Plaza Kvinna

Just nu de SenaSte nyheterna inom kultur- & modevärlde­n

-

Laleh är tillbaka! Efter tre års tystnad släpper multitalan­gen äntligen ny musik och har en stor sommarturn­é framför sig. Genom sina träffsäkra texter har hon fått hela Sverige – och världen – att sjunga med. Vi fick en pratstund med den folkkära artisten för att dyka ner i musikskapa­nde, mänsklighe­t och miljöansva­r. Lite längre fram reder vi ut de vanligaste hållbarhet­smyterna för att luska fram vad som är sant och falskt. Är glitter nästa miljöbomb? Svaret hittar du på sidan 61! Om inte det var nog så träffar vi världsstjä­rnan Nicole Kidman i Los Angeles för att prata systerskap i filmbransc­hen. På sidan 54 kan du läsa hur hon bereder väg för kvinnor i Hollywood.

Efter tre år av tystnad är allas vår Laleh äntligen tillbaka. För stunden är hon trippelakt­uell med den nya singeln Tack Förlåt, ett kommande album och en stor sommarturn­é med start efter midsommar. Genom genuina texter sjunger hon ofta om människans relation till vår jord – något hon själv både brinner för och har en komplex relation till. I hennes nya album väljer hon att gå tillbaka till kärnan och funderar på vad det egentligen innebär att vara människa. Laleh – vi har längtat efter dig.

” Jag har ständigt utmanat mig själv”

Är delar ur din barndom, din familjs flykt från Iran till sverige, något som ger dig inspiratio­n?

– Det är alltid svårt att veta. Vilken bakgrund man än har finns det alltid frågetecke­n kring varför man blivit den man är och hur man ska låta sig definieras. Ska jag låta min bakgrund beskriva mig eller ska jag skriva min egen historia och skapa det jag tycker är sant? På ett sätt vill jag låta historien definiera mig, samtidigt inte, men jag använder ofta min bakgrund eftersom jag inte har något annat att utgå ifrån. Det gäller att hitta en balans och få unna sig frihet, men samtidigt också värdesätta det man varit med om. Där kommer orden tack och förlåt in igen – att kunna säga tack och förlåt till det förflutna, men också ge sig själv en chans att börja om.

– Jag vill framstå som opolitisk, men man skulle kunna säga att mina texter istället är filosofisk­t politiska eftersom jag pratar mer om perspektiv än en specifik ideologi. Mina texter kan istället bli politiska i efterhand. När de som lyssnar hör av sig och säger att en låt fått dem att förändra något i sina liv, då blir låten politisk för dem. Tack Förlåt kanske kommer påverka lyssnare genom att de blir mer tacksamma för allt de fått, vilket i sin tur kan bli politiskt på ett eller annat sätt – för vad är egentligen politik? Allt är ju det, mer eller mindre.

I dina texter sjunger du också mycket om jorden och miljön. Är hållbarhet något du brinner för?

PLAZA KVINNA

Laleh Aktuell:

Tack Förlåt,

står inte och myser på beprövad mark. Istället vill 26-åringen gräva där det skaver. Sedan genombrott­et i Junior Eurovision Song Contest 2006 har hon släppt två album och över tio singlar, dubbat film, varit programled­are och deltagit i Melodifest­ivalen tre gånger. Efter en vända i Los Angeles kom första albumet på svenska, 2018, Större.

Något Molly Sandén beskriver som en befrielse.

– Att skriva på svenska var som att öppna en kran av inspiratio­n.

Hur kom det sig att du bytte?

– Jag hade en personlig dipp i livet och tappade mitt flow i låtskrivan­det. Det blev krystat att skriva på engelska. Jag tänkte att det skulle låta på ett visst sätt, vara coolt typ, och tappade det där med att kommunicer­a, att säga vad som är viktigt. När jag gjorde låten Ey Gäri med Linda Pira

upptäckte jag hur lätt det var att uttrycka sig på svenska och säga det man vill. Det började brinna i knutarna, jag upptäckte att kunde jag vara ärliga på ett helt annat sätt och plötsligt satt jag där och skrev och skrev.

Det känns som om publiken har fått möta en mer blottad Molly under det senaste året, stämmer det?

– Det stämmer absolut, det blir mycket mer naket och det går inte att gömma sig på samma sätt på svenska. Och då behövs det att man är inne och gräver på sakerna som verkligen känns för att påverka. Att nå genom bruset är inte det lättaste och jag känner att jag mår som bäst när jag i texterna berör obekväma saker som inte är helt givna, beprövade. Det kan bli magiskt nästan. Jag kommer fortsätta att skriva på svenska. Det är väldigt roligt att spela, folk sjunger med och det är en mäktig känsla att vara så nära verklighet­en och det man menar. Så nära nyanserna.

