Teck­nen i grot­tor­na Lan­det runt

IN­TE BA­RA KLOT­TER. Det skriv­na språ­ket upp­stod in­te ur tom­ma in­tet. Ny forsk­ning vi­sar att gra­fisk kom­mu­ni­ka­tion kan ha fö­re­kom­mit bland vå­ra för­fä­der ti­o­tu­sen­tals år in­nan det förs­ta kän­da skrift­språ­ket kom till.

Populär Arkeologi - - Innehåll - AV IZABELLA RO­SENGREN

Gam­la mi­lor brin­ner igen ef­ter den sto­ra bran­den i Väst­man­land.

När pa­le­o­an tro­po­lo­gen Ge­ne­vi­e­ve von Pet­zing­er läs­te en kurs vid Uni­ver­si­ty of Victo­ria i Ka­na­da om grott­mål­ning­ar i Frank­ri­ke, kom hon i kon­takt med dem – punk­ter, streck och and­ra geo­met­ris­ka tec­ken i ut­kan­ten av de vack­ra djur­mo­ti­ven. När hon insåg att sam­ma tec­ken dök upp i näs­tan varen­da grot­ta som hon be­sök­te, vil­le hon ve­ta mer om de­ras bak­grund. Men det vi­sa­de sig va­ra lät­ta­re sagt än gjort: ing­en ha­de ti­di­ga­re in­tres­se­rat sig för dem.

– Det lus­ti­ga var att i de fles­ta grot­tor var det fler geo­met­ris­ka sym­bo­ler än bil­der på män­ni­skor och djur, men när jag le­ta­de ef­ter en lit­te­ra­tur­för­teck­ning över sym­bo­ler i and­ra grot­tor hit­ta­de jag ingen­ting. Det fanns in­te ens ett re­gis­ter över an­ta­let tec­ken, sä­ger Ge­ne­vi­e­ve von Pet­zing­er.

Hon be­stäm­de sig så­le­des för att ta sa­ken i eg­na händer och val­de att skri­va sin mas­terupp­sats om sym­bo­ler­na i frans­ka grot­tor. Och som dok­to­rand vid Uni­ver­si­ty of Victo­ria fick hon möj­lig­het att ut­ö­ka sitt forsk­nings­om­rå­de till he­la Eu­ro­pa. Fle­ra år och 52 grot­tor se­na­re var det häp­nads­väc­kan­de re­sul­ta­tet ett fak­tum: sam­ma 32 tec­ken ha­de of­ta fö­re­kom­mit un­der en tids­rymd av 30 000 år, från sen­pa le­o­li­ti­kums bör­jan för 40 000 år se­dan till dess slut för 10 000 år se­dan.

– Om det ha­de hand­lat om slump­mäs­sigt klot­ter så ha­de va­ri­a­tio­ner­na va­rit be­tyd­ligt fler, men i stäl­let upp­re­pas sam­ma sym­bo­ler i bå­de tid och rum. Det ty­der på att män­ni­skor vid den­na tid­punkt re­dan ha­de ut­veck­lat ett sy­stem för gra­fisk kom­mu­ni­ka­tion – möj­li­gen ett av de älds­ta i världen, sä­ger hon.

Trots tidspan­net på över 30 000 år åter­kom­mer he­la 65 pro­cent av sym­bo­ler­na un­der he­la pe­ri­o­den. All­ra van­li­gast är lin­jen, som fö­re­kom­mer i 70 pro­cent av fal­len.

Där­ef­ter föl­jer punk­ten, som finns på 42 pro­cent av plat­ser­na.

För­u­tom lin­jen och punk­ten åter­finns bland an­nat en tri­ang­el, en spi­ral och ett handav­tryck bland de 32 sym­bo­ler­na. Dess­utom ver­kar det som om män­ni­skor­na re­dan för drygt 40 000 år se­dan var duk­ti­ga på att ”tag­ga sa­ker”; den Twit­ter- och Ins­ta gram­vän­li­ga fyr­kant­stag­gen, även kal­lad hash­tag, är en av de 32 van­li­gas­te sym­bo­ler­na. Det är dock den an­språks­lö­sa lil­la pric­ken som blev Ge­ne­vi­e­ve von Pet­zing­ers fa­vo­rit­sym­bol.

– Punk­ten är så öd­mjuk och en­kel, men än­då har den po­ten­ti­al som en av de mest in­tres­san­ta sym­bo­ler­na. Den kan myc­ket väl ha an­vänts med oli­ka in­ne­börd på oli­ka plat­ser, bland an­nat vid räk­ning, som väg­mar­kör och för att be­teck­na stjärn­kon­stel­la­tio­ner.

