Plaza Kvinna

Möt skådespele­rskan Josefin Asplund

- Av Jonna Dagliden Hunt Foto fredrik hessman styliST kajsa svensson Hår och Makeup lovisa lunneborg

” Jag drömmerom att få jobba med modiga regissörer”

Josefin Asplund är skådespela­ren som gör raketkarri­är internatio­nellt. Det är som Astrid i serien Vikings hon har fått sitt stora genombrott och sommaren ägnar hon åt inspelning­ar för en ny, stor tv-produktion. I höst är hon tillbaka på svensk mark och nu vill alla jobba med den skådespela­nde 26-åringen.

Trots storfilmer som The girl with the drag on tattoo och Call girl är Josefin Asplund fortfarand­e ganska anonym på hemmaplan. I stället är det internatio­nellt som hon har fått sitt stora genombrott i och med tv-serien Vikings där hon spelar Astrid, en modern karaktär i en historisk kontext. Till hösten är hon aktuell i en svensk produktion igen med Ingen utan skuld, den politiska thrillern som lyfter Sveriges kontrovers­iella roll inom internatio­nell vapenexpor­t. – Det har varit speciellt att få gestalta min karaktär Johanna som lider av OCD (Obsessive Compulsive Disorder). Hon bär på en stark ångest som kulminerar när hon hamnar i kläm mellan sin bonuspappa och biologiska pappa, och får veta mer och mer om sitt eget liv som hon inte tidigare visste. Hennes OCD uttrycker sig i ett starkt behov av att hela tiden tvätta sig och skada sig själv, för att för stunden dämpa ångesten. Hon kan uppfattas som svag men ju mer vi lär känna henne, desto mer inser vi hur stark hon faktiskt är. Du spelar Astrid i serien Vikings, vad har du lärt dig? Och vad har varit den största utmaningen med den rollen?

– Jag har blivit mer självständ­ig än tidigare och väl förberedd. Vi har många olika regissörer under en så lång inspelning och väldigt många skådespela­re. Det är inte alltid en kan få vad en behöver från andra, så då måste man hitta det själv. Det har varit lite knepigt att gestalta Astrid i en vikingakon­text eftersom karaktären är baserad på en tysk existentia­list (Astrid Kirchherr) som hängde med The Beatles under 60-talet. Många andra karaktärer är ju tagna från samma tidsepok som den utspelar sig, men Astrid är något helt annat. Det har också varit det roligaste med den karaktären, hon är modern, utmanande och rättfram. Hur är det att spela in en internatio­nell produktion? Vilka skådespela­re har du kommit närmast?

– Det som är häftigt är att den är så stor och omfattar så många människor. Inspelning­splatsen känns som ett museum, kostymerna och håruppsätt­ningarna är magiska och stuntträni­ngen och fightingsc­enerna är det absolut roligaste. Det är inte varje dag man får slåss med svärd och yxa, så det har jag passat på att njuta extra mycket av. Vi var också ett gäng som började nästan samtidigt, och i samma ålder, så vi kom varandra väldigt nära. Det var Alex Hoegh Andersen, Jordan Patric Smith, Marie Nielsen och Georgia Hirst. Även jag och Peter Franzén kom väldigt nära då vi hade nästan alla våra scener ihop i säsong fem, han var fantastisk att jobba med. Vilken har varit din roligaste roll hittills?

– Det var väldigt roligt att spela Astrid med tanke på tidsepoken vi befann oss i men jag tror ändå att jag svarar Sonja i Call Girl. Det var min första stora roll och jag älskade allt med den inspelning­en. De utsvängda jeansen, platåskorn­a, att låtsas leva under 70-talet och samtidigt få berätta historien om bordellhär­van, som är så viktig, tillsamman­s med så många grymma människor. Vilken dröm! Men nu i sommar kommer jag stå inför min största karaktärsu­tmaning hittills då jag landat en minst sagt stor roll i Yellowbird­s internatio­nella tv-produktion. Så vem vet, svaret på den här frågan kanske ändras efter det. Vad drömmer du om som skådespela­re?

– Jag drömmer om att få jobba med bra människor, modiga regissörer och att få gestalta intressant­a karaktärer som inte beskrivs som endimensio­nella. Tv-serien jag ska göra i sommar är faktiskt lite av en dröm, mer än så kan jag tyvärr inte avslöja. Sedan älskar jag ju att få använda kroppen mycket och vara fysisk, så det skulle jag vilja göra mer av. Och såklart, röra mig fram och tillbaka i olika tidsepoker, det är något magiskt med det. Att kunna livnära mig helt och hållet på skådespele­riet, som jag faktiskt gör just nu, är också en dröm. Jag hoppas det fortsätter så. Vad gör du när du inte jobbar?

– Just nu håller jag på att inreda lägenheten jag och min kille nyligen köpt ihop. Annars planterar jag tomater, tränar och träffar nära och kära. Efter längre perioder utan jobb brukar jag få idéer om att skriva och skapa, bli en jäkel på till exempel polska och börja dreja, men jag hinner sällan göra det på allvar innan en ny inspelning tar fart. Jag är också volontär för stödorgani­sationen Tjejzonen som stöttar tjejer mellan 10 och 25 år genom att agera storasyste­r som lyssnar, stöttar och finns där. Det är väldigt givande och betydelsef­ullt för mig.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden