Hallå där!

Arash Eska­fi och Yu-Chin Chi­ang ba­kom stu­di­on HA­HA, som vill ska­pa de­sign som upp­ma­nar till skratt och in­klu­de­rar desto fler.

Plaza Interiör - - Aktuellt - Text EVA MAGNUSZEWSKA

Ni he­ter HA­HA, ett skratt skri­vet i sto­ra ver­sa­ler, var­för då?

– HA­HA är nå­got vi re­pre­sen­te­rar och står för, vårt mot­to är att ska­pa de­sign som ger gläd­je. Och en på­min­nel­se om att all­tid va­ra ge­nu­in och na­tur­lig, som skrat­tet i sig. Vi be­stäm­de oss för att an­vän­da ver­sa­ler för att sy­nas och för att ”ta plats”. Och pre­cis som när man skrat­tar, gör man det of­tast högt och okon­trol­le­rat. HA­HA kan även ses som en pik till al­la som in­te trod­de på oss när vi star­ta­de. Li­te som ”HA­HA, who’s laug­hing now?” Vi be­stäm­de oss näm­li­gen väl­digt ti­digt för att gå vår egen väg, trots att många sa att det var omöj­ligt. Ni fann varand­ra re­dan un­der mas­ter­pro­gram­met i In­du­stri­de­sign på Konst­fack. Vad var det som drog er till varand­ra, lik­som gjor­de ert sam­ar­be­te så själv­klart?

– Det stäm­mer! Vi satt mitte­mot varand­ra, vil­ket na­tur­ligt led­de till att vi of­ta bol­la­de idéer. Sa­m­ar­be­ten är all­tid svå­ra, men det som gjor­de det lätt för oss var att vi för­stod varand­ra på ett väl­digt na­tur­ligt sätt. Vi bru­kar sä­ga att vi har oli­ka de­signsti­lar, men sam­ma de­sign­smak. Om vi bå­da är överens om en idé, då vet vi att det är nå­got bra som är värt att gå vi­da­re med. Om en av oss tve­kar, dä­re­mot, bru­kar det of­tast be­ty­da att idén ham­nar i pap­pers­kor­gen.

Ni har fått en snabb start på er kar­riär. Hur kom­mer det sig, tror ni?

– Vi kän­ner att vi fort­fa­ran­de är långt ifrån vå­ra mål, men de­fi­ni­tivt på rätt väg! De­sign­bran­schen är ge­ne­rellt en gans­ka lång­sam bransch, all­ting tar tid, och of­tast läng­re än för­vän­tat. Allt hand­lar egent­li­gen om att job­ba hårt, men så för­sö­ker vi även åter­speg­la vår verk­lig­het och just vår bild av de­sign. Vi tror att det är en frisk fläkt i bran­schen, som an­nars kan va­ra väl­digt ho­mo­gen. Med and­ra ord: vi för­sö­ker ba­ra va­ra oss själ­va.

Om ni skul­le ge varand­ra kom­pli­mang­er?

– Vi är gans­ka oli­ka, vil­ket in­te är kons­tigt. Vi har oli­ka upp­väx­ter, från oli­ka län­der. Men sam­ti­digt är det just det som är vår styr­ka. YuC­hing är väl­digt ord­ning­sam och or­ga­ni­se­rad, han har koll på allt i stu­di­on. Han är även den som är mer tek­nisk, bå­de i sin kun­skap och i sitt tän­kan­de. Arash är mer den kre­a­ti­va konst­närs­sjä­len som all­tid skis­sar. Den gal­na pro­fes­sorn som har stor­slag­na idéer och som all­tid ser allt från den po­si­ti­va si­dan.

Vad är ty­piskt er?

– Vi för­sö­ker hål­la ett så en­het­ligt form­språk som möj­ligt, men sam­ti­digt kun­na ex­pe­ri­men­te­ra med nya ma­te­ri­al och mö­ten. Vi in­såg ti­digt att geo­met­ris­ka for­mer var in­tres­san­ta att ut­fors­ka. Vår de­sign ten­de­rar att hål­la sig till run­da rör och böj­da tu­ber. Rent form­fi­lo­so­fiskt har vi all­tid an­sett att de­sign bör ses som ett verk­tyg för att för­bätt­ra till­va­ron i vå­ra liv. Att det sna­ra­re är ett hjälp­me­del för att kom­mu­ni­ce­ra och ut­tryc­ka allt från sto­ra sam­hälls­frå­gor till att lö­sa mind­re var­dag­li­ga pro­blem. De­sign är en vä­sent­lig del av vå­ra liv och bör bli be­hand­lad med stor re­spekt och nog­grann­het. Vi tror att vi är i ett ske­de där vi åter­i­gen be­hö­ver ifrå­ga­sät­ta myc­ket av det so­ci­a­la och po­li­tis­ka. I dag mås­te de­sign ex­pan­de­ra för att in­klu­de­ra and­ra kul­tu­rer. Ex­em­pel­vis hur då, tror ni?

– Ge­nom att bli mer de­mo­kra­tisk. Med det­ta me­nar vi att vi bör för­sö­ka ska­pa en de­sign som in­te ba­ra fun­kar i en viss re­gi­on el­ler in­om en viss sam­hälls­klass. Det är svårt att gö­ra så­da­na för­änd­ring­ar som form­gi-

va­re, men ge­nom att ska­pa en dis­kus­sion och ar­be­ta mer in­ter­di­sci­pli­närt så kan man job­ba mot en så­dan för­änd­ring. För cir­ka tio år se­dan var håll­bar­het nå­got helt nytt in­om de­sign. I dag ifrå­ga­sät­ter man det in­te alls. Med den glo­ba­la för­änd­ring som sker just nu mås­te vi bör­ja va­ra mer in­klu­de­ra­de, och det be­ty­der in­om de­sign ock­så.

Den sto­ra drömmen?

– Att vi ska växa till nå­got stör­re än en de­signstu­dio. Vi har länge pra­tat om att ska­pa en sorts öp­pen de­sign­platt­form, där vi kan ge nya, unga form­gi­va­re ut­rym­me att ta plats och få sin röst hörd. För oss har det all­tid va­rit vik­tigt att he­la ti­den ge till­ba­ka, till stu­de­ran­de och and­ra oe­ta­ble­ra­de kre­a­tö­rer.

Var hit­tar vi era sa­ker?

– Vå­ra mind­re ac­ces­so­a­rer, såsom vår ljus­sta­ke Alia, kan man hit­ta på bland an­nat Apla­ce, De­sign­tor­get och De­sig­non­li­ne. se. Vå­ra stör­re möb­ler, lam­por, speg­lar och bord gör vi på för­frå­gan och de säljs en­dast ge­nom oss, på ha­has­thlm.com

Ovan den bygg­ba­ra ljus­sta­ken Alia. Här golv­lam­por­na Donut.

Lamp­kol­lek­tio­nen Donut är ett tyd­ligt ex­em­pel run­da rör och böj­da tu­ber som HA­HA ten­de­rar att hål­la sig till.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.