Hå­ra­na­lys

Stron­ti­u­ma­na­lys på hår gör det möj­ligt för ar­ke­o­lo­ger­na att kart­läg­ga en män­niskas sista tid mer i de­talj än som ti­di­ga­re har va­rit möj­ligt. Kän­da grav­fynd från brons­ål­dern i Dan­mark har fått om­vär­de­ras. Men me­to­den är ny och än­nu svår­ar­be­tad.

Populär Arkeologi - - Innehåll - AV MATS KARLS­SON HÅ­RA­NA­LYS

Ifjol pre­sen­te­ra­des ny­he­ten att den så kal­la­de Skryd­strup­kvin­nan, som be­va­rats väl i en ek­kis­ta un­der en hög, in­te kom från da­gens Dan­mark, ut­an nå­gon an­nan­stans ifrån. Det­ta två år ef­ter det att Dan­mark choc­kats av ny­he­ten att den om­hul­da­de Egt­ved­flic­kan – själ­va sym­bo­len för dansk brons­ål­der – ock­så kom från en plats ut­an­för da­gens Dan­mark.

För­u­tom att vi­sa det vansk­li­ga i att ska­pa na­tio­nalk­le­no­der ut­i­från da­gens grän­ser, så åskåd­lig­gör rö­nen ock­så hur ana­lys av stron­ti­u­mi­so­to­per i hår och nag­lar kan ge svar på frå­gor som ar­ke­o­lo­ger­na ti­di­ga­re in­te ens har kun­nat stäl­la.

Ana­lys av stron­ti­um i tan­de­malj kan ge in­for­ma­tion om var en per­son lev­de i sin barn­dom, då de per­ma­nen­ta tän­der­na väx­er till. And­ra iso­to­per, som kvä­ve och kol, har gett svar på om en per­son ätit mest kött el­ler fisk, det vill sä­ga om han el­ler hon över­vä­gan­de har levt vid kust el­ler i in­land. Men ge­nom att ana­ly­se­ra hår kan fors­kar­na få re­da på hur en per­son har rört sig un­der de sista må­na­der­na av sitt liv – sär­skilt om per­so­nen ha­de långt hår.

– Var­je gång jag ser långt hår blir jag upp­het­sad! Ju läng­re, desto bätt­re, läng­den av­gör hur långt till­ba­ka man kan gå. Hår väx­er så fort att man kan få högupp­löst in­for­ma­tion om en per­sons sista tid i li­vet. Stron­ti­u­met i tän­der ger da­ta om en myc­ket läng­re pe­ri­od, sä­ger pro­fes­sor Ka­rin Frei vid Na­tio­nal­mu­se­et i Dan­mark, som le­der fors­kar­grup­pen bakom ana­ly­ser­na på stron­ti­um i hår.

Det är ock­så hon som har ta­git fram me­to­den att ana­ly­se­ra stron­ti­um i hår. Hon bör­ja­de ut­veck­la den 2010 i sin dok­tors­av­hand­ling, där hon un­der­sök­te bland an­nat grav­fynd av ull. Om­vär­de­ring­en av Egt­ved­flic­kans ur­sprung gav eko i världs­pres­sen, och upp­täck­ten om Skryd­strup­kvin­nan ut­sågs ny­li­gen till ett av fjol­å­ret vik­ti­gas­te ar­ke­o­lo­gis­ka forsk­nings­rön i värl­den.

Iso­to­pa­na­ly­ser har de se­nas­te drygt tio åren bli­vit allt vik­ti­ga­re in­om ar­ke­o­lo­gin. Det är ett av många verk­tyg som gjort ar­ke­o­lo­gin mer tvär­ve­ten­skap­lig. Den klas­sis­ka kol-14-me­to­den är en iso­to­pa­na­lys, som un­der fram­för allt de se­nas­te två år­tion­de­na har fått säll­skap av en rad and­ra.

