TYSKARNA SOM VUNNIT PREMIER LEAGUE
Michael Ballack: Chelsea 2009/10
Ilkay Gündogan: Manchester City 2014/15
Robert Huth: Chelsea 2004/05, 2005/06 Leicester 2015/16
Jens Lehman: Arsenal 2003/04
Leroy Sané: Manchester City 2017/18, 2018/19
André Schürrle: Chelsea 2014/15
Om Klinsmann inte övertygade alla redan vid presskonferensen gjorde han det senare genom att göra 29 mål för Tottenham. Han gjorde även åtskilligt för att förändra bilden av tyska spelare genom att i intervjuer senare säga saker som:
– Ett av skälen till att jag kom till England var passionen hos publiken. Något jag insåg redan när jag såg Liverpool på tv på 1970-talet. Det var en enorm skillnad mot hur det var i Monaco. Jag hade en fantastisk coach i Arsène Wenger, men där fanns ingen passion. I Monaco tvingades du själv locka fram din inre kraft. I England springer du automatiskt i 40 kilometer i timmen tack vare energin från publiken. först på 2000-talet med namn som Dietmar Hamann, i Liverpool och Jens Lehmann i Arsenal, som etablerade tyskar började spela centrala roller i engelska toppklubbar.
Ballack genomslaget
Det största genomslaget på vägen fram till Klopp-zeit gjorde Michael Ballack när denne 2006 kom från Bayern München till Roman Abramovitjs och José Mourinhos miljardbygge Chelsea.
Ballack var så tysk det gick att bli. Lite kärv, arrogant, effektiv. Men han var även en härförare, en av de bästa i sin generation. Han blev den som slutligen visade att Premier League var ett lika attraktivt val för en tysk stjärna som att stanna hemma inför världens största ligapublik.
Ballack kom till Chelsea som 29-åring och ville, när kontraktet gick ut, förlänga det i två år. Chelsea vägrade, man hade då – och fortfarande – som princip att bara förlänga med ett år när spelare passerat 30-årsgränsen. Michael Ballack har senare sagt att valet att återvända till Bundesliga och Bayer Leverkusen är det enda han ångrar i sin karriär:
DET VAR FÖRST PÅ 2000-TALET MED NAMN SOM DIETMAR HAMANN OCH JENS LEHMANN SOM ETABLERADE TYSKAR BÖRJADE SPELA CENTRALA ROLLER I ENGELSKA TOPPKLUBBAR
-Jag krävde två år, men borde ha nöjt mig med ett. Premier League var och är den bästa ligan att spela i.
Citat som sådana älskas av den engelska publiken och skiftade ytterligare uppfattningen av tyska importer.
Ballack har under decenniet som gått sedan han tog sitt felbeslut följts av en strid ström landslagsspelare: Lukas Podolski, Bastian Schweinsteiger, Emre Can, Jérôme Boateng, Per Mertesacker, André Schürrle, Mesut Özil,
Ilkay Gündogan och inte minst Leroy Sané.
Den senare valde Manchester City före tyska giganten Bayern och blev länge det främsta exemplet på att gräset numera var grönare i England för tyska spelare.
I dag tycks det dock som att Sané bryter trenden då intenBoateng. siva rykten under våren placerat honom just i Bayern. Det återstår att se om han blir ett undantag.
Podolski.
Schweinsteiger.
Sverigebekanting som tränare
Innan Jürgen Klopp anlände hösten 2015 existerade det knappt tyska tränare i engelsk fotboll.
2014 hade Felix Magath, en gång i tiden lagkamrat med Kevin Keegan i Hamburg, gjort en tämligen misslyckad period hos Fulham som den förste tyske tränare i högsta ligan. Londonlaget åkte ur Premier League och inledde den följandesäsongen i Championship uselt. Det slutade med endast 20 matcher vid rodret för Magath.
Tysken blev mest ihågkommen för den diktatoriska tränarstil som på hemmaplan gett honom öknamnet ”Saddam”.
Utöver detta var det innan Klopp endast en senare Sverigebekanting som importerade idéer från Bundesliga till England.
Uwe Rösler följde tidigt på 2010-talet upp sin spelarkarriär i Manchester City med att träna en kvartett engelska klubbar.
Först i Brentford, sedan i Wigan, Leeds och slutligen Fleetwood. Innan Rösler hamnade hos Malmö FF.
Tysken blev en första tränarmissionär för tyskt tänk i England, även om han endast hade spridda framgångar i de fyra lag han tränade där.
Sluta tvivla, börja drömma
Klopp avslutade presskonferensen 2015:
– Alla i Liverpool-familjen är för nervösa, för pessimistiska, för stora tvivlare. De har ingen tro. Historia är fantastiskt, men den finns bara till för att minnas. Vi måste skriva en ny historia. Vi måste byta från tvivlare till drömmare. Nu.
Fem år senare är det svårt att ens minnas hur situationen var på Anfield den gången. Så i grunden har Jürgen Klopp ändrat Liverpools framtoning.
Med metoder made in Germany.