Lan­det runt

Li­vet i norr och skogs­bru­ket i de värm­länds­ka sko­gar­na.

Populär Arkeologi - - Innehåll - LAN­DET RUNT Kol­nings­gro­par EKSHÄRAD VARNHEM

Vid ti­di­ga­re forn­min­ne­sin­ven­te­ring­ar ha rett stort an­tal läm­ning­ar fram­kom­mit i skogs­land­ska­pet i Hags­fors kom­mun. I hös­tas ha­de vi för förs­ta gång­en möj­lig­het att få en mer hel­täc­kan­de bild av ett bort­glömt land­skap.

Om­kring 380 nya läm­ning­ar är nu re­gi­stre­ra­de i det di­gi­ta­la forn­min­nes­re­gist­ret, FMIS. Läm­ning­ar­na är fram­förallt för­knip­pa­de med skogs­bruk, som kol­nings­gro­par och tjär­da­lar, men även järn fram­ställ­nings­plat­ser, fångst­gro­par och torpläm­ning­ar har re­gi­stre­rats.

Kol­nings­gro­pen är den van­li­gas­te läm­ning­en. Det är en grävd grop som man ko­la­de trä­kol i och känns igen på sin kvadra­tis­ka grund­form och bot­ten­plan, med en run­dad vall. Stor­lek och djup va­ri­e­rar. De tyd­li­gas­te är de yngs­ta. El­ler så är det re­sul­tat av hur myc­ket kol som fram­ställ­des i dem.

Kol­nings­gro­par i klus­ter finns i sko­gen på lå­ga åsar el­ler flac­ka höj­der i när­he­ten av de sto­ra my­r­om­rå­de­na ös­ter om Kla­räl­ven, där någ­ra avd e kän­da järn-fram­ställ­nings­plat­ser­na finns. När­ma­re Kla­räl­ven lig­ger näs­ta klus­ter, på flac­ka tall­he­dar in­vid går­dar. Många lig­ger ut­ef­ter hi­sto­riskt be­lag­da vägar. Jär­net fram­ställ­des allt­så av myr­mal- men i sko­gen och trans­por­te­ra­des se­dan vi­da­re för be­ar­bet­ning i smed­jor vid går­dar­na.

I den nord­li­ga kan­ten av klust­ret med kol­nings­gro­par i sko­gen har ti­di­ga­re tre grav­rö­sen re­gi­stre­rats. Gra­var­na lig­ger mitt i sko­gen långt från vat­ten. Vad gör de här? Finns det nå­gon re­la­tion till kol­nings­gro­par­na?

De yngs­ta da­te­ring­ar­na av rö­sen i Värm­land är cir­ka år 400, vil­ket ock­så är den älds­ta da­te­ring­en av kol­nings­gro­par. En hy­po­tes är att gra­var­na har an­lagts i sam­band med att nå­gon tog kon­troll över mar­ken, och att kol­nings­gro­par­na över­tar den funk­tio­nen när rö­setra­di­tio­nen för­svin­ner.

Hans Ols­son, Jo­han Ri­chard­son, Li­sa Bör­jes­son Lil­jas, Värm­lands mu­se­um Två­språ­ki­ga kust­bön­der

Sil­ver­mu­se­et i Ar­jeplog har just av­slu­tat ett sex­å­rigt forsk­nings­pro­gram, Recal­ling the past, som fi­nan­si­e­rats av Riks­ban­kens ju­bi­le­ums­fond. Mu­se­ets ar­ke­o­lo­ger har till­sam­mans med bland an­nat eko­lo­ger, skogs­hi­sto­ri­ker och ort­namns­fors­ka­re ut­fors­kat den se­na järn­ål­derns och me­del­ti­dens sam­häl­len längs Norr- och Väs­ter­bot­tens kust. Ett vik­tigt te­ma har va­rit kon­tak­ter­na mel­lan kus­tens och in­lan­dets sa­mis­ka sam­häl­len.

