Plaza Kvinna

FRAMGÅNG – TILL VILKET PRIS?

För många av oss är en lyckad karriär ett tecken på framgång. Men vad händer när tempot och kraven hela tiden höjs – och vems förväntnin­gar är det egentligen vi försöker leva upp till?

- Av ceciliA persson

På en hårdnande arbetsmark­nad ställs ”You snooze, You lose”. allt högre krav för att ta sig framåt och uppåt, och dagligen ser vi hur andra lyckas med vad de har tagit för sig. Förra året hade drygt tre fjärdedela­r av Sveriges befolkning tillgång till en smartphone, och mailinkorg­en, taggningar och pushnotise­r pockar ständigt på vår uppmärksam­het. Si• ran har ökat stadigt sedan forsknings­centret Nordicom startade mätningen för fyra år sedan, och i den allmänna debatten beskriver många en inre stress som ökar i takt med att vi tar del av andras (till synes) lyckade liv på Instagram, Facebook, Snapchat och andra typer av medier.

– Vi jobbar otroligt mycket, och vi är inte små bloggtjeje­r – utan vi är medieentre­prenörer. Vi har ett • • • procent heltidsjob­b, och på sidan av det ska vi hinna med skolan, få bra betyg och ha ett tonårsliv som alla andra.

Citatet är från Chloé Schuterman,• • år, som tillsamman­s med vännen och bloggkolle­gan Nicole Falciani, • • år, var huvudperso­nerna i SVT:s omtalade webbserie Chloé & Nicole i våras. Redan innan de blivit myndiga har de gjort sig en karriär på att dela med sig av sina liv, och de tjänar en hel del pengar – mer än vissa vuxna, enligt Nicole. För Schuterman och Falciani verkar det än så länge gå bra, men bara några månader innan serien började sändas kunde vi läsa på Veckans A• ärers hemsida om entreprenö­ren och vd:n Emanuel Nilsson som blivit utbränd – vid • • års ålder.

– Pressen är hård, både i skolan och senare. Inte minst från en själv. Allt går ut på att man hela tiden ska prestera och sociala medier ökar trycket. Med alla intryck och all informatio­n från alla håll är det lätt att tappa bort sig själv, säger han i artikeln.

Bloggaren Isabella ”Blondinbel­la” Löwengrip Spångberg startade sitt första aktiebolag som • • -åring, men redan två år senare – vid endast • • års ålder – berättade hon att hon hade sjukskrivi­ts efter att ha varit farligt nära gränsen till utbrändhet.

Men är det bara vd:ar som inte känner till sina begränsnin­gar som kör så hårt att de till slut riskerar att bli utbrända? Långt ifrån, visar det sig. Psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivn­ing, och bland dessa är akut stressyndr­om den vanligaste diagnosen, enligt Försäkring­skassan – detta trots att utmattning­ssyndrom endast har varit en formellt godkänd diagnos sedan • • • •.

Anledninge­n är inte nödvändigt­vis att vi gör ett bättre jobb och får mer gjort idag, utan snarare att vi blir sämre på att återhämta oss och att vi ignorerar de varningssi­gnaler som kroppen sänder ut när stressnivå­n är för hög, enligt • • • • Vårdguiden.

Utbrändhet­en är dessutom på väg ner i åldrarna; Folkhälsom­yndigheten­s årsrapport • • • • över folkhälsan i Sverige visade att så många som var tionde kvinna mellan • • och • • år upplever svåra besvär av ängslan, oro eller ångest – och att psykiska och stressrela­terade besvär bland unga kvinnor fortsätter att öka. Oro för studieresu­ltat, utseende, vikt och relationer anges som möjliga orsaker till ökningen bland unga kvinnor, liksom försämrad kroppsbild och självförtr­oende under puberteten.

Men hur ska vi klara ett helt arbetsliv när vi riskerar att köra slut på oss redan innan vi har börjat jobba?

Regelbunde­n motion och tid för återhämtni­ng är några faktorer som gör att vi tål och hanterar stress bättre, enligt överläkare­n och stressfors­karen Lilian Wiegner. Ett starkt socialt nätverk är en annan skyddande faktor – och för den som har ett mindre starkt sådant finns en hel del organisera­de att gå med i.

”Man ska vara snygg, tjäna pengar och göra karriär – det är mycket

att ta in.”

… det är modigt att våga stanna upp och tänka: ”Vad är viktigt?”

Som en reaktion på just de orimliga kraven på unga kvinnor, och det alltför höga tempot, startade Emely Crona Stenberg nätverket Heja Livet!, vars mål är att medlemmarn­a ska inspirera varandra att prestera – men på rätt sätt. Förutom fysiska trä• ar och evenemang är hjärtat i nätverket den Facebookgr­upp som i skrivande stund har uppemot • • • • medlemmar.

Sedan i början av året är smyckesdes­ignern och numera frilansand­e pr-konsulten Caroline Levy en av huvudperso­nerna i nätverket.

– Världen blir bara tu• are och tu• are, och vi kan ofta vara ganska hårda mot varandra. Man ska vara snygg, tjäna pengar och göra karriär – det är mycket att ta in. Då behöver man ibland en plats där man kan skratta hur mycket man vill, och samtidigt få gråta av sig. Man presterar inte bra om man inte mår bra, och man lägger lätt locket på vilket ökar risken för att man till slut kraschar. Men om man är medveten och öppen om det hamnar man inte lika lätt i fällan, säger Caroline Levy.

Själv hade hon en i mångas ögon framgångsr­ik karriär som konsult på ansedda pr-byrån Micael Bindefeld, men insåg att det inte var det hon egentligen ville göra.

– Tidigare var jag på en väg som var trygg, men den gjorde mig inte lycklig. Samtidigt som jag funderade på min jobbsituat­ion hade jag folk i närheten som tog steget och förändrade sina liv, och jag kände att jag också måste utnyttja min tid här. Man lever bara en gång, och jag är hellre fattig och lycklig än rik och olycklig. Avund kan vara bra och fungera som en sorts morot – det blir en spark i rumpan. Vi menar inte att alla ska säga upp sig från sina jobb, bo i skogen och bara äta rötter, men vi vill visa att det inte alltid bara finns en enda väg att gå. Heja Livet! är en plats som står för öppenhet och att man pushar varandra, och vi vill hjälpa tjejer att själva våga ta första steget – att få mod och styrka att göra det man mår bra av.

Myten att kvinnor inte kan umgås fler än två eller i grupp är väl sedan länge förkastad, och idag är det kanske viktigare än någonsin att samlas för att prata, byta erfarenhet­er och peppa varandra.

– Idag, med iPhones och liknande, pratar vi inte lika mycket med varandra som förut. Nu låter jag kanske som en farmor, men vi har mycket att lära av varandra, även existentie­lla saker. Bara vi inte rusar fram utan lever i nuet, säger Caroline Levy.

Även inredaren Johanna Elmqvist tog saken i egna händer, och bestämde sig för att samla ett gäng kvinnor i sitt nätverk Jane JKPG. Sedan • • • • fungerar Jane JKPG som en mötesplats för kreativa kvinnor i området kring Jönköping, och under året kommer föreningen och nätverket att sprida sig även till Visby, Stockholm, Umeå och Göteborg.

– Ingen har en framgångsr­ik karriär utan motgångar och misslyckan­den längs vägen. Trots att det är plågsamt att misslyckas så överväger ändå tillfredss­tällelsen man upplever när man når sina mål. Jag tror inte att man mår bättre av att vara nöjd precis där man befinner sig. I Jane peppar vi varandra att anta utmaningar.

Hon är inte övertygad om att nätverken i sig är extra viktiga för kvinnor, men menar att de kan hjälpa till att fylla en viktig funktion.

– Det varierar nog. Men jag tror att nätverket som källa till mod och stöd att våga ta plats i arbetslive­t är viktigt för kvinnor. Män är generellt sett redan duktiga på att tacka ja till erbjudande­n som dyker upp. Jag tror att många hittar mod och stöd i gemenskape­n. Vi lär känna varandra och sporrar varandra att komma framåt i yrkeslivet.

Reklamfors­karen och före detta reklamaren Nina Åkestam blev uppmärksam­mad över hela Sverige när hon • • • • gav ut boken Meningen med hela skiten – ett resultat av den utbrändhet som hon drabbades av vid endast • • års ålder. I TV• Nyhetsmorg­on beskrev hon sin bok som en handbok i vilka frågor vi behöver ställa till oss själva, och rådde alla att ta kontakt med sin inre • • -åring: att drömma sig bort, att se framför sig hur man är och ser ut när man är • • – och framför allt att bestämma vilket liv man vill se tillbaka på. För Nina Åkestam var det bland annat att inte tänka så mycket på här och nu, utan att uppleva många olika saker och att chansa mer. Det resulterad­e i att hon spenderade en längre tid i New York – ett beslut som kanske inte var det bästa för karriären, men något som hon på riktigt ville göra.

Caroline Levy är inne på samma spår, och råder oss att ta en funderare på vad vi faktiskt vill åstadkomma och få ut av livet.

– Många av oss vill bli framgångsr­ika, och har en bild av att om man har lyckats karriärmäs­sigt har man lyckats som människa. Men även om man har kommit långt i karriären har man kanske inte jobbat tillräckli­gt mycket med sig själv. Man får inte glömma sig själv, och självklart behöver man pengar för att leva, men det är modigt att våga stanna upp och tänka: ”Vad är viktigt?”.

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden