RYGGRAD I BETONG

Den smala tomten på Älgö används på ett intrikat sätt.

På en smal tårtformad tomt, högt upp vid ett stup som blickar ut mot Stockholms inre skärgård, hittar man Villa Örnberget, omringad av tallar och lövträd. Här kompletteras en ryggrad gjuten i betong av ett pärlband av volymer i trä. En betongvägg leder besökaren genom tomten och samlar träpaviljongerna. På insidan formar betongväggen badrum och eldstad. Trävolymerna blir sovrum, barnrum, kök och vardagsrum.

– Jag utgår alltid från materialet, säger arkitekten Petra

Gipp på frågan om det var givet att just Villa Örnberget skulle gjutas i betong.

– Beställaren är gammal skejtare och gjuter skejtparker i betong – och älskar det. Så ja, det var ett givet material i projektet, säger hon.

PÅ GRUND AV ATT TOMTEN ÄR SÅ SMAL hade det varit förödande med en byggnad tvärs över den, som det ursprungliga bygglovet beskrev – i stället formades byggnaden längs med tomten, uppifrån och ner, som ett pärlband, beskriver Petra.

– Vi byggde samman träboxar och betong. Det var inte bara

av känslomässiga skäl givet med betong, utan även tekniska. För badrum och eldstad var det bra med den tåliga betongen.

Du jobbar ofta i betong, hur kommer det sig?

– Innan jag bestämde mig för att bli arkitekt var jag inne på att bli skulptör. Jag jobbar mycket i material som går att gjuta. Skulpturala undersökningar i form av exempelvis gipsgjutningar. Betongen är ett annat sådant material. Det är svårt att gjuta hus i vax eller gips. Betong är ett plastiskt formbart material som går att jobba med på ett skulpturalt sätt. I det språk jag har som arkitekt och konstnär fungerar betongen väldigt väl. Det är en del av mitt uttryck.

Hur förhåller du dig till betong rent generellt? Vilka är för- och nackdelarna med materialet?

– Det finns en polarisering i samhället generellt, mellan förr och nu, historia och framtid. I Sverige är det som att trä står som traditionsbärande material, medan betong uppfattas som hårt och kallt – kanske som ett parkeringshus från 60- talet. Samtidigt har det blivit ett intressant material för konst- och kulturintresserade, lite som att en går på tvärs med gemene man.

– Det svåra med betong är också det som är det fina; gjuter du fel är det kört och då måste du förhålla dig till det. Du har bara en chans.

» I det språk jag har som arkitekt och konstnär fungerar betongen väldigt väl. «

Arkitekten Petra Gipp utgår alltid från materialet när hon ritar byggnader, som här på Älgö i Stockholm, där betongen skapar en ryggrad som löper genom tomten.

På grund av att tomten är så smal valde Petra Gipp att formera byggnaden längs med den, uppifrån och ned, i stället för tvärs över den.

Trävolymerna blir kök, sovrum, barnrum och vardagsrum, men betongen löper som en röd tråd genom hela hemmet.

Från vardagsrummet är utsikten mot Stockholms inre skärgård slående. Golvet i betong rinner ut på terrassen.

Betongväggar leder besökaren genom tomten. På insidan formar de badrum och eldstad.

Beställaren av Villa Örnberget är en före detta skejtare som gjuter skejtparker – materialet betong var därför givet.