Daniela Upmark
I ung ålder grundade Daniela Upmark ljusboxföretaget Bxxlght och smyckesföretaget Blue Billie. Plaza Kvinna gjorde ett besök i hennes inspirerande hem, och fick samtidigt en pratstund om livet som kreatör och entreprenör. Här berättar hon om framgången men även om känslan av att tappa bort sig själv.
Daniela Upmark var bara 23 år gammal när hennes egendesignade ljusboxar gjorde internationell succé. Därefter gick allt väldigt fort. När Kate Moss och flera andra kända personer lade beställningar växte företaget snabbt. Men även om Daniela är en driven entreprenör så är hon framför allt en kreatör.
– Jag brinner verkligen för att inspirera andra människor. Min design är ett sätt för mina kunder att uttrycka sig på.
Daniela Upmark förklarar sin konstnärliga vision på ett passionerat sätt. Vad hon inte är medveten om är att jag vet att hon har varit såhär hela livet. Redan på högstadiet i Gärdesskolan i Stockholm, där vi båda gick men inte kände varandra, var hon omtalad för sin klädstil, och gick under smeknamnet ”Stockholms Kate Moss”
Nu sitter vi här runt hennes matsalsbord i Norra Djurgårdsstaden. Ett decennium har passerat. Daniela Upmark är idag 27 år gammal, och hon har blivit en internationellt erkänd designer med två egna varumärken. Förutom de ljusboxar som hon lanserade 2013 i företaget Bxxlght, så startade hon 2016 ett smyckesföretag under namnet Blue Billie. Bland hennes kunder finns bland annat Stella McCartney, Rachel Zoe, Poppy Delevingne, och Alicia Vikander. Är hon framgångsrik? Ja. Kan hon njuta av det? På den frågan är svaret inte lika självklart.
– Min ambition är hög inom alla områden. Jag måste skifta fokus konstant och det är svårt att känna sig tillräcklig.
Daniela är inte bara grundare, kreativ chef och designer. Hon sköter även en stor del av marknadsföringen själv.
– Både Blue Billie och Bxxlght är hjärtebarn som verkligen kommer inifrån
mig. Jag är personligt engagerad in i minsta detalj och det är jättesvårt, ibland omöjligt, att skilja på min privata identitet och min identitet som yrkesperson.
Vägen till framgång har inneburit privata uppoffringar, exempelvis när det gäller tid till vänner och familj. Att få ett företag att bli framgångsrikt kräver hårt arbete dygnet runt.
– I början var jag väldigt ensam och självförtroendet gick upp och ner. Min största supporter var min pojkvän Kristian Frieberg som också är entreprenör. Med honom kände jag en trygghet i att det inte spelade någon roll hur det gick. Han tyckte att jag var grym ändå och i slutändan är det ju det som verkligen betyder någonting.
Efter studenten blev Daniela anställd på en PR-byrå i Stockholm. Men snart
började hon att må dåligt och insåg att PR-branschen inte alls var rätt för henne. Hon upplevde att samtalen bara skrapade på ytan, och att människor brydde sig mer om att man såg bra ut än att man gjorde ett bra jobb.
– Jag är djup som person och jag upplevde att jag tappade bort mig själv. Jag kände mig instängd och felplacerad, så till slut sa jag upp mig.
Arbetslös och vilsen åkte hon två veckor senare till New York. Det var då hon fick syn på dem: cinema-skyltarna på Broadway.
– När jag kom hem från New York gjorde jag en prototyp av en ljusbox. Den var tänkt till min egen lägenhet men resultatet blev väldigt bra så jag bestämde mig för att producera en större upplaga och starta ett eget företag. Tack vare min erfarenhet från PR-branschen så visste jag hur jag skulle göra för att nå ut med mina produkter.
Ett år senare lanserade hon sina ljusboxar under namnet Bxxlght. Daniela, som varken hade en designutbildning i ryggen eller tidigare erfarenhet av eget företagande, lyckades med ett jävlaranamma ta sin personliga idé från enkla skisser till färdig produktion. Efter det gick det fort. Trendsättande kvinnor från blogg- och modevärlden hörde av sig. Kate Moss gjorde en beställning, och succén var ett faktum.
– Både min mamma och min pappa har alltid haft förståelse för mig som person. Kanske är det just det som har gett mig mitt självförtroende till att gå min egen väg. I gymnasiet delade jag aldrig samma framtidsplaner som dem jag gick i skolan med. Jag är en visionär. Jag tycker om att få saker att hända.
Och det händer nästan alltid saker i Danielas liv. Hon älskar sina rutiner men ser samtidigt till att fylla varje dag med sådant hon tycker om. När arbetsdagen är slut brukar hon och Kristian grilla på balkongen. Efter middagen går de på promenad i de grönskande områdena runt Norra Djurgårdsstaden.
– Och på kvällen har vi serie-maraton, just nu ser vi på Billions. Sedan somnar jag klockan elva och … Nej, herregud vad jag låter tråkig! Skriv att jag somnar klockan tolv istället haha!
Livskvalitet för Daniela är att unna sig det lilla extra – varje dag.
– Som färska blåbär till frukosten. Eller att åka på utflykter och se nya delar av staden på helgerna.
Hon är även mån om att få ensamma stunder i naturen.
– Minst en gång om dagen måste jag komma ner i mig själv för att fungera. Jag går ut i skogen, tar en promenad ensam, njuter av tystnaden och av att få samla ihop alla tankar.
Livet som egen företagare ställer höga krav på disciplinen. Det är lätt att bli uppslukad av arbetet och Daniela jobbar hela tiden med sig själv och med att vara närvarande.
– Att lägga ifrån mig telefonen är en
Jag är en visionär. Jag tycker om att få saker att hända
viktig del av utmaningen. Jag vill söka stimulans från den fysiska världen. Riktar man blicken utåt så börjar man se saker som man aldrig har sett förut. Det öppnar upp en helt ny del av medvetandet.
Danielas arkitektritade hem är en annan oas där hon hämtar kraft och energi.
– I framtiden ser jag mig själv i ett hus på landet, och att bo så här kan nog vara ett bra steg däremellan.
Den stora vardagsrumssoffan från Morten Voss hamnar genast i blickfånget. Men även Gubi-stolarna, sammetsgardinen från Gotain, puffen från MELIMELI, bordet från Julie & Clark och fotokonsten som Danielas mamma varit med och målat under namnet Buffalo Dreams är saker som hon själv tycker karakteriserar hennes hem. Och så hennes egendesignade ljusboxar förstås. De är konstanta påminnelser om vilsenheten som fick en mening.
– Min drivkraft är att skapa olika sätt för människor att uttrycka sig på. Jag vill kännas tillgänglig som kreatör och stå för en konstnärlig symbolik som inte är flummig eller abstrakt.
Kanske är det just det som utmärker Daniela Upmark. Hennes vilja att se sin egen roll som en del av en någonting större. I slutändan är vi ju alla av samma skrot och korn ändå. Vilsna själar, på jakt efter det som verkligen betyder någonting.