IDEAL
ett OUPPNÅELIGT
Nytt år, nytt jag. Första januari närmar sig och är kanske den dagen på året då vi alla är som mest motiverade till ett mer hälsosamt liv (eller snarare andra januari, efter den obligatoriska bakispizzan). Men hur hälsosamma är egentligen våra nyårslöften? Jakten på förbättring kan behöva en ordentlig uppdatering.
Vi har alla varit där: på olika sätt lovat oss själva att bli bättre, mer lyckade, mer framgångsrika och en gång för alla få ihop alla delar av våra liv. Var femte svensk kvinna ser också ett nytt år som en bra möjlighet att skapa nya vanor, gärna i form av ett nyårslöfte. Forskningsprojektet Mitt nyårslöfte är ett samarbete mellan Linköpings och Stockholms universitet och inför 2017 öppnade de upp för drygt tusen personer att registrera sitt nyårslöfte för att vara med i studien. En del av löftena som avlades vid tolvslaget handlade om personutveckling, som att byta jobb eller läsa mer böcker, men 70 procent (!) kretsade kring om något ännu mer väntat: hälsa. Gerhard Andersson är professor i psykologi vid Linköpings universitet och är en av dem som ligger bakom studien. Han menar att vad hälsa betyder för en person är starkt präglat av i vilket sammanhang man befinner sig.
– Vilka löften vi har, och hur vi värderar hälsa, är kulturellt betingat. Det grundar sig bland annat i vår föreställning kring vad som är en bra människa, och vi matas med information om hur vi ska ta hand om vår hälsa för att få ett bra liv.
Vad vi ser som hälsosamt avgörs till stor del av vilket samhälle vi lever i och de stereotyper vi omges av. I sin doktorsavhandling Understanding Advertising Stereotypes har reklamforskaren Nina Åkestam tittat på många av de kommersiella budskap vi dagligen matas med och sett att det faktiskt är lönsamt för företag att ha mångfald i sin marknadsföring. Hon menar att om varumärken skildrar sin målgrupp på ett icke-stereotypt sätt kan det ge sociala effekter i form av en känsla av samhörighet och empati, något som på många sätt gynnar företaget positivt. I Sverige har det hänt mycket på den här fronten under de senaste åren,menmångamarknadsförareförmedlarfortfarandeenensidigbildav framförallt kvinnor.Det gäller allt från kön och etnicitet till fysiska egenskapersomtillexempelkroppsform–någotsomNinaÅkestam menar kan tolkas negativt av kunderna och i förlängningen också sammankoppla företaget med dessa negativa känslor.
Vad vi ser varje dag påverkar oss alltså betydligt mer än vi tror.Ett nyårslöfteomattblimervältränadellerhälsosamärmedandraorddjupt grundativårtsamhälle–ettsamhällesompremierarettutseendesomfår trängas på våra skärmar.Det är alltså inte konstigt att vi i våra egna
socialakanalerhärmarenidealbildsompåmångasättärouppnåelig. ”Even I don’t wake up looking like Cindy Crawford” ska supermodellensjälvhasagt.Ochvisstgällersammautlåtandeosssjälva närvipostarfiltreradebildersomvisaruppvårredigeradeochbästasida som ska trigga likes.
Rent logiskt fyller det givetvis ett syfte att ta hand om våra kroppar: vi ska använda den hela livet och självklart bör vi ta hand om den på bästa sätt för att leva så bra och länge vi bara kan. Men hur konstruktivt är egentligen vårt kroppsfokus om det snarare handlar om synliga muskler, vackert hår, fylliga läppar, slät hud eller platt mage? Just det här orimliga fokuset på hur våra kroppar ser ut är vad Mia
Skäringer Lazars serie Kroppshets handlar om. I tre avsnitt (som finns på SVT Play fram till april) gör hon en gång för alla upp med de otaliga stunder som hon och många andra kvinnor lagt på att tänka på, våndas över och hitta fel på sin egen kropp. I serien får vi också möta andra kvinnor och män som berättar om komplex som vi som utomstående inte ens skulle ha tänkt på. Och fenomenet att leta fel på oss själva börjar i tidig ålder, särskilt för tjejer, berättar
Kristina Holmqvist Gattario som är doktor i psykologi, i ett av avsnitten:
– Flickor är väldigt vana vid att ventilera kroppsmissnöje. Redan i omklädningsrummet i skolan är det vanligt med så kallat ”fat talk”, där man kommenterar sin egen kropp och jämför sig med varandra. Den typen av motsvarighet bland killar har vi inte sett i forskningen än så länge.
Så fundera över om ditt nyårslöfte handlar om att du själv vill något eller om du känner en press utifrån att vara eller se ut på ett visst sätt. Det är nästan omöjligt att veta vad som är vad, men att reflektera över vad som är viktigt för dig på riktigt och vad din kropp faktiskt behöver är ett steg på vägen. Sitter du stilla hela dagarna på jobbet och tror att du känner dig trött och energilös på grund av det? Ja, då kan daglig motion vara ett bra mål för att du och din kropp ska må bättre. Men försöker du kryssa i ännu en checkruta på väg till vad som ses som den perfekta kroppen – ta ett steg tillbaka och inse att du faktiskt duger som du är. På riktigt.