Petra Lilja

” DESIGN ÄR JU EN VÄLDIGT PRAKTISK VERKSAMHET, VILKET JAG GILLAR, MEN DET RÄCKER INTE FÖR MIG LÄNGRE”

Vem är Petra Lilja?

– Petra Lilja är designern som letar alternativa vägar för att undersöka designerns roll i samhället och samtiden. Som utbildad industridesigner jobbar hon brett inom designfältet med egen studio samt som designlektor inom akademin. Hon har drivit eget galleri och jobbar frilans som curator.

Hur började du?

– Jag tog min masterexamen i design vid Pratt Institute i New York där jag bodde i fyra år, spelade i band och hade mitt första designjobb inom möbel och textil hos svenska designern Anki Spets. Jag startade eget när jag kom hem till Malmö och har lyckats balansera uppdrag med mer experimentella egna projekt sedan dess.

Hur har du utvecklats sedan dess?

– Design är ju en väldigt praktisk verksamhet, vilket jag gillar, men det räcker inte för mig längre. Jag behöver förankra och positionera det jag gör i en turbulent värld där inte minst designvärldens påverkan och konsekvenser får mig att ifrågasätta ” business as usual”. Jag har på olika sätt under senare år börjat undersöka hur vi kan applicera designkunskap på att skapa mer hållbara framtider. Detta gör jag dels i min egen verksamhet genom att inte göra prylar alls (!) för det mesta, med undantag av tillfälliga serier av unika objekt framtagna i samarbete med lokala hantverkare, dels inom akademin där jag utvecklar designprogrammet Design + Change och undervisar den nya generationens designers.

Hur lyder den mest relevanta beskrivningen av dig i dag?

– Outtröttligt nyfiken designer som vägrar anpassa sig till det konventionella.

Vad brinner du för?

– Jag brinner för samarbeten! Det mest spännande händer i mötet med andra och det är ett bra sätt att komma utanför sin egen låda, vare sig det handlar om kunskap eller estetiska preferenser.

Vad hämtar du framför allt inspiration ifrån – och vad är bäst just nu?

– All kulturell verksamhet med ett spännande narrativ som relaterar till mina intressen är inspirerande. Jag tyckte exempelvis mycket om utställningen Imprints på Malmö Konsthall där bland annat Charlotte Johannessons nygamla verk ställdes ut. Hon och hennes verk betyder mycket för mig. När jag upptäckte hennes signatur bredvid maken Stures på ett tryck jag hittat billigt på en loppis öppnade sig en för mig ny värld av hennes verk och fantastiska historia från väv till dator. Jag curerade en utställning på mitt galleri med de verk som fanns kvar. På Malmö konsthall visas även nya utskrifter av datorgrafik som länge varit fast i föråldrade disketter. Fantastiskt.

– Jag är så glad att viktiga ämnen som vi inte kan blunda för längre, som hållbarhet och jämlikhet, tas upp av designers och konstnärer och lyfts fram av institutionerna. Mer sådant!

Vad är det bästa du g jort hittills?

– Att inte följt industridesignerns utstakade bana, design för massproduktion, utan att jag haft modet att gå min egen väg.

Vad skulle du gärna vilja uppnå?

– Jag har länge pratat om att vi borde arrangera en designvecka i Malmö och har genom åren samlat erfarenheter från andra designveckor i mindre städer i Europa. Det finns så stor potential att bredda designbegreppet och jobba med närliggande branscher här. Det hoppas jag kunna utveckla tillsammans med andra designaktörer i Malmö framöver.

Vilka egna nyheter ser du mest fram emot 2018?

– Jag ser fram emot att delta i utställningen Collage by Kampmann under Stockholm designvecka i febru- ari. Där visar jag experiment i ett för mig helt nytt material ( ännu hemligt!). Inspirationen till Collage hittade jag och Annika Kampmann under en resa till London, en stor utställning av Basquiat på Barbican i dito område med fantastisk brutalistisk arkitektur. Det blir en mix av mode, smycke, produkt, foto och måleri av kreatörer som Maxjenny, Damali Young, Andréason & Leibel, Melanie Baker och Ida Halling.

– En annan spännande utställning är 1+ 1+ 1 i Reykjavik under DesignMarch där vi lanserar en limiterad kollektion objekt som vi designat tillsammans med lokala hantverkare i och utanför Freetown, Sierra Leone. 1+ 1+ 1 består av mig och designer från Finland och Island och i november jobbade vi i Sierra Leone på uppdrag av Aurora Foundation.

– Längre fram ska jag delta i utställningen Experimentella Utopier på Ystad Konstmuseum och är just nu i processen att formulera detta eventuellt som en design fiction…

Vilka andras nyheter ser du mest fram emot 2018?

– Alla de unga designer som kommer att visa sina verk, kanske för första gången, i den stora utställningen Ung Svensk Form som i år visas på ArkDes med vernissage 7/ 2 under Stockholm Design Week!

Hur vill du beskriva Malmö som ( design) stad i dag, och hur har den utvecklats?

– Etableringen av designutbildningarna i södra Sverige och staden Malmös tillgänglighet har fört med sig att designscenen har växt mycket på senare år. När jag kom från New York var det brist på designjobb inom företag och det rådde en stämning av konkurrens och brist på samarbetsvilja mellan de få utexaminerade designerna som fanns här då. Nu har staden växt, det finns fler företag med inhouse designers och det är många som vågar starta eget och göra egna projekt. Form/ Design Center ligger numera i framkant som nationell design-

institution och erbjuder ett otroligt program med både bredd och spets. De fungerar som en plattform för olika lokala initiativ och mötesplats för branschen.

Präglar staden din design på något sätt?

– Haha! Jag pendlar mest till och från Småland numera, i mitt jobb som lektor på Design + Change programmet på Linnéuniversitetet. Men Malmö har verkligen präglat mig genom åren från att ha designat smycken utifrån detaljer på Kockumskranen och co- designat den stora lampan som blivit en Malmö- symbol till harvande i replokaler och designateljéer i olika områden med billiga hyror som varit en viktig bidragande orsak till att jag kunnat utveckla min kreativa verksamhet. Malmö för mig är ett mycel av kreatörer som inte alltid gör så mycket väsen av sig eller letar efter uppmärksamhet och de är fantastiska att umgås och jobba med.