Hot mot ar­ke­o­lo­ger

RIKT KULTURARV. Af­gha­nis­tan lig­ger i en kors­väg för någ­ra av de störs­ta ci­vi­li­sa­tio­ner­na och kul­tu­rer­na ge­nom ti­der­na. Men krig och kon­flikt gör att ar­ke­o­lo­ger helt so­ni­ka skjuts ner när de för­sö­ker gö­ra sitt jobb.

Populär Arkeologi - - Innehåll - AV ERIK HALKJAER

Gry­ning­en var ba­ra ett par tim­mar bort den 10 au­gusti i år, när ta­li­ba­ner­na at­tac­ke­ra­de sta­den Ghaz­ni, i syd­väst­ra Af­gha­nis­tan. Snart rap­por­te­ra­de me­di­er över he­la värl­den att ta­li­ba­ner­na ryck­te fram mot den stra­te­giskt vik­ti­ga sta­den sö­der om hu­vud­sta­den Ka­bul.

In­om ett par da­gar fick af­ghansk mi­li­tär ge upp och re­ti­re­ra från sta­den. Det kal­la­des för en stor tak­tisk fram­gång för ta­li­ba­ner­na, det­ta att de ha­de lyc­kats er­öv­ra en så pass vik­tig stad ut­ef­ter vägen mel­lan Ka­bul och Kan­da­har i sö­der. Ing­en nämn­de det sym­bo­liskt hi­sto­ris­ka vär­det av er­öv­ring­en.

Un­der 900–1100-ta­len var Ghaz­ni hu­vud­stad i det mus­lims­ka Ghaz­na­vi­dis­ka im­pe­ri­et, som sträck­te sig långt bort­om de grän­ser som i dag ut­gör Af­gha­nis­tan. Då ha­de sta­den länge va­rit en del av först det per­sis­ka ri­ket och där­ef­ter Alex­an­der den sto­res im­pe­ri­um, för att se­dan er­öv­ras av ara­ber­na.

Lik­som många and­ra stä­der i Af­gha­nis­tan vitt­nar bygg­na­der, konst och ar­ke­o­lo­gis­ka läm­ning­ar i och kring Ghaz­ni om hur lan­det ge­nom år­tu­sen­den va­rit en smält­de­gel av kul­tu­rer.

– Af­gha­nis­tan lig­ger i en kors­väg av många gam­la ci­vi­li­sa­tio­ner, från brons­ål­dern och fram­åt. Även på sten­ål­dern var det en bra plats att le­va på. Vi har gjort tu­sen­tals ar­ke­o­lo­gis­ka fynd som kan be­vi­sa det­ta. Det är läm­ning­ar från sten- och brons­ål­der, per­ser, gre­ker, ara­ber, ki­ne­ser, mon­go­ler och in­di­er, sä­ger No­or Ag­ha No­o­ri, chef för

Af­gha­ni­stans na­tio­nel­la ar­ke­o­lo­gi­in­sti­tut på te­le­fon från Ka­bul.

Ba­ra ett par da­gar ti­di­ga­re har No­or Ag­ha No­o­ri fått kal­la hem sin per­so­nal från Ghaz­ni där de ar­be­tat med ut­gräv­ning­ar i Ta­pa Sar­dar, ett budd­his­tiskt tem­pel med anor från 200-ta­let.

– När ta­li­ba­ner­na at­tac­ke­ra­de var vi tvung­na att av­slu­ta vårt ar­be­te och läm­na om­rå­det. Nu har vi hört att ta­li­ba­ner­na tän­ker för­stö­ra de läm­ning­ar vi grävt fram, sä­ger No­or Ag­ha No­o­ri.

Ta­pa Sar­dar för­stör­des del­vis re­dan på 700-ta­let när de ara­bis­ka er­öv­rar­na kom till Ghaz­ni. Un­der 1960- och 70-ta­len bör­ja­de ita­li­ens­ka och af­ghans­ka ar­ke­o­lo­ger grä­va ut plat­sen, men un­der in­bör­des­kri­get 1979–2001 stod ar­be­tet stil­la. Först 2003 kun­de det åter­upp­tas igen.

– På 1960- och 70-ta­len var Af­gha­ni­stans histo­ria och uni­ka kul­tur­histo­ria väl­digt känd runt om­kring i värl­den. Fram­för allt här i Cen­tra­la­si­en. Ty­värr har det­ta fal­lit i glöms­ka ef­ter näs­tan 40 år av krig som förstört myc­ket av vårt ri­ka kulturarv, vår in­fra­struk­tur och vår eko­no­mi, sä­ger No­or Ag­ha No­o­ri.

Af­gha­ni­stans na­tio­nel­la ar­ke­o­lo­gi­in­sti­tut är en del av den af­ghans­ka re­ge­ring­ens kom­mu­ni­ka­tions- och kul­tur­de­par­te­ment. No­or Ag­ha No­o­ri le­der en per­so­nal­styr­ka på 30 fast an­ställ­da och 40 till­fäl­ligt an­ställ­da, som till­sam­mans ska do­ku­men­te­ra, grä­va ut och skyd­da hund­ra­tals ar­ke­o­lo­gis­ka fynd­plat­ser över he­la lan­det.

