”Alla låtar är riktiga käftsmällar”
Efter stora hits som Don’ t Kill My Vibe, High Five och Strangers har det norska popundret Sigrid jämförts med Lorde och hyllats av både fans och kritiker. Nu värmer den albumaktuella sångerskan upp som förband åt Maroon 5 innan hon drar iväg till USA för att möta publiken i egen regi.
Norge börjar komma hack i häl på den svenska musikexporten. Under de senaste åren har landet formligen spottat ur sig fantastiska kvinnliga popartister som Aurora, Julie Bergan,
Dagny och Astrid S – som alla gjort raketkarriär på kort tid. Den senaste pangsensationen från vår systernation stavas
Sigrid. Debutsingeln Don’t Kill My Vibe skrev hon efter en misslyckad skrivsession med två överlägsna män och låten blev snabbt en kampsång bland millenials och nådde över 10 miljoner strömningar på bara ett par månader. Sedan dess har framgången fortsatt i rasande takt: 2017 gjorde hon låten till den populära superhjälterullen Justice League och året därpå blev hon tilldelad priset BBC Music Sound Of som årets mest lovande nya artist framför namn som Billie Eilish, Khalid, Alma och
Jade Bird. Med ett färskt debutalbum och senaste succésingeln
Don’t Feel Like Crying i ryggen har Sigrid gett sig ut på vägarna som förband åt Maroon 5 på deras spelningar i Europa. Men det slutar inte där – efter frontar hon sin egen turné som tar henne från europeiska festivalscener hela vägen till USA. Ja, Sigrid ser minst sagt ut att gå en ljus framtid till mötes.
– Det känns galet att albumet är ute nu, allt har gått så fort! Jag har fått så många positiva reaktioner från kritiker och fans och känner mig riktigt jävla stolt! Det har varit en dröm länge att få släppa mitt debutalbum och plattan blev precis som jag tänkt. Nu vill jag bara fortsätta och hoppas släppa många fler framöver.
Växte du upp i ett musikaliskt hem?
– Ja, musik är något vi alltid har haft gemensamt hemma. Jag är den enda som lever på det, men min bror släppte nyligen en singel. Min familj har alltid haft en passion för musik, men jag har turen att ha föräldrar som har stöttat mig i vad jag än har velat göra.
Jag hörde att du hade skrivit runt 70 låtar till albumet. Var det svårt att välja och sammanställa albumet?
– Åh, Gud! Det har varit riktigt svårt, men ett lyxproblem. Jag hade massor av demos eftersom jag inte hade något specifikt tema för albumet, utan ville bara skriva fritt utifrån vad som kommer ur mitt huvud – hur jag känner, vad jag tänker på och om upplevelser som har påverkat mig. Det jag ville förmedla var ”mina låtar” – så jag har helt enkelt valt ut de jag älskar mest, samtidigt som jag försökt behålla en kontinuitet.
Varför valde du att döpa albumet till just Sucker Punch?
– Det är en låt på albumet och en titel som jag tyckte sammanfattade albumet bra – alla låtarna är också riktiga käftsmällar. De är låtar som är ” in your face” och som man vill spela på riktigt hög volym, oavsett om det är en lugnare ballad eller en maffig popsång. Låtarna är rätt direkta textmässigt också. Det är så jag gillar att göra musik.
Din senaste singel I Don’t Feel Like Crying, liksom flera andra låtar på albumet är rätt dansant, medan texten har ett emotionellt djup. Är det medvetet?
– Jag tror att hjärnan fungerar så att vi känner en massa olika känslor hela tiden, men att några är extra starka för stunden. Om du känner dig glad just nu, så innebär inte det att de ledsna känslorna helt försvunnit. De finns fortfarande där, men ligger bara djupare. Jag gillar att ha den kontrasten i alla mina låtar. Det gör dem mer dynamiska och intressanta. I Don’t Feel Like Crying handlar om att gå ut, bli full och ha kul med sina vänner, samtidigt som den är melankolisk och självreflekterande.
Jag ville att den skulle spegla hur det verkligen känns när ett förhållande tar slut.
Är det svårt att hitta en balans mellan att dela med sig av personliga erfarenheter och samtidigt inte bli alltför privat?
– Det är något som jag tänker mer på idag än förut. Det finns en väldig styrka i att vara sårbar och våga vara ärlig med hur du känner, men jag tror samtidigt inte att jag behöver berätta allt i detalj. Jag delar med mig av så mycket som jag känner mig bekväm med.
För ett och ett halvt år sedan gjorde du en bombastisk cover av Leonard Cohens klassiker Everybody Knows på soundtracket till Justice League. Kan du berätta om hur det gick till?
– Det var en sådan ära! Jag fick en förfrågan från filmbolaget att göra en cover och när jag lyssnade på låten igen så insåg jag hur kraftfull texten är. Det var en så rolig utmaning att få göra min version av den, men samtidigt otäckt för att jag inte ville förstöra den. Jag älskade fantasy-böcker och allt sådant när jag växte upp så det var coolt att få vara med i en superhjältefilm.
Vad har du för relation till en legendar som Leonard Cohen och hans musik?
– Jag brukade dela lägenhet med fyra vänner förut och en av mina rumskompisar var ett stort Cohen-fan och brukade spela hans musik hela dagarna. Så varje dag när jag kom hem så hörde jag hans låtar spelas i vardagsrummet. Hans musik är fantastisk.
Några moderna legendarer är Maroon 5 som du är förband åt nu i sommar. Vad har varit roligast?
– Allt! Det har varit helt otroligt och publiken är enorm! Det är så skönt att vara i turnébussen med mitt band igen – vi har alltid så kul ihop. Jag ser verkligen fram emot att spela på alla festivaler och är förstås superexalterad över att få åka till USA på vår första headline tour. Så det finns mycket att se fram emot!