”Modevärlden kräver sina ikoner, oavsett vad kreatörerna själva anser.”
en del av en allmänt internationell, förförisk livsstil, utan tydlig avsändare. Avsaknaden av en designer med tydlig kreativ vision har dock visat sig vara ett förödande val. Den senaste tiden har de sett sviktande siffror, så till den grad att de nyligen behövt stänga tjugo butiker bara i Kina, och ytterligare tjugo till väntar på stängning internationellt. Utan berättelsen om en stark konstnärlig ledare har Hugo Boss haft svårt att nå genom det ständigt ökade digitala bruset, vilket nu också gett svåra ekonomiska effekter.
Raf Simons var omtalad chefsdesigner vid Christian Dior under åren 2012 till 2015. I intervjuer, filmer och reportage odlades myten om Simons som den motvilliga kändisdesignern. Mediebilden grundade sig på idén om att han tvekande och ovilligt accepterade stjärnrollen som följer med positionen som chefskreatör inom vårt samtida modesystemet, men att han egentligen helst hade stannat i ateljén, böjd över sina skisser och tygprover, i ständig dialog med sina medarbetare. Denna strategi höjde inte bara Simons status utan gjorde också att Christian Dior sågs som ett mer dynamiskt och spännande modehus.
Sommaren 2016, efter sitt avhopp från Dior och bara veckor innan Calvin Klein-tjänsten offentliggjordes, höll han en ambitiös visning av sitt självbetitlade modemärke Raf Simons på modemässan Pitti Uomo i Florens, där han var inbjuden som hedersgäst. I en förfallen men fortfarande imposant gammal stationsbyggnad i utkanten av staden visade Simons under mässans sista kväll hela 300 looks, både från tidigare kollektioner som från kommande. Kvällens huvudkollektion var vårkollektionen 2017, ett resultat av ett samarbete mellan Simons och Robert Mapplethorpe Foundation. Simons hade valt ut sina favoritbilder tagna av fotografen och sedan integrerat dem i sin egen design, vilket på ett intressant sätt underminerade berättelsen om Simons som den enda – huvudsakliga – kreatören bakom plaggen.
Gesten kan lätt tolkas som en subtil blinkning till ett modesystem som kräver sina ikoner, och som inte är beredd att göra avkall på sina designstjärnor, oavsett vad kreatörerna själva anser. π