Drömmen om en bättre värld
We Have A Dream @Fotografiska, fram till 19 februari
ATT FÅ TILL ETT MÖTE med världens inspiratörer och få dem att berätta sin historia är tidskrävande. Mer än tio år, närmare bestämt, om du frågar fotografen Albert Wiking. Sedan 2002 har han rest runt för att träffa personer med historier och bakgrunder som berör och inspirerar andra, och tillsammans med Oscar Edlund, som intervjuat personerna, har han skapat boken och utställningen We Have A Dream. Det alla medverkande har gemensamt är att de står upp för sina värderingar, går mot strömmen och skapar förändring på lokal eller global nivå, berättar Albert Wiking.
– Människorna i det här projektet är bevis för att det går att förändra. Men We Have A Dream är inte en berättelse om helgon eller superhjältar. Här är ingen ofelbar, men alla har de någon gång börjat med att drömma. Här står Ida Engblom från Sverige sida vid sida med Malala Yousafzai från Pakistan. 15-åriga Ida har omvandlat en vardag kantad av mobbning till en aktiv kamp för att bekämpa mobbning genom att hjälpa andra mobbade men även mobbare. Malala blev vid samma ålder skjuten i huvudet i sitt hemland för att ha bedrivit en kamp för flickors rätt till utbildning. Deras röster är lika mycket värda och deras insatser för människor är lika viktiga, fortsätter han.
– Vi hoppas att We Have A Dream kan inspirera och motivera människor i mörka tider som dessa där gränser stängs och murar byggs. Mänskliga rättigheter, civilkurage och respekt för andra människor är det återkommande temat för projektet. Man får en god inblick i människors kamp, både i vår nära omgivning och på andra sidan jordklotet, och berättelserna inger hopp.
En av personerna som lyfts fram i projektet är supermodellen Alek Wek. Albert Wiking berättar om hur det var att träffa henne:
– Det var ett fint möte med Alek, där hon under intervjun berättade om sin flykt från inbördeskriget i dåvarande Sudan, om hur hennes far dog under flykten och om hur familjen möttes av UNHCR med kex och näringspulver, filtar, tält och myggnät mot malaria. Alek är idag parallellt med yrket som supermodell djupt engagerad inom flyktingfrågor och är bland annat ambassadör för UNHCR, där hon med sin genuina tacksamhet till organisationen vill ge någonting tillbaka. Som supermodell är Alek givetvis van vid att bli porträtterad, oftast under avancerade former med stylister och stora studior med otaliga assistenter. Jag hade bara min kamera, ett svart och ett vitt lakan att hänga upp på den vägg där mötet skulle äga rum och lite rekvisita i form av en mask och en krage. Ändå blev Alek både väldigt nöjd och berörd av bilderna. Varken hon eller hennes assistent hade tidigare sett den sidan av henne på bild och agenten frågade om de fick använda bilderna i hennes portfolio. Vi fick en fantastisk kontakt och efter plåtningen insisterade de på att vi skulle gå ut och äta tillsammans eftersom de tyckte att vi hade mer att ge varandra. Vi pratade om politik, rasism och indisk mat resten av kvällen.