Hal­ter­na av stron­ti­um-, bly- och sva­ve­li­so­to­per i en in­di­vid av­speg­lar hal­ter­na i den lo­ka­la geo­lo­gin där han el­ler hon har bott, ef­tersom väx­ter och djur upp­tar äm­ne­na från mar­ken. ”Av­speg­lar”, ef­tersom de in­te är ex­ak­ta, ut­an me­del­vär­den över viss tid. Hal­ter­na av oli­ka kvä­vei­so­to­per vi­sar hur högt upp i nä­rings­ked­jan en or­ga­nism be­fin­ner sig. Ställs hal­ter­na i re­la­tion till ko­li­so­to­per­na 12C och 13C vi­sar det om den­na ätit mest fisk el­ler kött, det vill sä­ga om den har hål­lit till vid kus­ten el­ler ej.

Sy­rei­so­to­per kan in­di­ke­ra mäng­den ne­der­börd och där­med tem­pe­ra­tur. Kal­ci­u­mi­so­to­per av­speg­lar in­ta­get av mjölk­pro­duk­ter. Bly­i­so­to­per kan ge fing­er­vis­ning om me­tall­fö­re­måls ur­sprung, men är ock­så på gång för att an­vän­das på mänsk­li­ga kvar­le­vor.

Tan­ken att ana­ly­se­ra stron­ti­u­mi­so­to­per­na 87Sr och 86Sr i hår föd­des när Ka­rin Frei ana­ly­se­ra­de äld­re tex­tili­er. Hon har en bak­grund in­om geo­lo­gisk forsk­ning, där iso­to­pa­na­ly­ser av bland an­nat stron­ti­um och bly an­vänts länge. Men för tolv år se­dan bör­ja­de hon ta fram en me­tod för att an­vän­da dem på tex­tili­er i bland an­nat grav­fynd.

Det kne­pi­ga är att få bort al­la för­ore­ning­ar så att det stron­ti­um man un­der­sö­ker ba­ra kom­mer från pro­vet och in­te från om­giv­ning­en. Steg för steg tog hon fram en me­tod, som hon be­skri­ver i sin av­hand­ling.

– För­ore­ning­ar­na är det sto­ra pro­ble­met.

Det tog fle­ra år in­nan jag hit­ta­de ett bra sätt att få bort kon­ta­mi­ne­ring­ar från jord och vat­ten. Det krävs ke­misk re­ning i fle­ra steg med oli­ka sy­ror för att få bort bland an­nat damm, som kan be­stå av ki­sel- och kol­för­e­ning­ar, in­nan man kan mä­ta stron­ti­u­mi­so­to­per i ull el­ler hår, sä­ger Ka­rin Frei.

Ef­tersom tex­tili­er­na of­ta var av ull bör­ja­de hon fun­de­ra på om det skul­le gå att ana­ly­se­ra in­te ba­ra få­rens hår ut­an även män­ni­skors. Hon har se­dan dess för­fi­nat me­to­den bit för bit och hit­tat sätt att ren­gö­ra pro­ver­na från för­ore­ning­ar, som till stor del sit­ter i hå­rets fet­ter. De mås­te tvät­tas bort, så att ba­ra hår­fib­rer­na blir kvar.

För att gö­ra en bra stron­ti­u­ma­na­lys på hår be­hövs minst 20 mil­li­gram ma­te­ri­al. Stron­ti­um­hal­ter­na i krop­pen är gans­ka små.

– Man kan be­kräf­ta re­sul­ta­tet ge­nom att ta pro­ver på oli­ka de­lar av in­di­vi­den. Med Egt­ved­flic­kan ha­de vi så­dan tur att vi kun­de ana­ly­se­ra nag­lar som re­pre­sen­te­ra­de sam­ma lev­nads­pe­ri­od som hå­ret, och de gav sam­ma re­sul­tat. Hen­nes tan­de­malj vi­sa­de att hon in­te ha­de växt upp i trak­ten.

Ana­ly­ser­na av Egt­ved­flic­kans hår 2015 var det verk­li­ga eld­pro­vet för hen­nes me­tod. De be­kräf­ta­de ti­di­ga­re rön om att brons­ål­derns män­ni­skor för­flyt­ta­de sig långt, vil­ket även fjol­å­rets ana­ly­ser på Skryd­strup­kvin­nan gjor­de. Rö­nen har hon pub­li­ce­rat till­sam­mans med en av brons­ål­dersar­ke­o­lo­gins för­grunds­fi­gu­rer, Kristian Kristi­an­sen vid Gö­te­borgs uni­ver­si­tet. Det finns ett an­tal lik­he­ter mel­lan de två kvin­nor­na vars liv nu har fått om­vär­de­ras. De var bå­da högst 20 år gam­la när de dog och de har be­gravts i hög, vil­ket var för­be­hål­let en elit un­der brons­ål­dern. De låg i ek­kis­tor vil­ket med­fört att krop­pen har be­va­rats myc­ket väl, näs­tan li­ka väl som de mer sen­ti­da moss­li­ken.

Skryd­strup­kvin­nan kom tro­li­gen till en central­bygd på Jyl­land från ett fjär­ran om­rå­de som man be­drev han­del med, för att bil­da el­ler stär­ka en al­li­ans med den lo­ka­la eli­ten där. Egt­ved­flic­kan kan där­e­mot ha va­rit på re­sa och in­te kom­mit i syf­te att stan­na, spe­ku­le­rar Ka­rin Frei.

Just nu un­der­sö­ker Ka­rin Frei och hen­nes fors­kar­lag ett an­nat upp­märk­sam­mat fynd, Bo­rum Es­höj-kvin­nan, för att se om även hon kan ha kom­mit långt bort­i­från. I sam­ma hög fanns yt­ter­li­ga­re två ek­kis­tor, med män – en av dem med hår, som ock­så ska un­der­sö­kas.

Skill­na­den mel­lan att ana­ly­se­ra hår och nag­lar sna­ra­re än ben är att be­nets kol­la­gen för­ny­as kon­ti­nu­er­ligt un­der ett an­tal år, så det stron­ti­um man un­der­sö­ker ger ett vär­de från en läng­re tid. Men hå­ret och nag­lar­na be­står av ke­ra­tin, som för­ny­as myc­ket snab­ba­re. Hå­ret väx­er en cen­ti­me­ter per må­nad, me­dan en hel fing­er­na­gel väx­er ut på ett halv­år.

Ke­ra­ti­net om­sätts in­te som ben­väv­nad; det är död väv­nad men be­va­rar iso­toppro­fi­len från när ke­ra­ti­net bil­da­des. Man kan även stron­ti­u­ma­na­ly­se­ra hud, men där för­svin­ner det yt­ters­ta lag­ret i den su­ra mil­jön i till ex­em­pel ek­kis­tor och mos­sar.

Ka­rin Frei har även ana­ly­se­rat moss­lik, som Dan­mark har gott om. De män­ni­skor­na lev­de un­der järn­ål­dern, i ett helt an­nat sam­man­hang, och en del av dem har off­rats.

Me­to­den att stron­ti­u­ma­na­ly­se­ra hår och nag­lar är re­la­tivt ny. Den har bör­jat an­vän­das rätts­me­di­cinskt i USA, men det bru­ket är ba­ra i sin lin­da. In­om ar­ke­o­lo­gin är det in­te hel­ler många som än­nu an­vän­der me­to­den, bland an­nat för att den är tidskrä­van­de och där­med dyr samt att den krä­ver fack­kun­ska­per som få har.

Ar­ke­o­lo­gis­ka forsk­nings­la­bo­ra­to­ri­et vid Stock­holms uni­ver­si­tet, Arklab, som är det störs­ta i Nor­den för ke­mis­ka och bi­o­lo­gis­ka ana­ly­ser av ar­ke­o­lo­giskt ma­te­ri­al, gör bland myc­ket an­nat stron­ti­u­ma­na­ly­ser på tän­der och ben, men in­te på hår el­ler nag­lar.