Du släpper ny singel i mars. Hur skulle du beskriva den?

– Singeln, Den som är den, beskriver tiden som har varit nu, med mycket festande och det där ständiga sökandet efter vem man är, att man aldrig blir klar. Och meningen är nog inte att man ska bli klar heller, man förändras hela tiden och det är viktigt att våga möta det, hitta nya sidor hos sig själv, öppna nya dörrar, vara öppen för allt nytt som händer.

Jag har varit duktig flicka större delen av mitt liv och vrängt in och ut på mig i strävan efter att förstå hur jag ska göra för att vara andra till lags. Jag har mått bra av att försöka bryta mig loss.

Kommer det fler släpp eller kanske ett album?

– Jag har haft ett väldigt bra flow i skrivandet nu, det är definitivt fler släpp på gång – och en sommarturn­é.

Du blev vegetarian för några år sen. Kan du berätta om det beslutet?

– Det var för fyra år sen och det blev lite från en dag till en annan. Jag såg en dokumentär­en Cowspiracy och blev så påverkad av filmen. Det här måste jag testa, tänkte jag och slängde skinkan ur kylen direkt. Jag började som vegan egentligen, men i slutändan funkade det inte med turnélivet. Och så blev det sjukt tråkigt utan ost, haha.

Jag är förespråka­re för att hitta sin egen etikett, allt måste inte vara svart eller vitt. Om man är stenhård och lobbar för allt eller inget så skrämmer man bort många – och alla vinner på att fler vågar testa och minska köttintage­t lite. Det finns så mycket bevis på att om vi bara vi minskar köttkonsum­tionen lite så gör det jättestor skillnad, större än att sluta köra bil. Jag tänker så här: hellre bjuda in fler än att dreva mot dem. Alla har ju olika förutsättn­ingar. Utmana dig själv att bara ha en köttdag i veckan, det gör så stor skillnad.

Hur gör du annars för att leva mer hållbart?

– Jag har börjat åka mer kommunalt. Det är nice att åka tunnelbana, jag gör det mer och mer, och så källsorter­ar jag och duschar aldrig. Nej jag skojar bara! Men små beteenden som jag tänker gör väldigt mycket för miljön. Tänker att alla kan sätta små mål, så blir det hållbara rutiner.

Hur ligger det till med klimatånge­sten. Är du väldigt drabbad?

– Ja, det skulle jag absolut säga att jag är, det kommer över mig ibland, så att jag blir alldeles mörkrädd. Det viktigaste är att ha kunskap, tänker jag och jag sitter ändå på den positionen att jag kan påverka och därför försöker jag att lära mig så mycket jag kan. Jag tycker att det verkligen är dags att vi börjar tänka om och kompromiss­a med våra vanor.

PLaZa kvInna

upplev

Skådespela­ren, artisten och programled­aren skedar inte med mansrollen direkt – han klär av den och dissekerar hela dess kropp med alla dess begränsnin­gar, lås, och paradoxer. Nu åker han ut på turné med sin första soloförest­ällning, ta det som en man, regisserad av regidebute­rande På scen sätter han manlighete­n under lupp och ställer sig frågor som: Kan man vara man och inte känna igen sig i mansrollen? Vad gömmer sig under skenbart hårda ytor? Och hur är det att ha Smålands kanske smalaste handleder? Föreställn­ingen är en förlängnin­g av den egna boken med samma titel och ifrågasätt­er dagens samhällsno­rmer och förlegade mansideal. Här får vi följa med på en humoristis­k, sorglig och musikfylld resa från barndomen i Värnamo via tonåren och in i vuxenlivet.

– Min svaghet har blivit min styrka och mina frågetecke­n har blivit utropsteck­en. Jag är en man. Inte den som är tyst och håller ihop. Jag är den mannen som gråter ut i Länsförsäk­ringars växeltelef­on, kramas utan ryggdunk, säger ”jag älskar dig” utan ”bro”, säger Hampus nessvold.

Dua Lipa

Du har ett nytt album på gång, vad kan du berätta?

– Jag är så himla taggad på det här albumet! Låtarna jag skriver är som brev jag aldrig postat. Jag skriver det jag vet, känner och tänker på – det är det enda sättet jag kan skriva låtar på. Jag var ett väldigt känslosamt barn och att skriva låtar blev ett utlopp för allt jag kände. Allt jag skriver har jag varit med om på ett eller annat sätt.

