Att vara Saint Laurent
I NYA FILMEN YVES SAINT LAURENT PORTRäTTERAS MODEGENIET AV PIERRE NINEY. ATT DYKA IN I ROLLEN GAV HONOM EN HELT NY BILD AV MODEVäRLDEN. AV GUNNAR REHLIN
N är Pierre Niney fick filmrollen som Yves Saint Laurent visste han absolut ingenting om den store modeskaparen. Nu är det, inte oväntat, annorlunda med den saken.
– Han var ett fascinerande geni. Han kan stå som symbol för att vara konstnär. Han hade en vision och han observerade livet. Han levde ett liv som var tufft och smärtsamt och detta förvandlade han till konst, säger den 24-årige franske skådespelaren.
Vi sitter i ett stort rum på Hotel de Rome i Berlin och samtalar om filmen Yves Saint Laurent. Den har blivit en stor kritiker- och kassasuccé i Frankrike. Samtidigt som den nu rullas ut över världen, färdigställs en annan fransk spelfilm om samme Yves Saint Laurent.
– Ja, det känns som om det är rätt tid att berätta om honom. Det är ju inte så många år sedan han dog 2008. Det är tid att berätta hans historia. Den andra filmen är en mindre film och jag tror inte att den får premiär förrän nästa år. Och jag vet att de inte tog kontakt med Pierre Bergé och det gjorde att han är arg på dem. Bergé är mannen som under många år var Yves Saint Laurents älskare och som under hela dennes karriär skötte hans affärer.
Men i er produktion av Yves Saint Laurent hade ni ett nära samarbete med Bergé?
– Han hjälpte oss mycket, utan att det för den sakens skull ska ses som någon sorts officiell film. Vi fick låna klänningar, även sådana som nu finns på museum. Och vi fick filma i de riktiga lokalerna. När jag i filmen sitter vid skrivbordet på kontoret så är det verkligen Yves Saint Laurents riktiga skrivbord. Det är hans riktiga glasögon jag har på mig. Jag hade till och med hans hund vid mina fötter. Den är gammal nu, men den la sig vid mina fötter och mannen som sköter om hunden sa att så brukar hunden aldrig göra annars.
Du är skrämmande lik den verklige Yves – hur var det att spela honom i filmen?
– Att en så ung skådespelare som jag skulle få förtroendet att spela en så komplex karaktär, det är mycket sällsynt. Jag känner mig verk- ligen lyckligt lottad. Men visst var det tufft, vissa dagar var det fyra timmar i sminket. Jag jobbade väldigt mycket tillsammans med regissören för att på rätt sätt kunna få fram vad det var som gjorde Yves så självdestruktiv, vad det var som fick honom att missbruka alkohol och droger. Det var oerhört intensivt på inspelningen – jag dök in i karaktären och jag känner mig väldigt stolt över det jobb vi gjorde.
Vad fångades du mest av?
– Jag tycker det är en oerhört rörande kärlekshistoria. Kemin mellan Yves och Bergé, det är det som driver det hela framåt.
Men Yves Saint Laurent hade många kvinnor runt sig också.
– Han omgav sig alltid med kvinnor, det var modeller och de som arbetade på kontoret. Han var väldigt bra på att observera, så efter att ha sett en person i någon minut kunde han göra en tolkning av honom eller henne. Och han älskade verkligen Victoire som under många år var hans modell och medhjälpare. Han skrev om henne, att han alltid älskade henne, även efter det att de blivit ovänner och hon försvunnit ur hans liv. Yves var definitivt homosexuell, men han blev alltid inspirerad av kvinnor.
Victoire spelas av Charlotte Le Bon som passande nog är en före detta modell. Hon berättar om produktionen av Yves Saint Laurent:
– Det var nästan lite skrämmande att göra scenerna där jag skulle vara modell för jag hatade det jobbet. Jag fick modelljobb när jag var sexton år. Jag höll på med det i åtta år och jag ville bara bort från det. Jag tyckte inte om den livsstilen. Och nu tvingades jag använda alla mina gamla kunskaper igen. Men jag kan förstå storheten i det Yves Saint Laurent skapade. För Pierre Niney blev filmen en ögonöppnare när det gäller mode. – Nu ser jag på modevärlden på ett helt annat sätt. Jag kan se det mystiska och det roliga. När jag ser en tjusig klänning i dag inser jag verkligen vilket jobb och vilken stress som ligger bakom.
Bär du själv Yves Saint Laurent-kostymer?
– Det gör jag. Fast inte jämt.