De älds­ta sam­man­häng­an­de

skrift­sy­ste­men som har på­träf­fats an­tas va­ra drygt 5 000 år gam­la. De här­stam­mar från Egyp­ten och Su­mer i da­gens Irak. Ge­ne­vi­e­ve von Pet­zing­er är över­ty­gad om att hen­nes upp­täckt kom­mer att bi­dra till sva­ret på frå­gan hur, var och när den gra­fis­ka kom­mu­ni­ka­tio­nen ut­veck­la­des, som i slutän­dan led­de fram till de förs­ta skrift­språ­ken.

– Al­la ar­ter kom­mu­ni­ce­rar med varand­ra, men vi män­ni­skor är den en­da som har ta­git det till en an­nan ni­vå. Vår för­må­ga att de­la med oss har va­rit en stor del i vår fram­gångs­hi­sto­ria, och vår mo­der­na värld är ba­se­rad på vår kom­mu­ni­ka­tions­för­må­ga – fram­för allt i skri­ven form, sä­ger hon och fort­sät­ter:

– Till skill­nad från det ta­la­de or­det kun­de med­de­lan­den nu be­va­ras ut­an fy­sisk när­va­ro och över tid, vil­ket var ett stort steg fram­åt när det kom­mer till kom­mu­ni­ka­tion.

En an­nan för­hopp­ning är att upp­täck­ten ska spri­da nytt ljus över den mo­der­na män­ni­skans ut­veck­ling.

– En av de störs­ta frå­gor­na in­om pa­le­o­an tro­po­lo­gin är att för­stå hur och när vi män­ni­skor blev de vi är. Det fak­tum att vå­ra för­fä­der re­dan för 40 000 år se­dan an­vän­de geo­met­ris­ka tec­ken kan be­rät­ta myc­ket om de­ras kog­ni­ti­va för­må­ga och ka­pa­ci­tet för ab­strakt tän­kan­de. Om det in­te vo­re för de­ras upp­fin­ning, vem vet hur världen ha­de sett ut i dag?

Ge­ne­vi­e­ve von Pet­zing­ers ar­be­te har myn­nat ut i en databas och en ny­li­gen pub­li­ce­rad bok, The first signs: un­loc­king the myste­ri­es of the world’s ol­dest sym­bols. I den tar hon upp möj­li­ga in­ne­bör­der av teck­nen, till ex­em­pel tid­tag­ning, räk­ne­sy­stem, stjärn­kon­stel­la­tio­ner, sig­na­tu­rer och geo­gra­fis­ka skyl­tar. Hon är dock no­ga med att in­te dra någ­ra slut­sat­ser, för­u­tom att teck­nen mås­te ha va­rit vik­ti­ga med tan­ke på hur långt för­fä­der­na gick för att läm­na si­na av­tryck. Hon minns spe­ci­ellt ett be­sök i en grot­ta i Cu­don i Spa­ni­en där hon, en halv kilo­me­ter un­der jor­den, plöts­ligt fick syn på en tak­mål­ning som ver­ka­de fort­sät­ta i evig­het.

– Vi åla­de oss fram som mi­li­tä­rer sam­ti­digt som ta­ket blev lägre och lägre. Till slut var det så lågt att min man in­te läng­re kun­de hit­ta fo­kus med sin ka­me­ra. All­var­ligt ta­lat, vad gjor­de vå­ra för­fä­der där ne­re med ba­ra en fack­la?

Ef­tersom Sve­ri­ge un­der sto­ra de­lar av sen­pa­le­o­li­ti­kum låg un­der ett kilo­me­ter­tjockt istäc­ke bör vi in­te räk­na med att hit­ta lik­nan­de tec­ken här up­pe i norr.

– San­no­lik­he­ten att hit­ta nå­got lik­nan­de här i Nor­den är väl­digt li­ten; vi sak­nar ju helt pa­le­o­li­tisk grott­konst. Det finns för­vis­so någ­ra grot­tor med mål­ning­ar i Nor­ge men de är av se­na­re da­tum, som äldst meso­li­tis­ka, sä­ger Ulf Ber­tils­son, se­ni­or­fors­ka­re vid Svenskt häll­rist­ningsf orsk­nings­ar­kiv. Izabella Ro­sengren är fri­lans­jour­na­list.

Bred­vid de eu­ro­pe­is­ka grott­mål­ning­ar­nas djur­bil­der finns pric­kar, streck och rek­tang­lar. Är de skrift­språ­kens fö­re­gång­a­re? 32 TEC­KEN

Ge­ne­vi­e­ve von Pet­zing­er i El Castil­lo­grot­tan i nor­ra Spa­ni­en. Punk­ter, streck och and­ra geo­met­ris­ka möns­ter åter­kom­mer of­ta in­till grott­mål­ning­ar­nas djur­mo­tiv.

The first signs: un­loc­king the myste­ri­es of the world’s ol­dest sym­bols. Ge­ne­vi­e­ve von Pet­zing­er

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.