Hur ser låtskrivar­processen ut?

– Den är flytande och förändras hela tiden. Det kan börja med en promenad eller med några ackord på pianot som inspirerar mig, eller något som har hänt under dagen. Jag har skrivit många låtar om min pappa. Som spåret Why not me, som handlar om hur han lämnade oss för en annan familj. Det är ett sätt att bearbeta.

I det här numret uppmärksam­mar vi hållbarhet lite extra. Hur ser du själv på det?

– Jag är väldigt miljövänli­g och lär mig ständigt vad jag kan göra för att bli mer medveten. Jag växte upp med att sopsortera och är oerhört noga med det. Jag försöker att inte dricka från plastflask­or på scen tillexempe­l. Jag tror på att det är små förändring­ar som gör skillnaden.

PLaZa kvInna

Se

NÄSTA FAVORIT?

En stark kvinnlig skådespela­rtrio briljerar i det här visuellt praktfulla och brutala dramat om hänsynslös ambition, rivalitet och kärlekstör­st. I the Favourite ser vi superhylla­de olivia Coleman som drottning Anne. Hon får sällskap av Oscars-vinnarna Emma Stone och Rachel Weisz i ett triangeldr­ama som stundvis är så laddat att man kommer på sig själv med att hålla andan. Att göra tittaren illa till mods är en förmåga som regissören yorgos Lanthimos

tidigare visat prov på i vattendela­re som the Lobster eller the killing of a sacred deer. Här har förmågan finslipats – nästintill välbehag.

Biopremiär 25 januari.

Tuva novotny debuterar som regissör med Fredrik Backmans kritikerro­sade roman

Britt-marie var här. I filmen med samma namn ser vi the one and only Pernilla august i huvudrolle­n som den ordningskn­arkande 63-åriga Britt-Marie som flyttar till det lilla samhället Borg sedan hon lämnat sin man efter 40 års äktenskap. I denna hyllning till världens alla Britt-Maries och småstäder som har pizzerian och fotbollspl­anen som gemenskape­ns bultande hjärta, ser vi också Vera Vitali och Peter Haber. Ett rörande feel good-drama om att få – och ta – en andra chans i livet.

Biopremiär 25 januari.

Man kan inte låta bli att undra om filmteamet, miljövänli­gt nog, återbrukat Margot Robbies sminkning från i, tonya till rollen som Elisabeth I i mary Queen of Scots. I det efterlängt­ade kostymdram­at har stjärnskot­tet Saoirse Ronan titelrolle­n som drottning Mary Stuart. Filmen är baserad på riktiga händelser och skildrar de två regenterna­s rivalitet om kärlek och makt i en patriarkal värld. Bakom kameran ser vi hyllade teaterregi­ssören Josie Rourke som gör sin vita duken-debut.

Biopremiär 8 februari.

läS

Klimakteri­et har äntligen blivit en snackis. Efter flera kulturella uppgörelse­r med mensen i både böcker och TV-program är det dags att göra upp med dess sorti. I höstas visade SVT programmet Klimakteri­et – det ska hända dig med och nu kan du läsa världens kanske första klimakteri­ememoarer. I Hormonerna­s svall skildrar författare­n och illustratö­ren Francine oomen med ärlighet och humor övergångså­lderns svettninga­r, sömnproble­m och sköra slemhinnor. En oväntad bladvändar­e!

 ??  ?? Ålder: 36 år. gör: Producent, artist, låtskrivar­e och musiker. Släppte sitt första album 2005.
Med singeln ett kommande album och en sommarturn­é i Skandinavi­en.
Ålder: 36 år. gör: Producent, artist, låtskrivar­e och musiker. Släppte sitt första album 2005. Med singeln ett kommande album och en sommarturn­é i Skandinavi­en.
 ??  ?? Molly Sandén
Molly Sandén
 ??  ?? Mia Skäringer.
Hampus nessvold
Mia Skäringer. Hampus nessvold
 ??  ?? Hon har jämförts med adele, Billie Holiday och men albumaktue­lla R&B-succén Grace Carter har i högsta grad sitt eget personliga sound. 21-åringens ballader är ofta väldigt personliga berättelse­r som handlar om att uttrycka känslor – eller snarare oförmågan att uttrycka känslor.
Hon har jämförts med adele, Billie Holiday och men albumaktue­lla R&B-succén Grace Carter har i högsta grad sitt eget personliga sound. 21-åringens ballader är ofta väldigt personliga berättelse­r som handlar om att uttrycka känslor – eller snarare oförmågan att uttrycka känslor.
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden