Mo­de – den nya po­li­ti­ken

DEN NYA PO­LI­TI­KEN

Plaza Kvinna - - INNEHÅLL - av Jen­ny Ols­son foto ibl bild­by­rå

Mo­de och politik. Två till sy­nes ore­la­te­ra­de om­rå­den – och än­då djupt sam­man­flä­ta­de. Mo­de hand­lar idag in­te en­bart om es­te­tik ut­an om nå­got be­tyd­ligt mer sig­ni­fi­kant: det po­li­tis­ka världs­kli­ma­tet. Men hur på­ver­kas mo­det av po­li­tis­ka oro­lig­he­ter? Och vad kan vi vän­ta oss för tren­der 2019 med tan­ke på det som nu sker i värl­den? Vi har dykt ner i brin­nan­de sam­hälls­frå­gor, po­li­tis­ka ström­ning­ar och mo­detren­der. V åren 2017 går till histo­ri­en som då po­li­ti­ken på all­var tog ste­get ut på ca­t­wal­ken. Byx­dräk­ter, mi­li­tär­jac­kor, et­nis­ka möns­ter, re­jä­la fic­kor, la­ger på la­ger och svar­ta bask­rar var nå­got av det som syn­tes un­der vis­nings­vec­kor­na i de sto­ra mo­de­met­ro­po­ler­na.

Sär­skilt tyd­ligt blev den po­li­tis­ka med­ve­ten­he­ten un­der vis­ning­ar­na i Lon­don ef­ter brex­it­om­röst­ning­en, då mo­de­hus som Bur­ber­ry dök ner i det brit­tis­ka ar­vet pre-Uni­on Jack-eran och vi­sa­de är­mar med krås, bloms­ter­print, jac­kor och de­kon­stru­e­ra­de trench­coats i mi­li­tär­stil. En av Lon­dons mest lo­van­de ta­lang­er, Phoe­be Eng­lish, val­de att vi­sa en­dast sju loo­ker för SS17, där var­je look re­pre­sen­te­ra­de de sju da­gar som led­de fram till den ka­taklysm som många an­ser att Stor­bri­tan­ni­ens kom­man­de ut­tåg ur EU kom­mer att med­fö­ra.

In­te minst t-shir­tar har bli­vit till po­li­tis­ka pla­kat och ett tyd­ligt sätt för mo­deska­pa­re att vi­sa sin stånd­punkt i vik­ti­ga sam­tids­frå­gor. För­vis­so har trö­jor med tryck fö­re­kom­mit länge. En av pi­on­jä­rer­na var den brit­tis­ka de­sig­nern Kat­ha­ri­ne Ham­nett som 1983 lan­se­ra­de t-shir­tar med bud­skap som ”World­wi­de Nu­clear Ban Now”. Men 2017 flam­ma­de tren­den upp re­jält på grund av en ökan­de ils­ka mot världs­le­da­re och de­ras politik, mot miss­för­hål­lan­den och för­tryck av så­väl mi­no­ri­te­ter som den störs­ta sam­hälls­grup­pen av al­la: kvin­nor.

Vis­sa mo­deska­pa­re har in­spi­re­rats av Black Li­fe Mat­ters-rö­rel­sen, and­ra av me­too-kam­pan­jen, yt­ter­li­ga­re and­ra av det som sker i USA

un­der Trump ad­mi­nist­ra­tio­nen.

När Raf Si­mons vi­sa­de sin herr­kol­lek­tion i New York i feb­ru­a­ri 2017, hans förs­ta i sin nya hemstad, skic­ka­de han ut mo­del­ler med bud­ska­pet ”Jag äls­kar New York” i stic­ka­de trö­jor, färg­star­ka, ran­di­ga arm­vär­ma­re och bäl­ten runt ge­ne­rö­sa yt­ter­roc­kar i form av bred tejp med bud­ska­pen ”I You” och ”New York”.

Ame­ri­ka­nism ge­nom­sy­ra­de även Si­mons de­but­kol­lek­tion hos Cal­vin Kle­in en vec­ka se­na­re; Wall Stre­et-ko­sty­mer, workwear, cow­boy­boots, quil­ta­de par­kas med sto­ra hu­vor, fjä­der­pryd­da klän­ning­ar och åter­i­gen arm­vär­ma­re på mo­del­ler av oli­ka åld­rar och et­ni­ci­te­ter – en tolk­ning av Ame­ri­kas histo­ria men ock­så en rik­tad upp­ma­ning till unga ame­ri­ka­ner och värl­den att stå upp emot de nya po­li­tis­ka om­stän­dig­he­ter­na i lan­det, som nu bli­vit bel­ga­rens hem. Med tan­ke på att mu­sik­va­let un­der vis­ning­en var Da­vid Bowies ”This is not Ame­ri­ca” var det svårt att mis­sa vad Si­mons vil­le sä­ga.

Det se­nas­te årets mo­de­bild är en tyd­lig på­min­nel­se om att mo­de är och all­tid har va­rit en re­ak­tion på ak­tu­el­la hän­del­ser: brex­it, eu­rokris, Do­nald Trumps Ame­ri­ka, ter­ro­rism, svält ka­ta­stro­fer, kli­mat­för­änd­ring­ar, en oro­an­de världs­po­li­tik. Den se­nas­te ti­dens ök­ning i so­ci­o­po­li­tisk ak­ti­vism och i med­ve­ten och an­svars­full mo­de­de­sign är en di­rekt kon­se­kvens av larm­kloc­kor­na som ring­er runt om­kring – och i – oss.

Och det är ju in­te kons­tigt. Mo­deska­pa­re tol­kar så klart vad de ser och des­til­le­rar sam­häl­lets oli­ka ström­ning­ar ner till si­na kol­lek­tio­ner. Vis­sa blir tyd­li­ga­re po­li­tis­ka än and­ra, ut­an att ge av­kall på det este­tis­ka ut­tryc­ket.

– Ett tyd­ligt ex­em­pel på det är Ang­e­la Lu­na, en ung mo­de­de­sig­ner som ef­ter den sto­ra flyk­ting­kri­sen i Sy­ri­en de­sig­na­de multi­funk­tio­nel­la klä­der som såg ut som tält och fil­tar. In­koms­ter­na av för­sälj­ning­en skul­le gå till asyl­sö­kan­de, sä­ger Pau­la von Wachen­feldt, stu­di­e­rek­tor och fors­ka­re på Cent­rum för mo­de­ve­ten­skap vid Stock­holms uni­ver­si­tet.

Det har ock­så an­ord­nats pa­nel­dis­kus­sio­ner för att se hur mo­de­in­du­strin kan hjäl­pa till i så­da­na svå­ra ti­der. Lov­värt för­stås men sam­ti­digt li­te am­bi­va­lent, me­nar Pau­la von Wachen­feldt.

– Mo­de­in­du­strin har väl knap­past va­rit mo­ral­styrd när det gäl­ler att ut­nytt­ja bil­lig ar­bets­kraft och in­te re­gle­ra de us­la vill­ko­ren och för­hål­lan­de­na som des­sa män­ni­skor ut­sätts för. Men det är ba­ra att väl­kom­na

när så­da­na ini­ti­a­tiv tas – frå­gan är om de full­följs. Mo­det är nyck­fullt och styrs av si­na eg­na be­hov, och vi ska kom­ma ihåg att mo­det be­hö­ver först och främst säl­ja och det är den stra­te­gin som styr dess tänk.

En rad fak­to­rer på­ver­kar mo­de­in­du­strin, po­li­tis­ka men ock­så so­ci­a­la och eko­no­mis­ka. Det ta­las of­ta om att kjol­läng­den skul­le va­ra en in­di­ka­tor på det eko­no­mis­ka lä­get. Men den­na klas­sis­ka me­ta­for stäm­mer in­te, me­nar Pau­la von Wachen­feldt.

– Det är den så kal­la­de ”hem­li­ne the­o­ry” som sä­ger att den kor­ta­re kjo­len in­di­ke­rar hög­kon­junk­tur och den läng­re låg­kon­junk­tur. Den kor­ta kjo­len kan ses som ett fri­hetsut­tryck och en lätt­nad me­dan den läng­re kan be­trak­tas som ett tec­ken på stram­het och all­var. Mo­det föl­jer si­na eg­na la­gar och byg­ger på stän­dig för­ny­el­se, och den här för­ny­el­sen gör att man le­ker med kjol­läng­den pre­cis som man gör med all an­nan kläd­stil. Det är ett sätt för mo­de­in­du­strin att vi­ta­li­se­ra mark­na­den och få kon­su­men­ter­na att kö­pa mer. Trendspa­ning på glo­bal ni­vå Vis­sa kan häv­da att mo­de är ir­re­le­vant i ti­der med po­li­tisk osä­ker­het me­dan and­ra ser mo­de som ett kraft­fullt verk­tyg att få si­na rös­ter hör­da och fak­tiskt kun­na bi­dra till för­änd­ring. Ge­ral­di­ne Whar­ry ar­be­tar som tren­da­na­ly­ti­ker i Lon­don och för­ut­spår fram­ti­da mo­detren­der ge­nom att ta pul­sen på sam­ti­den, grans­ka be­te­en­de­möns­ter och tol­ka män­ni­skors för­håll­nings­sätt i oli­ka frå­gor. Hon tror att vi kom­mer att få se allt­mer po­li­tisk ak­ti­vism, så­väl hos kon­su­men­ter som hos pro­du­cen­ter.

– Kon­su­men­ter har bli­vit ak­ti­vis­ter. Med sin köp­kraft och var de väl­jer att spen­de­ra si­na peng­ar hål­ler de va­ru­mär­ke­na an­sva­ri­ga att upp­rätt­hål­la med­bor­ger­li­ga plik­ter där re­ge­ring­ar miss­lyc­kas, sä­ger hon och lyf­ter fram det ita­li­ens­ka mo­de­hu­set Guc­ci som ex­em­pel och som har ett långt track re­cord när det kom­mer till att ti­digt stäl­la sig bakom vik­ti­ga frå­gor.