När re­sul­ta­ten nu sum­me­ras kan vi kon­sta­te­ra att histo­ri­en har vux­it och att vi har fått nya per­spek­tiv på sam­hälls­ut­veck­ling­en. Till ex­em­pel har de p ale o eko­lo­gis­ka un­der­sök­ning­ar­na vi­sat att spann­måls­od­ling ingick som en del i sa­misk eko­no­mi i in­lan­det re­dan på 800-ta­let. Det var en små­ska­lig och tem­po­rär od­ling av korn. I 1500-ta­lets skat­te­läng­der syns kust­bön­der­nas om­fat­tan­de fis­ke i in­land­sjö­ar på sa­misk mark. På ar­ke­o­lo­gisk väg kan det­ta så kal­la­de träsk­fis­ke föl­jas till­ba­ka till 1100–1200-ta­len, men san­no­likt har det fö­re­kom­mit långt ti­di­ga­re. Fis­ket av­speg­lar nä­ra re­la­tio­ner, sam­för­stånd och sam­ar­be­te mel­lan kus­tens och in­lan­dets sam­häl­len. Vi kan till och med kon­sta­te­ra att kust­bön­der­na be­härs­ka­de sa­mis­ka och allt­så san­no­likt var två­språ­ki­ga. Sam­ma sak gäl­ler de så kal­la­de bir­kar­lar­na som var av om­tvis­tat ur­sprung. I stäl­let för att va­ra de hän­syns­lö­sa han­dels­män som tra­di­tio­nen gjort gäl­lan­de, har en ny bild vux­it fram där bir­kar­lar­na fun­ge­ra­de som om­bud för bå­da par­ter i han­deln mel­lan me­del­ti­dens kust-och in­lands bor. Sam­man­fatt­nings­vis var kust- och in­land två si­dor av ett och sam­ma mynt: en ur­sprung­lig be­folk­ning med gemensam historia – fö­re den svens­ka ko­lo­ni­sa­tio­nen. Läs mer på www.sil­ver­mu­se­et.se.

Ing­e­la Berg­man, chef för Sil­ver­mu­se­et, Ar­jeplog

En av Sveriges älds­ta kyr­kor

På vin­tern hand­lar myc­ket av mu­se­ets ar­ke­o­lo­gis­ka verk­sam­het om att ta hand om det som gräv­des upp un­der den gång­na fält­sä­song­en och att skri­va på ären­den och ytt­ran­den som rör kom­man­de fält­ar­be­ten. Men helt stil­la är det in­te på gräv­fron­ten. Ar­ke­o­lo­ger­na har va­rit ute un­der vin­tern och gjort ut­red­ning­ar in­för kom­man­de om­bygg­nad av någ­ra sträc­kor på E20.

I mu­se­ets sto­ra ma­ga­sin finns hund­ra­tu­sen­tals ar­ke­o­lo­gis­ka fö­re­mål. Di­gi­ta­li­se­ring­en av sam­ling­ar­na har länge va­rit ef­ter­satt, men nu på­går ar­be­tet med att läg­ga in upp­gif­ter om de ar­ke­o­lo­gis­ka fö­re­må­len i mu­se­ets da­ta­bas. De ar­ke­o­lo­gis­ka sam­ling­ar­na väx­er he­la ti­den ge­nom att Väs­ter­göt­lands mu­se­um tar emot al­la ar­ke­o­lo­gis­ka fö­re­mål som grävs upp inom Ska­ra­borgs om­rå­det i Väst­ra Gö­ta­lands län.

Väs­ter­göt­lands mu­se­um dri­ver se­dan någ­ra år till­ba­ka det ar­ke­o­lo­gis­ka forsk­nings­pro­jek­tet” Var n hem in­nan mun­kar­na kom”. Vid ut­gräv­ning­ar på kul­len i par­ken in­till Varn­hems klos­ter­om­rå­de har ru­i­nen av en av Sveriges älds­ta kyr­kor på­träf­fats. Den bygg­des på vi­kin­ga­ti­den som en pri­vat gårds­kyr­ka på stor­god­set Varnhem. På grav­plat­sen runt om bör­ja­de man be­gra­va si­na dö­da på kris­tet vis re­dan på 900-ta­let. Förra året in­vig­des det nya be­söks­må­let Ka­ta gård på ut­gräv­nings­om­rå­det. Kyr­ko­ru­i­nen fick ett skyd­dan­de tak som ock­så rym­mer ut­ställ­ning­en ”Krist­na vi­king­ar i Varnhem” som be­rät­tar om Väs­ter­göt­land un­der vi­kin­ga­ti­den, om krist­nan­det, om re­sor­na väs­terut, om Ka­tas sto­ra gård och om män­ni­skor­na som lev­de här för tu­sen år se­dan. Drygt 70 000 be­sö­ka­re kom förs­ta som­ma­ren. Nu pla­ne­rar vi den kom­man­de sä­song­en.

Ma­ria Vre­te­mark, 1:e an­tik­va­rie, Väs­ter­göt­lands mu­se­um

GEMENSAM HISTORIA

Li­vet fö­re den svens­ka ko­lo­ni­se­ring­en i norr.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.