VAD HÄNDE MED MODEUNDRET?
Konkurser och succéer visar på svenskt modes skörhet.
VÅREN 1999
Svenska ambassaden i Tokyo anordnar tillsammans med modetidningen Stockholm New evenemanget
Swedish Style in Tokyo där designer som Filippa K, Whyred och Lovisa Burfitt medverkar. I samma veva uppmärksammas svenskt mode i en rad internationella tidningar, som Wallpaper och franska Vogue. Plötsligt tar Stockholm plats bland världens modemetropoler. Här någonstans, i ett myller nyetablerade och hungriga designer, går startskottet för en expansiv tid i svensk modehistoria: en tid där kreativitet och nyskaparanda maxas till den grad att någon myntar ett uttryck som kommer ligga som en välsignelse över Modesverige det kommande decenniet – det svenska modeundret.
VåREN 2014 V Ave Shoe Repair och The Local Firm – två modemärken som nämnts som pelare i det svenska modeundret – går i konkurs. I en tid när medellivslängden för mindre svenska modemärken rapporteras ligga på tre år, byts haussen kring det omtalade ”undret” inte sällan ut mot skepsis om dess egentliga existens.
V Ave Shoe Repair försattes i konkurs i april. Konkursen omgavs av en ordväxling om vad som hade gått fel. Lee Cotter, som tillsamman med Astrid Olsson grundade V Ave Shoe Repair 2004, menar i dag att det var ”drivet av en mängd olika problem med styrelsen och investerarna som kulminerade tidigt våren 2014”. Företagaren Göte David Johansson, som gått in som finansiär i bolaget 2012 och var bolagets styrelseordförande, sa i våras till branschtidningen Habit att det saknades pengar i företaget och ”att kostnaderna var för stora i förhållande till försäljning”. Johansson var även finansiär i The Local Firm som också det gick i konkurs i våras.
Lee Cotter vill i dag lägga händelsen bakom sig men svarar kortfattat att problemen V Ave Shoe Repair tampades med, är samma som resten av den svenska modebranschen ofta tampas med.
– Den stora gemensamma utmaningen som svenska varumärken står inför är konsten att lyckas kommersiellt på hemmamarknaden utan att försaka kvaliteten på produkt, kommunikation och vision.
Det finns samtidigt fler svenska modemärken som klarat sig genom finanskrisens svåra dagar. Exempelvis visade Acne Studios och Tiger of Sweden, som bägge omsatte cirka 760 miljoner kronor vid föregående bokslut, på en tillväxt på runt 20 procent från året innan. Och vid sidan av att Acne Studios jämte andra märken som Gudrun Sjödén och Filippa K ökar på exportsidan, etablerar sig mindre märken, exempelvis Dagmar och Elin Klings nystartade Totême på internationella nätsajter som Netaporter.
Men, V Ave Shoe Repair och The Local Firms öden statuerar exempel på den svenska modebranschens skörhet. Mode är en ytterst föränderlig och konjunkturkänslig näring. Inte minst på grund av att svenskar, även om de är lojala sina märken, är en liten såväl som
trendkänslig målgrupp. Det säger Karin Falk, modevetare och författare till boken Det svenska modeundret.
– Svenskt mode befinner sig i en utvecklingsfas just nu. Samtidigt som vissa märken tvingas läggas ner, bubblar det under ytan och nytt är på ingång. Jag ser inte modeundret som statiskt, utan som en växelverkan där en ny våg är på ingång.
Kritiker har ofta påpekat att ”undret” aldrig handlade om någon plötslig skänk från ovan, utan att det var ett resultat av en rad designer som efter hårt arbete – ofta på plantskolor som JC och H&M – etablerade sina märken vid ungefär samma tidpunkt. Philip Warkander, doktor i modevetenskap vid Stockholms universitet, menar att modeundret heller inte ska ses som en fråga om faktiska ekonomiska framgångar.
– Det handlade snarare om en möjlighet att påverka det internationella modeklimatet genom sitt fokus på det enkla och nedtonade. Det var alltså ett mer kulturellt och estetiskt under, än ett ekonomiskt.
Modeundrets framväxt ska heller inte ses utan sin historiska kontext där den svenska musikbranschens framväxt under 1990-talet betydde mycket för att världen vände sina blickar mot svenskt kulturliv. Adderar man det faktum att Sverige länge haft en stark kreativ industri, inte minst på design- och inredningssidan, klargörs modeundrets uppkomst. Den ljusa, lätta inredningsstilen som går att spåra till Carl Larsson blev uppkomsten av den ”svenska stilen” som inspirerade funktionalismens eleganta vardagsprodukter och senare även det ”demokratiska mode” som växte fram under de politiska 1960och 70-talen. De bärbara, enkla och funktionella termer som det svenska modeundrets signum ofta beskrivs i, kan alltså ses som ett arv från modeskapare som Mah-Jong, Sighsten Herrgård, Katja of Sweden med flera.
– Baserad i en enkel look slog det svenska modet stort internationellt eftersom stilen både var tydlig och lättillgänglig – detta i kombination med bra prissättning och ett allmänt intresse för skandinavisk design, säger Warkander. Han menar att dagens ”modedipp”, där märken har svårt att överleva och rent av dör, kan ses som ett symptom på svenskarnas trendkänslighet. På samma sätt som att inredningsintresset kommit och gått, får även modet periodvis stå tillbaka för andra trender, menar han: – Nu står mat i fokus och då glider mode långsamt ut i periferin. Att vissa märken inte klarar sig ser Philip Warkander främst som en bristande kunskap om aff ärssidan av mode. Trots att han har svårt att uttala sig i enskilda fall, anser han exempelvis att V Ave Shoe Repairs konkurs var resultatet av en sviktande aff ärskompetens. Därtill har han personligen haft svårt att förstå vem företagets kund egentligen varit.
– Av designen att döma har formspråket varit väl smalt för ett märke som även söker kommersiella framgångar. Det är svårt att överleva utan en tydlig aff ärsplan och en högkvalitativ kreativ vision, säger Philip Warkander.
Att framgångsreceptet för svenskt mode stavas hårt arbete kom-
”KREATÖRER SOM MINNA PALMQVIST, IDA KLAMBORN OCH ERIK BJERKESJÖ ÄR DEL AV DEN NYA SVENSKA MODEVÅGEN.”
binerat med kreativitet och aff ärssinne står tydligt – men räcker det verkligen? I ett modeintresserat land där nytänkande hyllas och där det trots satsningar på designutbildningar och modeveckor ändå bara är ett fåtal modemärken som överlever, kan man fråga sig om marknaden är för liten för alla modetalanger?
– Det tror jag absolut inte. Även om begreppet det svenska modeundret inte är något som branschen identifierar sig med, ser jag det inte som ”ett” modeunder under samma stil. Alla kreatörer står för något eget, och olika uttryck har olika kunder och målgrupper, säger Kajsa Guterstam, vikarierande generalsekreterare på Association of Swedish Fashion Brands, en oberoende organisation som arbetar för att stödja den svenska modeindustrin.
Till syvende och sist hänger den svenska modebranschens tillväxt inte enbart på konsumenten. För blomstring, menar Karin Falk, krävs förändringar på politisk nivå.
– Reformer som gör det enklare att starta och driva eget tror jag är jätteviktigt för Sverige som modenation. Därtill är även e-handeln i Sverige ofta för dyr i drift, säger Falk. Hon ser dock ljust på framtiden för svenskt mode:
– Förutom att märken som Acne, Filippa K, Hope och Rodebjer etablerar sig på hemmaplan och internationellt, har vi en rad lovande designer på uppgång. Minna Palmqvist, Ida Klamborn och Erik Bjerkesjö tillhör den nya svenska modevåg som sköljer över oss just nu.