– Jag ska in­te sä­ga att me­to­den är fel, men det är in­te så en­kelt som man kanske tror. Jag har just ta­git in en dok­to­rand som ska tit­ta på för­ore­ning­ar. Hon har un­der­sökt kon­ta­mi­na­tion i sam­band med kol-14-ana­ly­ser på mu­se­er i Storbritannien och ska nu gö­ra det här på oli­ka ma­te­ri­al i sam­band med stron­ti­u­ma­na­lys, sä­ger Kerstin Lidén, chef för Arklab.

Lab­bet har bland an­nat ana­ly­se­rat iso­to­per av kol, kvä­ve och sva­vel på Bock­stensman­nen, vår närms­ta mot­sva­rig­het till de dans­ka moss­li­ken, även om det hand­lar om 1300-tal och in­te brons- el­ler järn­ål­der.

An­ders Göt­her­ström, som gjor­de ana­ly­ser­na, för­sök­te ock­så få fram dna, men Bock­stensman­nens röda hårsvall vi­sa­de sig va­ra av för då­lig kva­li­tet, så nu ska nya tes­ter gö­ras i hopp om att test­me­to­di­ken har för­fi­nats till­räck­ligt på de fem år som gått se­dan se­nas­te ana­ly­sen.

– Vi har även fun­de­rat på att le­ta ef­ter pest­bak­te­ri­er. Det är ju den pe­ri­od då di­ger­dö­den här­ja­de, sä­ger Christi­na An­ders­son Wi­king, forsk­nings­chef vid Hal­lands mu­se­um, som in­be­gri­per Var­bergs fäst­ning, där Bock­stensman­nen är ut­ställd.

Ka­rin Frei hål­ler med om att det in­te är en­kelt; stron­ti­u­mi­so­top­sy­ste­met är kom­plext men an­vänd­bart för att vi­sa hur in­di­vi­der för­flyt­tat sig oli­ka långt. Hon nämner bland an­nat de för­be­håll som Kerstin Lidén har – hon var op­po­nent på Ka­rin Freis av­hand­ling – om bland an­nat lo­ka­la re­fe­rens­vär­den och fel­käl­lor som ma­rin kost kan ge. Hal­ter­na av stron­ti­um i en män­niskas kropp av­speg­lar hal­ter­na i mar­ken där per­so­nen har levt.

– Vi an­vän­der re­fe­rensma­te­ri­al som till ex­em­pel nag­lar. Re­sul­ta­tet jäm­förs även med stron­ti­um­vär­den i berg­grun­den i om­rå­det runt fyn­det, fram­hål­ler Ka­rin Frei.

Där­för stäm­mer hon ock­så av re­sul­ta­tet mot ana­ly­sen av kvä­ve- och ko­li­so­to­per, ef­tersom kost med stort ma­rint in­slag kan på­ver­ka stron­ti­um­vär­de­na.

Ka­rin Freis ex­per­tis är ef­ter­frå­gad värl­den över, och hon hål­ler på med ett an­tal ana­ly­ser som hon i nu­lä­get in­te kan be­rät­ta om. En dröm vo­re att un­der­sö­ka yt­terst väl­be­va­ra­de in­ka­mu­mi­er i An­der­na, som be­gravts på myc­ket hög höjd.

– De många nya me­to­der­na är ett helt nytt om­rå­de för ar­ke­o­lo­gin. När jag gick från tex­tili­er till män­ni­skor blev jag verk­li­gen be­rörd! Och när jag hål­ler fö­re­drag blir män­ni­skor be­rör­da. Det­ta ska­par in­tres­se för för­histo­ri­ens män­ni­skor. Vi kom­mer så nä­ra in­på. De blir am­bas­sa­dö­rer för sin tid.

”Det tog fle­ra år in­nan jag hit­ta­de ett bra sätt att få bort kon­ta­mi­ne­ring­ar från jord och vat­ten”

BRONSÅLDERSFRISYR Kvin­nan, som på­träf­fa­des i Skryd­strup på Jyl­land, vi­sa­de sig in­te ha danskt ur­sprung.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.