Konst­hall där bland an­nat Char­lot­te Jo­han­nes­sons ny­gam­la verk ställ­des ut. Hon och hen­nes verk be­ty­der myc­ket för mig. När jag upp­täck­te hen­nes sig­na­tur bred­vid ma­ken Stu­res på ett tryck jag hit­tat bil­ligt på en lop­pis öpp­na­de sig en för mig ny värld av hen­nes verk och fan­tas­tis­ka histo­ria från väv till da­tor. Jag cu­re­ra­de en ut­ställ­ning på mitt gal­le­ri med de verk som fanns kvar. På Malmö konst­hall vi­sas även nya ut­skrif­ter av da­torgra­fik som länge va­rit fast i föråld­ra­de dis­ket­ter. Fan­tas­tiskt.

– Jag är så glad att vik­ti­ga äm­nen som vi in­te kan blun­da för läng­re, som håll­bar­het och jäm­lik­het, tas upp av de­sig­ners och konst­nä­rer och lyfts fram av in­sti­tu­tio­ner­na. Mer så­dant!

Vad är det bäs­ta du g jort hit­tills?

– Att in­te följt in­du­stri­de­sig­nerns ut­sta­ka­de ba­na, de­sign för mass­pro­duk­tion, ut­an att jag haft mo­det att gå min egen väg.

Vad skul­le du gär­na vil­ja upp­nå?

– Jag har länge pra­tat om att vi bor­de ar­ran­ge­ra en de­sign­vec­ka i Malmö och har ge­nom åren sam­lat er­fa­ren­he­ter från and­ra de­sign­vec­kor i mind­re stä­der i Eu­ro­pa. Det finns så stor po­ten­ti­al att bred­da de­sign­be­grep­pet och job­ba med när­lig­gan­de bran­scher här. Det hop­pas jag kun­na ut­veck­la till­sam­mans med and­ra de­sign­ak­tö­rer i Malmö fram­ö­ver.

Vil­ka eg­na nyheter ser du mest fram emot 2018?

– Jag ser fram emot att del­ta i ut­ställ­ning­en Col­lage by Kampmann un­der Stock­holm de­sign­vec­ka i feb­ru- ari. Där vi­sar jag ex­pe­ri­ment i ett för mig helt nytt ma­te­ri­al ( än­nu hem­ligt!). In­spi­ra­tio­nen till Col­lage hit­ta­de jag och Annika Kampmann un­der en re­sa till Lon­don, en stor ut­ställ­ning av Basqui­at på Bar­bi­can i di­to om­rå­de med fan­tas­tisk bru­ta­lis­tisk ar­ki­tek­tur. Det blir en mix av mo­de, smyc­ke, pro­dukt, foto och må­le­ri av kre­a­tö­rer som Max­jen­ny, Da­ma­li Young, Andréa­son & Lei­bel, Me­la­nie Ba­ker och Ida Hal­ling.

– En an­nan spän­nan­de ut­ställ­ning är 1+ 1+ 1 i Reyk­ja­vik un­der De­sig­nMarch där vi lan­se­rar en li­mi­te­rad kol­lek­tion ob­jekt som vi de­sig­nat till­sam­mans med lo­ka­la hant­ver­ka­re i och utanför Fre­e­town, Si­er­ra Le­o­ne. 1+ 1+ 1 be­står av mig och de­sig­ner från Fin­land och Is­land och i no­vem­ber job­ba­de vi i Si­er­ra Le­o­ne på upp­drag av Au­rora Founda­tion.

– Läng­re fram ska jag del­ta i ut­ställ­ning­en Ex­pe­ri­men­tel­la Uto­pi­er på Ystad Konst­mu­se­um och är just nu i pro­ces­sen att for­mu­le­ra det­ta even­tu­ellt som en de­sign fic­tion…

Vil­ka and­ras nyheter ser du mest fram emot 2018?

– Al­la de unga de­sig­ner som kom­mer att vi­sa si­na verk, kanske för förs­ta gång­en, i den sto­ra ut­ställ­ning­en Ung Svensk Form som i år vi­sas på ArkDes med ver­nis­sage 7/ 2 un­der Stock­holm De­sign We­ek!

Hur vill du be­skri­va Malmö som ( de­sign) stad i dag, och hur har den ut­veck­lats?

– Etable­ring­en av de­sign­ut­bild­ning­ar­na i söd­ra Sve­ri­ge och sta­den Mal­mös till­gäng­lig­het har fört med sig att de­signsce­nen har växt myc­ket på se­na­re år. När jag kom från New York var det brist på de­sign­jobb in­om fö­re­tag och det råd­de en stäm­ning av kon­kur­rens och brist på sam­ar­bets­vil­ja mel­lan de få utex­a­mi­ne­ra­de de­sig­ner­na som fanns här då. Nu har sta­den växt, det finns fler fö­re­tag med in­house de­sig­ners och det är många som vå­gar star­ta eget och gö­ra eg­na pro­jekt. Form/ De­sign Cen­ter lig­ger nu­me­ra i framkant som na­tio­nell de­sign-

in­sti­tu­tion och er­bju­der ett otro­ligt pro­gram med bå­de bredd och spets. De fun­ge­rar som en platt­form för oli­ka lo­ka­la ini­ti­a­tiv och mö­tes­plats för bran­schen.

Präg­lar sta­den din de­sign på nå­got sätt?

– Haha! Jag pend­lar mest till och från Små­land nu­me­ra, i mitt jobb som lek­tor på De­sign + Change pro­gram­met på Lin­néu­ni­ver­si­te­tet. Men Malmö har verk­li­gen präg­lat mig ge­nom åren från att ha de­sig­nat smyc­ken ut­i­från de­tal­jer på Koc­kumskra­nen och co- de­sig­nat den sto­ra lam­pan som bli­vit en Malmö- sym­bol till har­van­de i replo­ka­ler och de­sig­na­tel­jé­er i oli­ka om­rå­den med bil­li­ga hy­ror som va­rit en vik­tig bi­dra­gan­de or­sak till att jag kun­nat ut­veck­la min kre­a­ti­va verk­sam­het. Malmö för mig är ett my­cel av kre­a­tö­rer som in­te all­tid gör så myc­ket vä­sen av sig el­ler le­tar ef­ter upp­märk­sam­het och de är fan­tas­tis­ka att um­gås och job­ba med.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.