EXTREMVÄVNING
Experimentlustan och tilltron till sin intuition har gjort Åsa Pärson till en av Sveriges främsta textilformgivare.
Åsa Pärson utgår alltid från materialet när hon börjar skapa i textil. Om det så är ull, kashmir eller bomull, handvävt eller maskinvävt så ligger fokus på kvalitet och konstruktion.
I boken Fabricate som gavs ut i december 2017 har textil formgivaren Åsa Pär son sammanställt 134 vävprover i teknikerna tuskaft, panama, kypert och satin. Proverna är en del av hennes arbetsprocess där hon experimenterar fram olika karaktärer i textilen – små rutor och diagonaler flyter samman och skapar komplexa mönster i avskalade färger. Det kan se ut på ett visst sätt, men kännas på ett helt annat. Och genom att byta ut en ingrediens, kan hon få ett helt nytt resultat. Allt är skapat med intuition.
Redan som femåring upptäckte Åsa textil tack vare sin farmor som delade med sig av sina kunskaper i sömnad, stickning och virkning. Som 20- åring ville hon lära sig att knyta mattor och gick sin första vävkurs. På den vägen är det – idag är hon en av Sveriges främsta textilformgivare med vävning som specialitet. Förutom att väva mattor formger hon tex- tilier för industrin, främst för Kvadrat i Danmark, och i sin studio i Stockholm handväver hon större projekt till utställningar i material som silke, ull, kashmir och bomull.
Hur lärde du dig att bemästra ditt material?
- Jag studerade och studerade och har sedan examen från Konstfack arbetat med textil varje dag. Trial ande r ror, learning by doing! Omvärlds bevakning är också viktigt. Jag har arbetat i Laos, Kambodja, Nepal, Myanmar och Turkiet, och studerat i Japan och Turkiet.
I vilka ögonblick önskar du att du hade valt ett annat material…?
- Jag kan få spel över att just min teknik, vävning, tar sån tid! Jag tänker alltid att jag vill arbeta med stilleben och avundas mina kollegor som arbetar med keramik, men jag vill utföra det i textila material och inte skulpturalt… vet inte hur jag ska få ihop det ännu.
Hur ser din skapandeprocess ut?
- Det börjar ofta med materialet, jag undersöker vad det skulle kunna bli, hur vi kan samarbeta, materialet och jag. Sedan provväver jag, kanske färgar och efterbehandlar på olika sätt. Det beror helt på vilken funktion textilen ska ha. Ibland skapar jag kedjor av processer som materialet ska gå igenom, nästan som en ritual.
Hur ser du på din egen utveckling från början till nu?
- All tid som jag har investerat och projekten med olika uppdragsgivare har såklart format mig och jag är säkrare idag på vad jag ser. Min lärare på Väfskolan sa alltid att det handlade om att lära sig se.
Har textil formgivarens möjligheter förändrats under din tid?
- Det finns inte lika många uppdragsgivare i Sverige längre, vi behöver söka oss ut i världen. Samtidigt har textil blivit väldigt trendigt att jobba med för alla oavsett kunskap. Alla vill göra textilier. Textilformgivare konkurrerar nu med inredare, arkitekter, industri, möbelformgivare...
Har även materialet utvecklats?
-Det har stora möjligheter och applicerings områden. Forskning pågår. Olika problemlösningar undersöks ständigt, som vattenåtgången, färgningsmetoder och nya fibrer som kan ersätta miljöboven bomull.
Hur stor vikt bör vi lägga vid materialiteten och äkta material? Varför?
- Jag föredrar själv naturmaterial och intresserar mig för struktur och egenskaper. God kvalitet bör vi eftersträva när vi kan, av estetiska skäl men framför allt för hållbarheten.
Finns det outnyttjade potentialer med textil?
- De flesta områden har en relation till textil på något sätt. Men jag kan förundras över miljöer som det knappt går att vistas i på grund av avsaknaden av textil som är en utmärkt ljudabsorbent. Häng upp en matta och problemet är löst!
Vilket är det vackraste textilföremål du vet?
- Ett knutet nät format till en påse för en teburk, fynd från en loppis i Kyoto. En knuten huvudutsmyckning till en yak från Tibet och en brosch gjord av ett vikt stycke textil som värmefixerats till sin form av Junichi Arai, Japan.
Vilken är den största utmaningen med att jobba med textil?
- För industriproducerad textil så är det överproduktionen och importen. Hur ska man konkurrera? Med hantverket är det svårt i ett sådant litet land som Sverige. Arenorna är inte många och intresset för handvävd textil med sin prisbild är en stor utmaning.
I vilken riktning vill du ta materialet?
- Jag drömmer om att gå upp i skala … men föredrar tunna trådar. Tänker att jag ska handväva all textil jag omger mig med i hushållet och på kroppen. Omsorgen om materialet och lyxen att kunna lägga ned tid på att göra perfekta kvaliteter vore underbart. I övrigt fortsätta att resa och studera olika traditioner och material inom fältet.
» Textil har blivit trendigt att jobba med. Vi konkurrerar nu med inredare, arkitekter, möbelformgivare... «