Upplever du att förståelsen för din roll har ökat?
vi kallade det, var ganska resurskrävande, men skapade mycket av kulturen på Acne. Jag kan känna en tacksamhet över den perioden. Den lärde mig att man skapar sin egen verklighet och att allt är möjligt.
Efter två år på Acne hoppade Pontus av och startade en mer traditionell reklambyrå med tre kollegor. Verksamheten gick bra, men han längtade hela tiden tillbaka till entreprenörsandan från Acne-tiden, och startade till slut eget 2005.
Sedan dess har han förutom otaliga reklamkampanjer för svenska modeföretag gjort alltifrån böcker för Moderna Museet till koncept för Absolut Vodka och till konsertaffischer för Swedish House Mafia. Efter att ha gjort den grafiska profilen åt modehuset Moschinos hotell i Milano vann han uppdraget att förnya varuhuset NK:s skyltfönster, något han genomförde tillsammans med numera prisade scenografen JoAnn Tan.
– Vi fick en förfrågan från NK som efter 25 år ville vitalisera sina skyltfönster. Vi hade inte riktigt kompetensen, men vi var väldigt entusiastiska. Plötsligt stod vi där med uppdraget att göra NK:s julskyltning, vilket är den viktigaste på hela året. Då ringde jag JoAnn, som jag arbetat med på Moschino, och lyckades locka henne till Sverige. Det växte till en stor grej och vi gick från 10 till 25 anställda på ett år. Det var spännande, men det blev för slitsamt, så jag sålde skyltfönsterverksamheten till JoAnn och hennes kompanjon. De driver den än i dag, både för NK och för andra runt om i världen.
– Ja, tveklöst. Det blir allt svårare för företag att vara unika i dag, vilket gjort att intresset för tjänster som handlar om paketering och konceptualisering ökat. Det är så svårt att vara särskiljande produkter i dag. Ta Apple som exempel. Vi vet ju att Samsung och HTC har minst lika bra produkter. Men Apple har en väldigt tydlig vision som de jobbar efter, där inget lämnas åt slumpen. Vi vet att när vi öppnar en iPhone-låda så ser det ut på ett visst sätt, känns på ett visst sätt och doftar på ett visst sätt.
Det är samma i modebranschen.
– Absolut. Jag tror det var Nicolas Ghesquière [chefsdesigner på Louis Vuitton] som sa att den enda rättvisan i modebranschen är att varumärken som gör allt rätt – som förutom att designa snygga kläder också förpackar rätt, distribuerar rätt, marknadsför rätt – är de företag som det går uppåt i spiralen för. Medan de som börjar tumma på de sakerna går det brant nedåt för. Om du går in i en butik och betalar jättemycket för en väska och sedan måste bära hem den i en systemetkasse, då är det inte lika roligt längre.
Har du något exempel på när du lyckats bäst med det där?
– Den här restaurangen är ett sådant. Pontus [Fritjof, krögare] och Sven [Hagströmer, finansiär] kom till mig när de hade bestämt sig för att flytta restaurangen från Gamla stan till city. Det var det enda de bestämt sig för. Sedan satte vi oss ner och jobbade. Kombinationen av Pontus drivkraft, Svens uppbackning och min kreativitet har lett till en affärsverksamhet med god omsättning.
– Inom modeindustrin har det alltid funnits utrymme för den sortens partnerskap mellan en kreatör och affärsmänniska. Du har Tom Ford och Domenico De Sole, Yves Saint Laurent och Philippe Bergé. Man glömmer ofta bort att det bakom varje framgångsrik entreprenör finns en duktig kreatör – någon som använt sin kreativitet till att skapa ett nytt affärsområde eller en ny produkt.
Vad tror du att dina uppdragsgivare söker när de kontaktar dig? Är det för att du förstår affärsdelen, eller är det för att du kan skapa coola bilder?
– En del attraheras nog av att vi paketerar det bra, men många kommer till oss för att vi faktiskt har gjort skillnad. Alla våra uppdrag har ju en uppdragsgivare som vill att vi ska göra skillnad på något sätt, oavsett om det är i attityd eller försäljning. Det handlar inte om min personliga tillfredsställelse.
Har du något drömprojekt?
– Jag tror nog att min drömuppdragsgivare är jag själv. Att få starta sitt eget varumärke, det skulle vara spännande.
Är ditt namn verkligen Frankenstein?
– Ja, det är ett gammalt släktnamn. Min familj vandrade upp hit för längesedan från södra Tyskland, där det finns en by som heter Burg Frankenstein. Där ska Mary Shelley ha hängt när hon skrev romanen om Frankensteins monster.
Så ditt namn har en direkt koppling!
– Ja, det hänger ihop. Och nu har jag mitt kontor i ett gammalt elverk, så man vet aldrig vad som kan hända. Haha! π
”I modeindustrin har det alltid funnits ett partnerskap mellan kreatör och affärsmännisa.”