Ar­ke­o­lo­gi­in­sti­tu­tet har sam­ar­bets­av­tal med så­väl frans­ka, ita­li­ens­ka som ame­ri­kans­ka or­ga­ni­sa­tio­ner. Frans­ka och ita­li­ens­ka ar­ke­o­lo­ger har fun­nits på plats i lan­det se­dan 1900-ta­let. Det in­ter­na­tio­nel­la sam­ar­be­tet till trots ar­be­tar ar­ke­o­lo­ger­na mot ti­den och kri­get.

– Fle­ra ut­gräv­ning­ar och fynd­plat­ser har helt för­störts på grund av kri­get. Ta till ex­em­pel Had­da i Nangar­har. Det var ett väl­digt känt ar­ke­o­lo­giskt fynd med budd­his­tis­ka läm­ning­ar som bom­ba­des och plund­ra­des. I dag finns ingen­ting kvar. Ett an­nat ex­em­pel är Sar-e- Chash­ma i Baghlan, och i Tak­har har vi den kän­da plat­sen Ai-kha­noum som grun­da­des år 300 f.kr. un­der Alex­an­der den sto­res tid. Näs­tan all ar­ki­tek­tur där var gre­kisk-ma­ke­donsk. Allt är nu bor­ta, sä­ger No­or Ag­ha No­o­ri.

Den af­ghans­ka chefsar­ke­o­lo­gen

näm­ner de in­ter­na­tio­nellt kän­da budd­has­ta­ty­er­na i Bamy­an, som spräng­des av ta­li­ba­ner­na 2001. De var då 1 600 år gam­la. När ta­li­ba­ner­na ha­de mak­ten slog de ock­så sön­der sto­ra de­lar av de budd­his­tis­ka sam­ling­ar­na i Af­gha­ni­stans na­tio­nal­mu­se­um i Ka­bul. Ta­li­ba­ner­na an­ser att re­li­giö­sa ido­ler el­ler konst­verk är för­bju­det, en­ligt islam.

Sam­ma år som ut­gräv­ning­ar­na av Ta­pa Sar­dar, ut­an­för Ghaz­ni åter­upp­togs, åter­vän­de ar­ke­o­lo­ger­na även till Mes Aynak, som be­ty­der 'li­ten kop­par­käl­la' på pashto. Det lig­ger i ber­gen sö­der om Ka­bul, i pro­vin­sen Lo­gar.

Den frans­ka ar­ke­o­lo­gen Philip­pe Marquis, som ar­be­tat i Mes Aynak se­dan 2009, an­ser att plat­sen är den vik­ti­gas­te på­gåen­de ar­ke­o­lo­gis­ka ut­gräv­ning­en i Af­gha­nis­tan. En­ligt ho­nom kan ut­gräv­ning­ar­na kom­ma att om­de­fi­ni­e­ra vår syn på Af­gha­ni­stans och budd­his­mens histo­ria.

Det hand­lar om ett mer än ett 40 hek­tar stort om­rå­de. Här finns läm­ning­ar av ett stort klos­ter, 400 budd­has­ta­ty­er och ett gam­malt kop­par­smält­verk som lär här- stam­ma från brons­ål­dern. Klost­ret bygg­des för om­kring 2 000 år se­dan, men smält­ver­ket kan ha an­vänts för 5 000 år se­dan.

Un­der Mes Aynak finns någ­ra av värl­dens störs­ta kop­par­fyn­dig­he­ter. Två ki­ne­sis­ka fö­re­tag har fått rät­tig­he­ter­na för att ut­vin­na kop­pa­ren, och sä­ger sig in­te kun­na vän­ta de 30 år som det lär ta att do­ku­men­te­ra de ar­ke­o­lo­gis­ka fyn­den.

Sto­ra de­lar av om­rå­det runt Mes Aynak kon­trol­le­ras av ta­li­ba­ner­na. De ar­ke­o­lo­ger som ar­be­tar med ut­gräv­ning­ar­na har be­skju­tits och ut­satts för bom­bat­tac­ker vid ett fler­tal till­fäl­len. Så sent som i som­ras dö­da­des en av No­or Ag­ha No­o­ris kol­le­ger på vägen till Mes Aynak.

– Ar­ke­o­lo­gen Ab­dul Wa­hab Fe­ro­zi dö­da­des och fy­ra av vå­ra kol­le­ger ska­da­des när en fjärr­styrd bomb de­to­ne­ra­de vid si­dan av vägen, sä­ger No­or Ag­ha No­o­ri.

Döds­fal­let till trots fort­sät­ter do­ku­men­ta­tio­nen av Mes Aynak. No­or Ag­ha No­o­ri och hans kol­le­ger kun­de ock­så åter­vän­da till Ta­pa Sar­dar i Ghaz­ni ba­ra någ­ra vec­kor ef­ter ta­li­ba­ner­nas at­tack. När mi­li­tä­ren åter­tog sta­den stod ut­gräv­nings­plat­sen kvar orörd.

”Ty­värr har Af­gha­ni­stans histo­ria fal­lit i glöms­ka ef­ter 40 år av krig”

AF­GHA­NIS­TAN I krig och kon­flikt ris­ke­rar ar­ke­o­lo­ger­na li­vet.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.