Frå­gor och svar om dna

Populär Arkeologi - - Reportage -

Var finns dna?

I cell­kär­nan finns 46 kro­mo­so­mer som var och en be­står av en dna-mo­le­kyl. Dess­utom finns en mind­re del dna i cel­ler­nas ener­gi­verk, mi­to­kond­ri­er­na. Mi­to­kond­rie-dna går ba­ra i arv på mö­der­net.

Vad är dna?

Långa mo­le­ky­ler som är upp­bygg­da av nuk­le­o­ti­der­na – el­ler ba­ser­na – A,T, G och C som sit­ter två och två i par som pin­nar på en spi­ral­for­mad ste­ge. A sit­ter all­tid i hop med T och G med C. Sam­man­ta­get kal­las ”ste­gen” ge­nom­et och be­står av tre mil­jar­der bas­par.

Har al­la män­ni­skor sam­ma dna?

Nej, i ge­nom­snitt skil­jer det en bok­stav på var tu­sen­de po­si­tion på män­ni­skors ge­nom.

Hur kan man ut­nytt­ja de här skill­na­der­na för att kart­läg­ga släkt­skap?

Ge­nom att vis­sa va­ri­an­ter är van­li­ga­re i vis­sa grup­per än i and­ra går det att kart­läg­ga hur män­ni­skor rört sig ge­nom histo­ri­en.

Hur gam­malt dna går det att ana­ly­se­ra?

Det be­ror på hur det har lag­rats. Dna bryts snabbt ner om det lig­ger varmt och fuk­tigt, men be­va­ras bätt­re om det lig­ger kallt el­ler torrt. Det älds­ta dna:t som ana­ly­se­rats kom­mer från en 700 000 år gam­mal häst som le­gat i per­ma­frost.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.