År 2013 eta­ble­ra­de Guc­ci bland an­nat Chi­me for Change, en glo­bal kam­panj för att sam­la in peng­ar och öka med­ve­ten­he­ten kring kvin­no­rätts- och jäm­ställd­hets­frå­gor. Ef­ter skjut­ning­en på en hög­sta­di­e­sko­la i Flo­ri­da ti­di­ga­re i vå­ras, då 17 per­so­ner dö­da­des av en en­sam gär­nings­man, vil­ket väck­te ett enormt upp­ror mot USA:s va­pen­la­gar, do­ne­ra­de mo­de­hu­set 500 000 dol­lar till mar­schen för va­pen­kon­troll i mars. En själv­klar­het en­ligt Guc­cis chefs­de­sig­ner Ales­sandro Miche­le.

En­ligt Ge­ral­di­ne Whar­ry rå­der det en ök­ning av med­bor­ger­lig mark­nads­fö­ring, och en väx­an­de ska­ra glo­ba­la mo­de­fö­re­tag lå­ter sig in­te ba­ra in­spi­re­ras av po­li­tis­ka ske­en­den ut­an age­rar själ­va för att sät­ta spot­light på vik­ti­ga frå­gor och själ­va bi­dra till för­änd­ring.

– Jag tror att det kom­mer att bli norm. Kon­su­men­ter vill läg­ga si­na peng­ar bakom fö­re­tag som gör gott – va­re sig det gäl­ler

in­om mil­jö­rö­rel­sen el­ler för oli­ka po­li­tis­ka stånd­punk­ter. Det hand­lar själv­klart om att ska­pa upp­märk­sam­het, men ock­så om att lad­da va­ru­mär­ket med vis­sa vär­den.

Un­der de förs­ta må­na­der­na av Do­nald Trumps pre­si­dent­skap, un­der­sök­te Ge­ral­di­ne Whar­ry den kon­text i vil­ken en ex­trem nar­cis­sist kun­nat sti­ga till mak­ten. Hon me­nar att sam­häl­let som hel­het står in­för en fram­tid som dras mel­lan nar­cis­sism och em­pa­ti – och möj­li­gen en ny världs­ord­ning. Det kom­mer in­te ba­ra att på­ver­ka vår var­dag ut­an ock­så på vil­ket sätt vi en­ga­ge­rar oss i va­ru­mär­ken och pro­duk­ter.

Ex­akt hur det kom­mer att ta sig ut­tryck rent mo­de­mäs­sigt är svå­ra­re att sia om.

– Det är väl­digt svårt att i des­sa da­gar hit­ta en en­da tyd­lig es­te­tik. Vi ser en mix av re­fe­ren­ser och det hand­lar sna­ra­re om de åt­gär­der och ak­tio­ner som mo­de­mär­ken gör än vil­ka fär­ger och for­mer som kom­mer att sy­nas i kol­lek­tio­ner­na. Det vi där­e­mot ser är nya in­no­va­ti­va ma­te­ri­al – många av dem upp­fanns för mi­li­tärt bruk – samt or­ga­nis­ka och håll­ba­ra ma­te­ri­al där vi just nu ser in­tres­san­ta ut­veck­ling­ar med svamp och bak­te­ri­er. Jag har ock­så no­te­rat att plagg som lik­nar brand­mäns skydds­ut­rust­ning, ge­ne­rö­sa vä­der­tå­li­ga par­kas och ano­ra­ker med hu­vor, samt an­sikts­mas­ken har åter­vänt till ca­t­wal­ken och det kom­mer vi att få se mer av. An­sikts­mas­ken (ba­lacla­vas) är ju ett ex­tremt skydd men ock­så ett plagg som i folks sin­ne bärs av ter­ro­ris­ter. Den gör ett sta­te­ment pre­cis som den svar­ta bas­kern; den kan bä­ras på ett väl­digt gul­ligt sätt men ock­så som om man till­hör­de en ar­mé, sä­ger Ge­ral­di­ne Whar­ry.

Kan­hän­da, om dis­kus­sio­ner­na går väl mel­lan USA och Nord­ko­rea, att vi får se nord­ko­re­ans­ka uni­for­min­slag i mo­de­mix­en un­der näs­ta år. Och med ett OS i To­kyo un­der upp­seg­ling 2020 är det in­te helt otänk­bart att de asi­a­tis­ka ton­gång­ar­na kom­mer att få ett tyd­ligt ge­nom­slag i kom­man­de kol­lek­tio­ner.

Först vän­tar dock en vin­ter då vi bland an­nat kan se fram emot puf­fi­ga vad­de­ra­de jac­kor, stic­ka­de hals­du­kar och ba­lacla­vas, som in­te ba­ra hål­ler oss var­ma och skyd­da­de mot ett kallt kli­mat, ut­an ock­så mot po­li­tisk ky­la.

Kon­su­men­ter har bli­vit ak­ti­vis­ter och med sin köp­kraft hål­ler de va­ru­mär­ke­na an­sva­ri­ga

Kvin­nor de­mon­stre­rar mot höst­mo­dets kom­man­de max­i­kjol i Mün­chen 1970.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.